X
Annons
X
Gäst

Claes Arvidsson: Försvarsviljan sviktar i politiken

Det hade varit både konstitutionellt möjligt och sakligt motiverat att ge försvaret de extra medel som ÖB äskat.

Läs mer om Höstbudgeten för 2019
Övergångsbudgeten är lagd i samråd.
Övergångsbudgeten är lagd i samråd. Foto: Pontus Lundahl/TT

Sveriges försvarsförmåga bygger ytterst på svenska folkets försvarsvilja – utan försvarsvilja spelar det inte någon roll hur starkt totalförsvaret är. Samtidigt spelar det förstås också en avgörande roll vilka förmågor det militära respektive det civila försvaret besitter. Synd bara att Sverige avvecklade det nationella försvaret och att den politiska viljan att ta ansvar för återbyggandet fortsätter att svikta trots ett alltmer alarmerande omvärldsläge. 

Också i närområdet.

En inblick ges i The Russian Activity Tracker som dokumenterar hur Putinland under åren 2016–2018 agerat politiskt, diplomatiskt, ekonomiskt och militärt i Norden-Baltikum.

Annons
X

När finansminister Andersson nu har lagt fram övergångsregeringens övergångsbudget saknas de extra tre miljarder kronor som ÖB Micael Bydén äskat. Konsekvensen blir att Försvarsmakten:

”Tills annat är sagt planerar för en verksamhet under 2019 med de reduceringar vi tidigare beskrivit - mindre övningsverksamhet, minskad flygtid och gångtid för fordon och fartyg. Det påverkar också materielunderhåll och anskaffningar och berör alla delar av Försvarsmakten.”

Ansvaret är kollektivt – budgeten har tagits fram i samråd med riksdagen. Om den politiska viljan funnits hade det varit möjligt att göra anslagsförstärkningen.

Ett exempel är att Kustbevakningen har begärt och får ökat anslag med hänvisning till att 

”Om Kustbevakningen inte beviljas ökade anslag kommer nivån på verksamheten att behöva sänkas och målsättningarna justeras”.

Ett annat exempel är att förstärkningar i en övergångsbudget kan göras för att kompensera kostnadsökningar – just ett flermiljardproblem för Försvarsmakten framkallat av framför allt hur Försvarsprisindex är konstruerat. 

I slutet av december kommer det definitiva beskedet vad gäller de ekonomiska ramarna för 2019. Till dess får Försvarsmakten ta tid och resurser för att planera för nedgående försvarsförmåga.

Och vi andra får häpna över bristen på politisk försvarsvilja och bristen på sakområdeslogik. Försvarsberedningen kommer till våren att föreslå en ambitionshöjning av försvarsanslaget för 2021–2025. I väntan på det beslutet ska vi låta försvarsförmågan gå ned på kort sikt och göra det dyrare att återta den på lång sikt.

Tyvärr är politikernas sviktande försvarsvilja inte ett övergångsfenomen.

CLAES ARVIDSSON är författare, mångårig ledarskribent i SvD och Säkerhetsrådets redaktör.

Annons
X

Läs även

Annons
X
Annons
X

Övergångsbudgeten är lagd i samråd.

Foto: Pontus Lundahl/TT Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X