X
Annons
X

Förvandlingen: Stockholms nöjespalats blev kyrka

Fenixpalatset var under första halvan av 1900-talet en av de hetaste platserna i Stockholms nöjesliv. Tack vare SvD:s digitala arkiv kan vi skildra byggnadens förvandling från invigningen 1912 via den populära dansrestaurangen Kaos till nutidens Citykyrkan.

Entrén till Citykyrkan – till höger en bild från Fenixpalatset 1914.

Foto: Johan Lindberg/Stadsmuseet Bild 1 av 2

SvD den 12 januari 1912.

Bild 2 av 2

Del 1 av 7

Entrén till Citykyrkan – till höger en bild från Fenixpalatset 1914.
Entrén till Citykyrkan – till höger en bild från Fenixpalatset 1914. Foto: Johan Lindberg/Stadsmuseet

Senaste Stockholmsgåtan landade ju på Adolf Fredriks kyrkogata 10 och den dramatiska historien om den förvunna bankkamrern Karl-Erik Thunberg. Nu ska vi fokusera mer på husets spännande historia och förvandlingen genom åren. Tack vare fina historier från er läsare blir bilden av platsen extra fördjupad.

SvD den 12 januari 1912.
SvD den 12 januari 1912.

Fenixpalatset hämtade sitt namn från det äldre Hotel Phoenix som från 1840-talet och fram till 1911 låg på en närbelägen tomt och haft en känd festvåning. Från Fenixpalatsets öppnande 1912 är det artiklar och annonser nästan varje vecka i SvD under ett antal år. Det blir en av Stockholms mest populära lokaler för mat och nöje. Ernst Rolf och Karl Gerhard fanns bland stjärnorna som uppträdde här.

Annons
X
Annons
X
Annons
X

Fenixpalatset utvändigt – bilden tagen någon gång mellan 1912 och 1917.

Foto: Stadsmuseet Bild 1 av 2

SvD den 23 februari 1913.

Bild 2 av 2

Del 2 av 7

Fenixpalatset utvändigt – bilden tagen någon gång mellan 1912 och 1917.
Fenixpalatset utvändigt – bilden tagen någon gång mellan 1912 och 1917. Foto: Stadsmuseet

I nöjeslokalen var det bland annat en årlig karneval. 1913 beskrivs den exempelvis med dessa underhållande formuleringar: ”Hvad stockholmaren som karnevalist beträffar, så är han naturligtvis utmärkt, särskildt i avseendet att han ej utvecklar någon störande fantasi. Han tar sin svarta frack och sin hvita väst eller när han är som djärfvast en skär sådan. Eller på sin höjd kommer han strålande i kulört frack och knäbyxor. Men allt det där hindrade ej, att det går lustigt och gladt till. Dansen böljar nere i hallen medan serpentinerna uppifrån läktare och balkonger hvina ner som ett brokigt eldregn. Musiken spelar och champagneglasen klinga. Öfverallt är skratt och sorl och ett och annat enkelt försök till mystifikation”.

SvD den 23 februari 1913.
SvD den 23 februari 1913.
Läs hela artikeln om karnevalen här svd.se
Annons
X
Annons
X
Annons
X

Fenixpalatset 1912 – på denna bild ser vi Clara Anna Vahl (1861-1919), hennes dotter Anna Margareta Lundin (1887-1961) samt Margaretas maka Carl Wilhelm Lundin (1878-1947).

Foto: Okänd Bild 1 av 3

SvD den 23 april 1916.

Bild 2 av 3

SvD den 30 juni 1940.

Bild 3 av 3

Del 3 av 7

Fenixpalatset 1912 – på denna bild ser vi Clara Anna Vahl (1861-1919), hennes dotter Anna Margareta Lundin (1887-1961) samt Margaretas maka Carl Wilhelm Lundin (1878-1947).
Fenixpalatset 1912 – på denna bild ser vi Clara Anna Vahl (1861-1919), hennes dotter Anna Margareta Lundin (1887-1961) samt Margaretas maka Carl Wilhelm Lundin (1878-1947). Foto: Okänd

Fenixpalatset användes för många olika ändamål – allt från middagar, konserter och nyårsvakor till valmöten, bröllop, julfester för barn, bowling, företagsträffar och biljardspel. I en artikel den 23 april 1916 finns en beskrivning av en biljardturnering som avgörs i Fenixpalatsets ”jättehall högt ovan ansjovisen och osten och Grönstedts blå”.

SvD den 23 april 1916.
SvD den 23 april 1916.

SvD:s skribent gör ett besök i hallen "just när stridens vågor gå som högst”. Bland annat beskrivs när en spelare som benämns ”krigsöfversten” kommer instormande och "omildt säger: Hvad är det för en bofink, som hvisslar. Åsberg, sätt upp ett anslag om att vissling kostar 3.75 i minuten!”. Läs hela den målande texten här.

SvD den 30 juni 1940.
SvD den 30 juni 1940.

Under årens gång har Fenix varit musikrestaurang och även under en tid ”dansrestaurangen” Kaos. Men 1940 skrevs sista kapitlet i Fenixpalatsets historia. I samband med andra världskrigets utbrott fick Fenix-Kronprinsen, som restaurangen då hade bytt namn till, ekonomiska problem. I SvD står det i juni bland annat att ”Fenixpalatset som i sitt namn fullföljde 100-åriga restaurangtraditioner, gav Stockholm dess elegantaste konstsalong, dess flottaste kabaret och dess åtskilliga år mest populära förlustelselokaler”.

Läs hela artikeln här svd.se

Östermalms fria församling inom pingströrelsen tog över lokalerna och har fortfarande kvar dessa – i dag under namnet Citykyrkan. Här följer några färska bilder från platsen. Mycket är sig likt:

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Foto: Stadsmuseet och Johan Lindberg Bild 1 av 3
Foto: Johan Lindberg Bild 2 av 3
Foto: Johan Lindberg Bild 3 av 3

Del 4 av 7

undefined
Foto: Stadsmuseet och Johan Lindberg

Denna första bild visar skillnaden från 1910-talet kontra i dag. Nästa bild visar hur det ser ut i Citykyrkans entré – där är det mesta bevarat från äldre tider:

undefined
Foto: Johan Lindberg

Under mitt besök i Citykyrkan passade jag också på att ta trapporna upp till Citykonditoriet på våning 3. Även här har man lyckats behålla känslan från förr i de vackra lokalerna.

undefined
Foto: Johan Lindberg

Som vanligt har det kommit in flera historier om platsen från er läsare. Här några exempel:

Hasse Nyström, Täby: ”Jag brukade ibland käka lunch där i slutet av 00-talet och förundrades alltid över den fantastiska interiören från en svunnen danspalatstid. Det är nått med känslan i huset, det som gjorde att jag instinktivt kände var bilden togs.”

Kerstin Eriksdotter: ”1961-62, då jag och min väninna hade extrajobb på söndagarna som servitriser i matserveringen. Som jag minns det, var det ingen vanlig restaurang utan man köpte matkuponger och kunde välja mellan en kött- och en fiskrätt. Jag var 17 år då och minns mest stressen i köket och att våra fötter svällde, så att vi var tvungna att gå barfota hem till Söder. Slösa pengar på bussen var det inte tal om. Vi behövde extraslantarna till danskvällar på Puerta del Este! Ett frestande ställe som låg i de lokaler på Nybrogatan, som nu hyser Stockholms Auktionsverk.”

Per Tängerstad: ”Det går att äta en mycket prisvärd lunch på Citykyrkan. Vet sedan tidigare (säkert från SvD) att Fenixpalatset var syndens näste före Café Opera och säkert därför en extra fjäder i hatten för Pingströrelsen att ta över lokalen. Notera att man har kvar ornamentiken av FP (Fenixpalatset) inflätade i varandra i glaset i entrédörrarna. Såg direkt på bild 1 att det var det huset.”

Isabella Lindholm: ”Vi gick den vägen ofta förr (när det låg en liten parfymaffär på hörnan mot Drottninggatan) när vi hade varit något ärende på stan och skulle tillbaka hem till min farmor och farfar på Kammakargatan 10 (vid Johannes kyrka) där vi bodde när vi hälsade på hos dem under min barndoms jular. Jag minns att min mamma och jag vid något tillfälle stod och tittade på de båda balkongerna som ligger så nära varandra (eller sitter de ihop?), och funderade på om man kunde fika där inne. Jag tror att det fanns ett café i byggnaden? Tack för alltid lika intressanta artiklar om Stockholm!”

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Foto: Johan Lindberg Bild 1 av 1

Del 5 av 7

undefined
Foto: Johan Lindberg

Maria Fogelström Kylberg: ”Första gången jag klev in i lokalen någon gång på 1980-talet blev jag fascinerad över dess kontinentala stämning. Vi gick dit och fikade under gymnasietiden och jag har varit tillbaka med ojämna mellanrum. Senast för någon vecka sedan tipsade jag min 15-åriga dotter att gå dit och fika med kompisar och uppleva lite gammal Stockholmsmiljö. Det känns spännande att stå i foajén och försöka tänka sig hur det var en kväll när palatset var fullt med musiker och människor. Förmodligen väldigt härligt. Det är roligt att det är så väl bevarat och ännu oexploaterat även om det också känns lite dammigt idag. Förmodligen är det dock därför det fortfarande är charmigt och att bara kunna smita in i Stockholmshistorien över en kaffe är spännande.”

Käti: ”Jag fikade där när jag var yngre eftersom det var en ståndsmässig lokal med mysig atmosfär och gott fika för ett pris som passade en högstadie- och gymnasieelevs plånbok. Måste villigt erkänna att det var andra läsares gissningar om sportpalats och Nalén som triggade mina associationer. Tack för en kul gåta!”

Helen Davidsson: ”Jag har många fina minnen från Citykyrkan. Jag har upplevt Guds närvaro väldigt starkt på gudstjänster i Citykyrkan. Jag har fått möten med Gud som har betytt väldigt mycket i mitt liv. Jag är inte medlem i den kyrkan men har under åren haft många fina vänner som är medlemmar där. Flera av mina vänner har även valt att ha sin bröllopsfest i det fina citykonditoriet. För den som inte varit på citykonditoriet är det verkligen värt ett besök i det fina palatsliknande lokalerna. När jag var liten var jag på konditoriet med mina föräldrar (slutet av 70-talet). Vi skulle fika och min mamma berättade nyligen att jag tog av mig mina träskor innan jag klev in i det fina konditoriet. Jag tyckte nog att det var så fint att jag inte ville gå in med skorna!”

Lars Bergendahl: ”Kamrer Thunberg hade varit och förlustat sig på Fenixpalatset sedermera Felix Kronprinsen på Adolf Fredriks Kyrkogata. Där har även min far Olle Bergendahl spelat med sin orkester som hette Charles Vallée innan han blev intendent på Ostermans Marmorhallar.”

Krister Anderson: ”Ska bli roligt att få läsa om Ernst Rolf och hans samtida. För att ha upplevt stället under den profana tiden måste man vara 95 år eller äldre, om man inte plankat i före 18-årsdagen. Mina minnen är därför angenäma men merendels sorgligt osyndiga. Det mest frivola var när Carl Jan Granqvist berättade för Wermländska Sällskapets medlemmar hur han kickstartade sin verksamhet som värdshusvärd: Han bjöd in sina studentkamrater på blöt middag med övernattning och kunde på det sättet så småningom inkassera beställningar på bröllopsfester och dopkalas!”

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Foto: Johan Lindberg Bild 1 av 1

Del 6 av 7

undefined
Foto: Johan Lindberg

Ulf Hedbjörk: ”Har ofta fikat och ätit lunch i det vackra och charmiga Citykonditoriet några våningar upp – inte lätt att gissa att det finns, men värt trapporna! Bra priser och närheten till jobbet i Westmanska palatset på Wallingatan, en annan fin byggnad i kvarteret. Upptäckte Citykonditoriet mer eller mindre av en slump första gången när min son började i Adolf Fredriks musikklasser, några kvarter bort, och det har blivit fikastället vi förknippar med barnens skolgång i unika AF. På så vis kopplar vi i familjen på ett personligt plan ihop musiken med det forna danspalatset!”

Poe: ”En bekants familj är djupt religiös och när han var 15 sa hans pappa åt honom en lördagseftermiddag att dom skulle åka in till stan och besöka Fenix. Det enda Fenix som min kamrat kände till var en porr-biograf med det namnet. Han blev livrädd, men lite förväntansfull, och trodde att pappan skulle ta honom till en lektion om ”blommor och bin”, av det lite mer explicita slaget. Ganska lättad, men kanske lite besviken, åkte dom till en eftermiddagsgudstjänst i Citykyrkan. Tror inte ens att det fanns ett fik där då att trösta sig med.”

Ulla Lindström: ”Lustigt sammanträffande. Min gamle far som snart fyller 98 år var under sina aktiva år bankkamrer Erik Thunborg på Sveriges Kreditbank numera Nordea.”

Tommy Fredriksson: ”Här kommer ett sent svar, men sannolikt rätt. Jag gick förbi huset på Adolf Fredriks Kyrkogatan nr 10 idag och kände igen porten från din senaste stockholmsgåta. Huset har ju en brokig historia vad gäller både ägande och användning. Häromdagen fick vi en guidad inofficiell visning av dom bakre regionerna av en vänlig vaktmästare.”

Här Tommys bild från besöket:

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Foto: Tommy Fredriksson Bild 1 av 1

Del 7 av 7

undefined
Foto: Tommy Fredriksson

Lars Wetterström: ”Jag arbetade på Riksförsäkringsverket som låg alldeles intill och det hände att vi gick och åt ärtsoppa och pannkakor på kaféet på torsdagarna och på vägen ner från kaféet kunde vi titta in i den stora salen där det lär ha spelats dansmusik på 20- och 30-talen.”

Om någon annan av er läsare har något att berätta från nya eller äldre tider så är det fritt fram att mejla och berätta. Det vore förstås också roligt om någon av er har bilder från lokalerna från hur det såg ut då det var ett nöjeskomplex. Mejla till mittstockholm@svd.se. Välkomna tillbaka till en ny gåta framöver!

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X