Annons

Fotbollsproffs – det sämst betalda yrket i Sverige

Svenska damlandslaget inför VM-genrepet mot Sydkorea på Gamla Ullevi den 31 maj.
Svenska damlandslaget inför VM-genrepet mot Sydkorea på Gamla Ullevi den 31 maj. Foto: Adam Ihse/TT

Frågan om lönediskriminering och jämställdhet har seglat upp som en hetpotatis inför fotbolls-VM. Fackförbundet Unionen ryter ifrån.

– Det svenska samhället är inte så jämställt som vi kanske tror, säger Martin Linder, förbundsordförande Unionen.

Under strecket
Publicerad

I fredags var det avspark för VM i fotboll. Samtidigt som bollen rullar på planen rasar debatten om spelarnas lön och villkor. Ilskan kokar hos spelarna, där protester mot lönediskriminering kommer från olika håll.

Elitkvinnorna hade 2016 löner som i genomsnitt var 98,7 procent lägre än männens.

Den norska fotbollsstjärnan Ada Hegerberg, utsedd till världens bästa kvinnliga fotbollsspelare, har hoppat av landslaget i protest mot att det norska fotbollsförbundet inte gör tillräckligt för damspelarna. I USA har de regerande världsmästarna stämt sitt fotbollsförbund för lönediskriminering i sin kamp för en likvärdig ersättning.

Och i Sverige har fackförbundet Unionen nyligen publicerat rapporten Ojämn spelplan – en kartläggning av löner, villkor och förutsättningar inom svensk fotboll. I denna slås fast att kvinnornas villkor är ljusår ifrån männens. Elitkvinnorna hade 2016 löner som i genomsnitt var 98,7 procent lägre än männens.

– Det är viktigt att vi jobbar för ett jämställt arbetsliv, och fotbollen är en väldigt ojämställd del av arbetsmarknaden, säger Martin Linder, förbundsordförande Unionen.

Annons
Annons

Det är inte bara i fotbollens absoluta toppskikt som det finns stora löneskillnader mellan män och kvinnor. SvD kunde nyligen berätta att börsens bäst betalda manliga vd, Astra Zeneca-chefen Pascal Soriot, tjänade 130 miljoner kronor under fjolåret. Stockholmsbörsens bäst betalda kvinnliga vd, Helena Stjernholm, hade en totalersättning som var nästan 110 miljoner kronor lägre – 20,8 miljoner kronor.

Och i Sverige som helhet är lönegapet mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden 11,3 procent (2017).

Åtta av tio kvinnliga elitfotbollsspelare tjänar mindre än 20 000 kr i månaden enligt Unionens rapport.

– Skillnaderna i elitfotbollen blir ett väldigt tydligt exempel på att det svenska samhället och den svenska arbetsmarknaden inte är så jämställd som vi kanske tror. Alla måste fundera på vad man kan göra för att få det mer jämställt, säger Martin Linder, och fortsätter:

– Generellt har kvinnor sämre lön och karriärmöjligheter än vad män har. Det finns ingen bransch som kan friskriva sig och säga att man inte har problem med jämställdhet.

Men i just elitfotbollen är kanske frågan särskilt akut. Åtta av tio kvinnliga elitfotbollsspelare tjänar mindre än 20 000 kr i månaden enligt Unionens rapport, vilket gör det svårt för många att leva på sin lön från fotbollen.

Tidigare statistik från organisationen Elitfotboll dam visar att kvinnliga elitfotbollsspelare tjänar i genomsnitt 10 193 kronor i månaden. Det kan jämföras med snittlönen på 20 200 kronor i månaden för hemservicepersonal, det sämst betalda yrket i Sverige, enligt SCB:s statistik.

Annons
Annons

I Unionens rapport framgår också att Fifa kommer att ge damernas 24 VM-lag 28 miljoner euro. Motsvarande summa för 32 herrlag i VM 2018 var 360 miljoner euro.

Helena Nilsson, interim generalsekreterare för Elitfotboll dam, är en av dem som länge arbetat för att höja kvinnliga fotbollsspelares ersättningar. Hon konstaterar att det finns stora orättvisor, vilka också har en historisk bakgrund och att det inte är helt enkelt att få till en förändring.

Det som förklarar skillnaderna mellan herr- och damsidan är de kommersiella pengarna.

– Vår förening Elitfotboll dam bildades 1978, och motsvarande förening på herrsidan har funnits väldigt mycket längre. I vissa länder som i England var damer förbjudna att spela fotboll fram till 1970-talet. Det finns en eftersläpning här, som inte bara har med sport att göra.

Enligt Helena Nilsson utgör sponsorpengar den mest betydande delen av den ersättning som går till spelarna, ungefär 85 procent av lönen kommer från sponsoravtal.

– Det vi gör och det Fotbollförbundet gör är delar i pusslet. Men det som förklarar skillnaderna mellan herr- och damsidan är de kommersiella pengarna, säger Helena Nilsson.

Elitfotboll dam sluter också sponsoravtal med företag i det privata näringslivet, pengar som kommer de elitspelande kvinnorna till del. Och för att räta ut löneskillnaderna mellan fotbollsspelande män och kvinnor krävs alltså mer sponsorpengar.

Och i jakten på sponsorer spelar det en stor roll hur medierna väljer att bevaka dam- respektive herridrott, påpekar hon. Och där har det skett en positiv utveckling den senaste tiden.

– SVT har en medveten satsning att detta ska bevakas 50–50, och det gäller inte bara fotboll, utan all sport. Och det har inneburit att kvinnor tittar mer på sport än tidigare, så det går att förändra.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons