Annons

”Fotbollsspelerska” ska öka fransk jämställdhet

En svensk fotbollsspelare i närkamp med en fransk fotbollsspelerska. Svenskan och franskan går i motsatt riktning i strävan att göra språket mer jämställt. I svenskan försvinner feminina titlar, i franskan utökas de.
En svensk fotbollsspelare i närkamp med en fransk fotbollsspelerska. Svenskan och franskan går i motsatt riktning i strävan att göra språket mer jämställt. I svenskan försvinner feminina titlar, i franskan utökas de. Foto: Maja Suslin/TT

Medan vi i Sverige går mot ett språk där feminin böjning av ord försvinner, går Frankrike i motsatt riktning. Franska akademin har beslutat att flera yrkestitlar som tidigare språkligt sett varit manliga nu också kan böjas i femininum. Från och med nu talar Frankrike om fotbollsspelerskan, forskerskan och ministerskan.

Under strecket
Publicerad

Marion Herold, korrekturchef på tidningen Le Monde, förvånas över att feminina böjningar av ord försvinner ur svenskan. ”Hur kan folk acceptera det i jämställdhetens namn?” undrar hon.

Foto: Johan Tollgerdt

Att som på svenska säga ”Skådespelaren är havande”, vore absolut otänkbart i Frankrike. ”Det skulle kännas som om männen ryckt ifrån kvinnorna rätten att vara både skådespelerska och mamma”, säger Eliane.

Foto: Johan Tollgerdt

Feminiseringen av det franska språket ökar. Nu kan flera yrkes- och sporttitlar användas även i feminina former.

– Under årets fotbolls-VM för damer bör kommentatorerna använda fotbollsspelerska, säger professor Eliane Viennot.

Över detta är Eliane Viennot, känd fransk professor i litteraturvetenskap vid universitetet i Saint-Etienne, mycket glad:

– Språkreformen handlar om feminism och jämställdhet mellan könen. Den är ett enormt framsteg för kvinnor.

Hon har skrivit ett tiotal böcker om orättvisor mellan könen i språket. Titeln ”Non, le masculin ne l'emporte pas sur le féminin” (Nej, det maskulina segrar inte över det feminina) är en av de mest uppmärksammade.

– I och med beslutet i Franska akademin kommer vi kvinnor nu att synas och bli mer respekterade, hoppas hon.

Den 28 februari röstade den Franska akademin med stor majoritet igenom en rad yrkes- och sporttitlar med feminina former. På så sätt visar man vägen för hur det franska språket används i tal och skrift.

– Eftersom den nya språkreformen inte är en lag, blir det förstås inga böter. Men riktlinjerna bör respekteras i medierna, bland politikerna och i skolundervisningen, förklarar hon.

Annons
Annons

Marion Herold, korrekturchef på tidningen Le Monde, förvånas över att feminina böjningar av ord försvinner ur svenskan. ”Hur kan folk acceptera det i jämställdhetens namn?” undrar hon.

Foto: Johan Tollgerdt

I sommar hålls fotbolls-VM för damer i Frankrike. Det innebär stränga regler för franska kommentatorer.

– De måste noggrant akta sig för att säga fotbollsspelare under matcherna. Då kan det bli folkstorm, säger Eliane Viennot.

I stället bör ordet fotbollsspelerska användas hädanefter.

– Många använder redan det ordet med respekt, säger hon.

Marion Herold, korrekturchef på tidningen Le Monde, förvånas över att feminina böjningar av ord försvinner ur svenskan. ”Hur kan folk acceptera det i jämställdhetens namn?” undrar hon.
Marion Herold, korrekturchef på tidningen Le Monde, förvånas över att feminina böjningar av ord försvinner ur svenskan. ”Hur kan folk acceptera det i jämställdhetens namn?” undrar hon. Foto: Johan Tollgerdt

Debatten om ett mer feminiserat språk har pågått i decennier i Frankrike. Inom politiken har många manliga politiker hånat sina kvinnliga kollegor och använt titeln Madame le Ministre (Madame Ministern). Det har orsakat irritation och blivit förstasidesstoff i medierna.

– Nu måste männen följa reglerna och säga Madame la Ministre (Madame Ministerskan), säger Eliane och förklarar att Franska akademin länge varit emot en förändring. Hon menar att det främst beror på att en majoritet män styr i församlingen.

Inte alla titlar förändras. Den maskulina formen för läkare ska exempelvis omfatta både kvinnor och män även i fortsättningen. Många oroas för att inte veta vilka ord som förändras. För i praktiken är det upp till var och en att göra sitt val.

Alla uppskattar inte språkreformen, visar det sig när SvD ställer frågan på boulevarderna i Paris. En del tycker att feminiseringen förstör ett vackert språk med gamla anor, andra tror att franska kommer att bli ännu svårare att lära sig eller menar att kvinnor bör acceptera traditionen med maskulina former utan att krångla.

Annons
Annons

Att som på svenska säga ”Skådespelaren är havande”, vore absolut otänkbart i Frankrike. ”Det skulle kännas som om männen ryckt ifrån kvinnorna rätten att vara både skådespelerska och mamma”, säger Eliane.

Foto: Johan Tollgerdt

Författaren Céline Pina vill till exempel även i fortsättningen ha sin titel enbart i maskulin form. Hon anser att yrket i sig är viktigare än att veta vilket kön som utför det.

– Vad är viktigast? Att man författar eller att man författar och är klädd i kjol eller byxor, säger hon till Le Figaro.

Även om det inte blir böter för språkmissar, finns ”språkpoliser”. På tidningsredaktionernas korrekturavdelningar är de många. Marion Herold, chef för korrekturet på Le Monde, välkomnar språkreformen:

– Den är visserligen en droppe i havet, men kan ändå hjälpa kvinnor att bli mer jämställda män i till exempel lönefrågor, säger hon och visar en tre sidor lång lista på titlar som den gedigna nyhetstidningens journalister måste anpassa sig till.

Att som på svenska säga ”Skådespelaren är havande”, vore absolut otänkbart i Frankrike. ”Det skulle kännas som om männen ryckt ifrån kvinnorna rätten att vara både skådespelerska och mamma”, säger Eliane.
Att som på svenska säga ”Skådespelaren är havande”, vore absolut otänkbart i Frankrike. ”Det skulle kännas som om männen ryckt ifrån kvinnorna rätten att vara både skådespelerska och mamma”, säger Eliane. Foto: Johan Tollgerdt

När de nya feminina titlarna glömts i en text, rättar korrekturläsarna.

– Vi kontaktar även journalisten och påminner om de nya reglerna, berättar hon.

Vissa äldre läsare kritiserar dock tidningens nya feminiseringar.

– Clownerska, forskarinna, pizzabagerska och vinodlerska känns fult för dem, förklarar Marion Herold.

Tror du att feminiseringen av yrkes- och sporttitlar är en tillfällig trend?

– Nej, jag tror att de har kommit för att stanna, även om debatten om genusfri form också startats i Frankrike, svarar Marion.

Professor Eliane Viennot välkomnar genusfria former. Men för tillfället koncentrerar hon sig på att gå ännu längre i feminiseringen av språket.

Det handlar om inkluderande skrivande, fritt översatt från franskans écriture inclusive. Efter det att den feminina yrkestiteln använts följer feminina böjningar på efterföljande verb för att inte enbart den maskulina formen ska dominera språket. Många kräver att både den maskulina och den feminina formen, som i fotbollsspelare och fotbollsspelerskor, skrivs ut i skrift och även används i tal.

– Men de grammatiska problemen är långt ifrån lösta, säger hon.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons