Annons

Maria Rankka:Frågan är större än boendet i sommarstugan

Foto: Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
Under strecket
Publicerad

Kolumn | Politiker och förtroende

Sommarstugeinkvartering, fejkbrevlådor och riksdagsledamöter som betalar hyra till sina äkta hälfter för att få några tusenlappar mer i månaden har skapat rubriker på sistone. Politiker verkar vara som folk är mest. De anpassar sig och utnyttjar de system som finns. Varken mer eller mindre. Några enstaka är fifflare, men de är tack och lov få.

En expolitiker som jag pratat med understryker att hur man än gör blir det fel. När hen inte plockade ut bostadsbidrag trots dubbelt boende misstänkliggjordes hen. En person som inte tar ut ett bidrag anses i ett bidragsfixerat land som Sverige ha något att dölja. Det är förvisso en stor skillnad mellan personer som varit på rätt sida om den regelmässiga rågången och de som gjort direkta regelöverträdelser.

Den senare kategorin är enklast att förhålla sig till. Uppsåtligt fiffel är fel och om det skulle visa sig vara fel på reglerna måste de ändras. Den förra kategorin är knepigare. Lagligt är inte alla gånger synonymt med lämpligt. Kraven på politiker som driver en hårdför kamp mot bidragsfusk och för ökat eget ansvar är större än på dem med en mer slapp inställning till skattebetalarnas pengar.

Annons
Annons

Men det är ändå något ovärdigt över hela situationen. Bara en sådan sak som att politiker lever ur hand i mun lika mycket som de flesta andra och kanske inte upplever att de har råd att stå över de där extra tusenlapparna, trots den uppenbara risken för rubriker.

Möjligen vore det bättre om all kostnadsersättning skulle utgå lika till alla som en schablon som ledamöterna sedan disponerar fritt. Då skulle vi inte behöva bry oss om de bor i tält, på hotell eller i stugan så länge de sköter sina uppdrag.

Det finns även en skorrande dissonans i debatten. Politiker ska vara fläckfria föredömen, men ha samma standard och lön som alla andra. Kraven att aldrig ha brutit mot någon regel, betalat någon svart eller tagit någon drog gör det redan i dag svårt för många fullvuxna erfarna människor att ge sig in i politiken. Trots att de skulle kunna bidra med kompetens och erfarenhet. Går den här debatten fel riskerar politikens rekryteringsproblem att förvärras.

Kvittojournalistik fyller en funktion för att komma åt regelrätt fiffel, men är i övrigt ganska ointressant. Det gränsar till småsinthet att kritisera politiker som flyger business class, äter på restaurang eller åker taxi. De flesta politiker arbetar hårt och har krävande uppdrag. De bör ha bra betalt och rimliga villkor.

Därmed inte sagt att demokratin inte behöver reformeras. Ett valsystem med mer fokus på personligt ansvarsutkrävande och färre riksdagsledamöter – hälften kvar – är några idéer. Miljöpartiets förslag om tidsbegräsning för riksdagsledamöter är också bra. Det skulle minska risken att politiken blir ett skrå. Kanske kan sommarstugegate bli startskottet för en diskussion om politikens villkor och hur förtroendet mellan väljare och valda kan återupprättas.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons