Annons

Framgång, vad döljer du.....?

Vilka komponenter krävs för att segra i
Melodifestivalen
? Ska man fokusera på
tonartshöjningar
, silverkläder, en stor fläkt eller stompig rytmik? Vi har pratat med människor som borde veta. Dessutom har SvD:s Dan Backman gått igenom tio senaste årens vinnare i jakt på
schlagerkodens
lösning.

Under strecket
Publicerad
Foto: MÅNS LANGHJELM/EXPONERA, ANDERS WIKLUND, JANERIK HENRIKSSON, LEIF R JANSSON, SARA JOHANNESSON, BJÖRN LARSSON ROSVALL, PONTUS LUNDAHL/SCANPIX
Foto: MÅNS LANGHJELM/EXPONERA, ANDERS WIKLUND, JANERIK HENRIKSSON, LEIF R JANSSON, SARA JOHANNESSON, BJÖRN LARSSON ROSVALL, PONTUS LUNDAHL/SCANPIX
Foto: MÅNS LANGHJELM/EXPONERA, ANDERS WIKLUND, JANERIK HENRIKSSON, LEIF R JANSSON, SARA JOHANNESSON, BJÖRN LARSSON ROSVALL, PONTUS LUNDAHL/SCANPIX

När Melodifestivalen imorgon drar igång i Örnsköldsvik sitter fler upphovsmän än någonsin och svettas i kulisserna.

Av de över 2000 låtar som varje år kommer in till juryn –hundratals timmar av smörsång, rockballader och balkanpop – är det i år rekordmånga debutantkompositörer som har chansen att få åka till den europeiska finalen, den här gången i Oslo.

En som vet hur det känns att vinna festivalen är Fredrik Kempe. Tenoren från Vårgårda har haft större festivalframgångar än någon annan låtskrivare på senare år. Sedan han började skriva musik till festivalen år 2007 har han fått in totalt elva bidrag, varav två i årets upplaga. Både ifjol och året dessförinnan var det hans låtar som tog hem hela tävlingen, Charlotte Perrellis Hero respektive Malena Ernmans La voix.

Annons
Annons

Vad har Fredrik Kempe förstått om Melodifestivalen som ingen annan har förstått? Över en lunch på Djurgården i Stockholm, strax före avfärd till den norska festivalen där han i år tävlar med en tungt favorittippad låt, konstaterar Fredrik Kempe att det inte finns något enkelt svar.

–Ingen aning, säger han och skrattar. Det är nästan så att jag undrar vad alla andra håller på med.

Vad andra schlagerkompositörer gör, om man frågar deras kritiker, är att överanvända en rad stilgrepp för att få musiken att passa in i mallen för en äktsvensk schlagerlåt. Den dramatiska tonartshöjningen inför sista refrängen är skolexemplet. Denna flirt med schlagerpubliken är idag så självklar att Fredrik Kempe hunnit få en kluven inställning till den.

–Jag älskar ju tonartshöjningar, men jag vill utveckla dem. I låten jag gjort till Peter Jöback nu är det till exempel sex tonartsförändringar. Jag försöker göra det lite mer avancerat, annars blir jag fantastiskt uttråkad.

Av de två låtar han har med i årets festival sjungs en av veteranen Peter Jöback, och en av den 18-årige debutanten Eric Saade. Som den perfektionist han är försöker Fredrik Kempe göra sitt yttersta för att alla aspekter av framförandet ska stämma. Det är just det, säger han, som är den verkliga nyckeln till framgång.

– I Melodifestivalen är det tusen olika parametrar som ska fungera, men det viktigaste är att artisten och låten hänger ihop. Och så måste låten vara bra förstås, den måste visa någonting äkta.

Fredrik Kempe understryker att låtarna han skriver till Melodifestivalen är mer än en löpande band-produkt. Han lägger ner själ och hjärta i dem.

Annons
Annons

–Jag sitter vid pianot dag ut och dag in och försöker spegla mina känslor. Folk tror förstås inte att det är sant, de tror att jag är en cyniker som spekulerar fram grejer. Det gör väldigt många andra, skulle jag vilja påstå. Jag gör inte det. Kanske är det därför det funkar?

Koreografen och dansaren Tine Matulessy har sedan tio år tillbaka det övergripande ansvaret för hur bidragen framförs på scenen. Hon säger att även scenshowen spelar en avgörande roll för huruvida en låt går hem hos tittarna.

–Det är förstås jätteviktigt, extra viktigt för de som är lite mer okända. Det spelar roll för Pernilla Wahlgren också, men hon har redan ett renommé, folk vet vem hon är. De andra måste verkligen hitta ett uttryck på scenen som är unikt för dem, säger hon.

Beroende på hur artisten framstår under låtens tre minuter kan festivalen leda till allt från listframgång till ett genant fiasko. Eftersom insatserna är så höga har många artister noggranna önskemål om alla detaljer, och överlägset flest önskemål finns om det verktyg som fungerat för såväl Charlotte Perrelli som Carola. Fläkten.

– Artisterna vill ofta ha fläkt, men jag är lite restriktiv med fläkten. Jag måste erkänna att det finns något förhöjande i det, som när Charlotte står i slutet av låten och kameran filmar snett nerifrån, när hon står där med sin näve i luften och det blåser. Men man kan inte komma med tajt klänning och uppsatt hår och vilja ha fläkt. Det måste finnas något att blåsa i, säger Tine Matulessy.

Huruvida vind och action på scenen faktiskt leder till ökad segerchans är svårt att bevisa. Enligt Tine Matulessy kan ett mer avskalat framträdande fungera minst lika bra. Så var det för fjolårsvinnaren Malena Ernman.

Annons
Annons

–Jag ville att hennes nummer skulle vara rent, att det inte skulle flasha en massa färger och kameraåkningar. Hon är så vacker i sig själv. Jag tror dessutom att vi är mer stilrena när vi röstar i Sverige. Vi gillar inte det där rumpskakandet, den där stilen med silvermålade tjejer som man ibland ser i Eurovision. Jag tror att vi röstar mer med hjärtat.

Designern Marina Kereklidou, som tidigare ansvarat för styling åt artister som Helena Paparizou och BWO och som i år kommenterar artisternas kläder för SVT, menar att även stylingen påverkar helhetsintrycket. Och precis som det finns fläktar på scenen och tonartshöjningar i musiken så finns det en enkel lösning även vid klädvalet.

– Sexigt funkar alltid. Det funkar i reklamsammanhang, man säljer produkter med sex och man tar sig fram så i allmänhet. I Melodifestivalsammanhang funkar det absolut, säger hon.

Tänker man så strategiskt när man väljer scenkläder?

–Det är klart att alla artister tänker på att se så attraktiva ut som möjligt. Man måste kunna ta plats i rutan och inte bli för alldaglig.

Trots sitt sjätte sinne för vad som går hem i Sverige har Fredrik Kempe ännu inte lyckats vinna Eurovision song contest. Överhuvudtaget har Sveriges festivalresultat i Europa dalat under det senaste årtiondet. Det tycker Fredrik Kempe att svenskarna borde sluta gråta över.

–Jag tycker att man ska skita i Eurovision. Vi ska bara acceptera att vart tjugonde år råkar vi ligga i rätt läge med vad resten av Europa vill. Då ska vi vara glada. Resten av tiden ska vi inte vara ledsna, för vi har byggt upp en festival i Sverige som är älskad av folket, en folkfest. Den har blityi till ett ekosystem i sig.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons