Annons

Framtidens cancertest ger ”nära 100-procentig chans”

Det går absolut att förlänga våra liv med nanoteknik, säger Maria Strømme, norsk fysiker verksam i Uppsala.
Det går absolut att förlänga våra liv med nanoteknik, säger Maria Strømme, norsk fysiker verksam i Uppsala. Foto: Jerker Ivarsson/Aftonbladet/TT

Bromsa åldrandet, upptäcka sjukdomar långt innan de brutit ut och hjälpa kroppen återskapa trasig vävnad. För professor Maria Strømme är nanoteknologin svaret på människans eviga önskan: att slippa dö.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Maria Strømme.

Foto: Mikael Wallerstedt/Uppsala universitet Bild 1 av 2
Foto: Mikael Wallerstedt/Uppsala universitet Bild 2 av 2
Fortsätt läsa…

Men hur ska vi dö då? Den frågan får Maria Strømme, professor i nanoteknologi vid Uppsala universitet, ofta när hon berättar om nanoteknologins möjligheter.

Kanske är framtidens svar: inte alls.

Nanoteknologi, ibland kallat ”atomslöjd”, handlar om att studera och bygga ihop materia på atomnivå. Tekniken används inom en rad områden, som biologi, kemi, fysik och medicin.

Enligt Maria Strømme kan de medicinska tillämpningarna på sikt förhindra att vi dör i förtid, ge oss friskare år i slutet av livet och faktiskt också förlänga våra liv.

Hittar du cancerceller i kroppen som kanske ger cancer om fem år, kan du sätta in behandlingen nu och överlevnadschansen är nära 100 procent.

Hon sorterar nanoteknikens potential i tre huvudsakliga områden. Det första, där forskningen kommit längst, går ut på att ta fram effektivare sätt att behandla och bota sjukdomar.

− Varför dör vi i cancer? Jo, det är oftast så att medicinerna finns men att vi inte tål så höga läkemedelsdoser som behövs för att få död på cancercellerna. Medicinerna tar död också på de friska cellerna, säger Maria Strømme.

Annons
Annons

Maria Strømme.

Foto: Mikael Wallerstedt/Uppsala universitet Bild 1 av 1

Hon förklarar att forskarna inom nanoteknik bland annat upptäckt ett sätt att fästa ”adresslappar” på cancerläkemedel, ”targeted delivery” kallas det på engelska. Så kallade nanobärare, transportmoduler i nanostorlek, skickas in i patientens blodomlopp, utrustade med molekyler som enbart biter på cancercellerna.

Maria Strømme.
Maria Strømme. Foto: Mikael Wallerstedt/Uppsala universitet

− Enklaste sättet att bara döda cancerceller och inte friska celler är att ge patienten mediciner som hittar till cancercellerna och endast verkar på dem, och det kan man göra med nanoteknologins hjälp.

Men tänk om behandlingen var ännu mer precis än så. Vad skulle hända om vi kunde stoppa cancern redan innan den bröt ut?

Det användningsområde för nanoteknologi som kommer att bli verkligt revolutionerande inom de närmaste tio åren är medicinsk diagnostik, tror Maria Strømme.

En upptäckt inom det här området är så kallade exosomer, ett slags nanopartiklar som ständigt produceras i våra celler och sedan spottas ut i alla typer av kroppsvätska, som blod, bröstmjölk, saliv och urin.

− Nu har vi insett att de här exosomerna innehåller väldigt mycket information om cellerna som spottar ut dom. Om vi till exempel skulle ha en enstaka cancercell, långt innan vi hunnit få en tumör, så har vi cancercellsexosomer i vårt spott, säger Maria Strømme.

Annons
Annons
Foto: Mikael Wallerstedt/Uppsala universitet Bild 1 av 1

Redan nu börjar det dyka upp bolag som utvecklar exsosombaserad diagnostik. Det innebär att vi snart kan testa oss regelbundet, säg en gång per år, för att förhindra att dödliga sjukdomar utvecklas, menar Maria Strømme.

− Hittar du cancerceller i kroppen som kanske ger cancer om fem år, kan du sätta in behandlingen nu och överlevnadschansen är nära 100 procent.

Går det att förlänga våra liv med hjälp av nanoteknik? Ja, absolut.

Alla är dock inte lika positiva till allmänna hälsokontroller. Debatten kring screening för prostatacancer har bland annat kretsat kring hur hälsovinster ska vägas mot samhällskostnader.

Här ser Maria Strømme kommersiella aktörer som en naturlig startpunkt. En årlig screening med nanoteknologibaserade diagnostiska tester skulle i ett första steg kunna bekostas av individen själv, i likhet med de dna- och blodprovsanalyser som finns tillgängliga i dag, menar hon.

– När man har kunnat analysera vilka tester som ger de största hälsomässiga vinsterna är det lättare att ta politiska beslut om vilka som skall vara samhällsfinansierade.

Foto: Mikael Wallerstedt/Uppsala universitet

Det tredje användningsområdet Maria Strømme ser för medicinsk nanoteknik är att hjälpa kroppen föryngra sig själv. Här handlar det om att få kroppen att skapa ny vävnad där gammal vävnad är trasig eller skadad.

Forskningen har inte kommit lika långt inom det här området, men är på god väg. På Akademiska sjukhuset i Uppsala har man lyckats återskapa käkben hos två patienter, och större studier är på gång. Det pågår också forskningsprojekt i både USA och i Sverige där man försöker få nerver att växa ihop och i slutändan få förlamade att gå.

Går det att förlänga våra liv med hjälp av nanoteknik, att förskjuta livslängden bortom den ålder som tidigare har varit teoretiskt möjlig?

− Ja, absolut. När vi börjar förstå åldrandeprocessen bättre rent biologisk är det utan tvekan så att vi kommer kunna börja påverka den med medicinering. Detta kommer vi, och om inte vi så våra barn, att kunna göra i framtiden.

Efter reklamen visas:
3 sätt som nanoteknik kan förlänga ditt liv
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons