Annons
Kommentar

Ylva Lagercrantz Spindler:Framtidens kultur är här – och männen med den

”Nattygsbord” med den Göteborgsbaserade gruppen Revet är den första svenska pjäs som skrivits av ett datorprogram.
”Nattygsbord” med den Göteborgsbaserade gruppen Revet är den första svenska pjäs som skrivits av ett datorprogram. Foto: Revet scenkonst

Kvinnor värderar den sociala aspekten av kultur högt – de vill dela sin upplevelse med andra. Män å andra sidan tycker kultur med ny teknik är kul. Det visar en ny rapport om framtidens kulturkonsumtion.

Under strecket
Publicerad

Coronapandemin har gjort oss till soffpotatisar. Hela 73 procent av 1 000 intervjuade mellan 16 och 70 år uppger att de streamade tv-serier under maj månad.

Det visar rapporten ”Framtidens kulturkonsumtion – Svenska folkets attityder till framtidens kulturkonsumtion” , baserad på Sifo-intervjuer och producerad av Insight Intelligence tillsammans med Svensk Scenkonst, Helsingborgs stad, Readly och Digisam.

Sämre har det gått för den digitala scenkulturen. Bara två procent uppger att de streamade teater under samma period. Ännu lägre är siffran för opera och dans, med en procent vardera.

Föga förvånande, konstaterar nog många. Hur skönt och hjärndött är det inte att knarka sig igenom tre säsonger av Netflixserien ”La casa de papel”, jämfört med att se en två timmar lång uppsättning av – låt oss säga – Schaubühnes ”Hamlet” på knackig lina?

Men statistiken måste förstås ställas i relation till utbudet. Medan vi kan välja på tusentals filmer och serier har antalet föreställningar varit försvinnande få under coronavåren, trots nya play-tjänster lanserade av exempelvis Dramaten och Kungliga Operan. Så befinner sig en ganska yrvaken livebransch också där medier befann sig digitalt redan för två decennier sedan. Det är helt enkelt svårt att konsumera kultur som inte finns att tillgå i lika hög utsträckning – och som ekonomiskt inte kan leva upp till samma kvalitet på webben.

Annons
Annons

Just kvaliteten upplever majoriteten intervjuade som mycket högre när kultur konsumeras i verkligheten (61 procent) än digitalt (4 procent). Samtidigt är endast 15 procent beredda att betala för att ta del av digital teater, pengar som annars skulle kunna finansiera en bättre upplevelse.

Det låga intresset för digital scenkonst och konserter kan förstås också tolkas som någonting positivt för livebranschen: den måste helt enkelt upplevas just live för att vara bra, ett unikt värde som måste värnas och inte kan ersättas med en skärm. Inte minst aktualiserar rapportens resultat vårens debatt om om scenkonst ens är scenkonst när den sänds digital – eller bara lite sämre tv.

Ska man tro de kvinnliga konsumenterna är inte minst den sociala aspekten viktig när kultur upplevs.

Ska man tro de kvinnliga konsumenterna är inte minst den sociala aspekten viktig när kultur upplevs, att få dela sin kulturupplevelse med andra människor – kanske rentav ta ett glas vin tillsammans i pausen. Särskilt för dem mellan 50–64 år. Bara e-böcker konsumeras av fler kvinnor (76 procent) än män (53 procent). Så är även fysiska böcker mer av en ensamupplevelse.

Män kan däremot i större utsträckning än kvinnor tänka sig att uppleva kultur som skapats av artificiell intelligens, exempelvis böcker och teaterföreställningar. Och visst, inom scenkonsten är tekniken redan här. I mars hade den första svenska pjäsen skriven av ett datorprogram urpremiär, ”Nattygsbord” av Göteborgsbaserade gruppen Revet. ”En omöjlig text”, skrev GP:s recensent om den.

Annons
Annons

Med andra ord: kvinnor som umgås och män som går igång på teknik (vilket får mig att tänka på det inte så sällsynta manliga intresset för avancerade barnvagnar, cyklar och så vidare).

Statistik kan förstås läsas som fan läser bibeln, men kanske är AI vägen till mannens kulturhjärta? Ska vi få med männen på teater i framtiden måste vi helt enkelt brassa på med teknik! Låt honom skriva ut sin egen scenografi via en 3D-skrivare i foajén, transformera salongen till ett hologram, teleportera skådespelare från Stockholm till New York! Tryck på honom VR-brillor! Dylika innovationer för att skapa konst har dessutom funnits länge. Redan 2013 var jag på ett seminarium där just teleportering diskuterades.

Framtidens kultur är alltså redan här – och männen med den.

Nej, digital kultur behöver inte sättas i motsats till den levande.

Med mig från rapporten tar jag också det lite rörande faktum att många äldre (40 procent) kan tänka sig att ta del av guidade museivisningar digitalt hemifrån, samtidigt som de är mindre benägna att ta del av ny teknik än unga (oavsett kön, verkar det som).

Här finns uppenbarligen en viktig insats att göra under coronakrisen som på långa vägar inte är över: att fortbilda riskgruppen som ju i högre grad också har svårare att ta sig till våra kulturinstitutioner rent fysiskt.

Nej, digital kultur behöver inte sättas i motsats till den levande. Det handlar bara om att tillgängliggöra den för fler.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons