Annons

Från amulett till placebo – magin har blivit mätbar

I boken ”Överlevare” låter Lisbeth Sachs oss möta dem som, mot alla odds, gäckat döden.
I boken ”Överlevare” låter Lisbeth Sachs oss möta dem som, mot alla odds, gäckat döden. Foto: Simon Rehnström

Som medicinsk antropolog har Lisbeth Sachs, verksam sedan 1970-talet, fått se det som förr enbart kallades magi numera ibland kan kallas placeboeffekter. Inte sällan har ”magin” mätbara effekter i kroppen. Såväl ordet, som pillret och kniven påverkar läkandet.

Under strecket
Publicerad

Det dubbla perspektivet har gjort att Lisbeth Sachs, långt efter pensionsåldern, varit senior rådgivare på Karolinska institutet.

Foto: Simon Rehnström Bild 1 av 1

Vissa former av magiskt tänkande, som människor i olika kulturer har ägnat sig åt i årtusenden, kan i dag förklaras med hjälp av modern hjärnavbildningteknik. Hjärnan jobbar hela tiden med att förutse framtiden, det är centralt för vår överlevnad. När vi förväntar oss något, oavsett om det är en positiv effekt (placebo) eller en negativ (nocebo) så påverkar det kroppens reaktioner. Hjärnan skapar bilder och förbereder sig på vad som komma skall.

Under ett knappt halvsekel som medicinsk antropolog har Lisbeth Sachs fått se hur ”magin” har blivit mätbar. Från att ha börjat sin forskarkarriär med en avhandling om turkiska invandrarkvinnors tro på magiska krafter har 81-åriga Lisbeth Sachs, som senior rådgivare på Osher centrum för integrativ medicin på Karolinska institutet, fått vara med om att se hur placeboeffekten får allt tydligare medicinska förklaringar.

Just nu ska till exempel hjärnforskaren och psykologen Karin Jensen, som Lisbeth varit extern mentor åt sedan 2005, publicera en studie om placeboeffekten inom kirurgin – om ordets betydelse vid sidan av knivens. Samarbetet mellan antropologen Lisbeth och psykologen Karin i den strikt naturvetenskapliga miljön på Karolinska institutet har gett nya uppslag till både frågeställningar och forskningsmetodik även om de båda har största respekt för naturvetenskapligt baserade metoder (Karin Jensen som även forskat vid Harvard medical school har även en utbildning i naturvetenskaplig forskningsmetodik).

Annons
Annons

Lisbeth Sachs har ingen arvtagare som medicinsk antropolog inom sjukvården, hon beklagar att det bredare tvärvetenskapliga perspektivet inte är mer utbrett.

– Nu är det den molekylära biologin som fascinerar. Men det får inte ta bort allt det som handlar om interaktion, man får inte göra det till enbart en medicinsk fråga, säger Lisbeth Sachs och bjuder på kaffe hemma på den vackra verandan med en så rogivande utsikt över Stockholms inlopp.

Den medicinska antropologens uppgift är att förstå de kulturella ramarna, varför människor gör som de gör i en viss miljö. Känslor uttrycks på olika sätt och omformas aktivt i samspel med kulturen. Lisbeth Sachs har i boken ”Tillit som bot” beskrivit hur upplevelsen av smärta förändras vid migration till exempel.

– Läkande sker alltid i en kontext, i en kultur. I medicinsk forskning sätter man ibland människan i bur för att undersöka henne. Man tar henne ur sitt sociala sammanhang. Men allt som händer en människa i livet påverkar, säger hon.

Immunförsvaret kan påverkas av starka känslor, till exempel vid tung sorg. Vad människors liv gör med kroppen är förstås oerhört svårutforskat, tillägger hon.

Lisbeth Sachs har länge sökt svar på hur samhället påverkar människan på olika medicinska sätt. En middag i slutet på 1970-talet ledde till ämnesvalet för hennes avhandling. En barnläkare berättade hur svårt det var för Sankt Görans sjukhus att få de nyanlända turkiska mammorna att komma till barnavårdscentralen. Lisbeth tillbringade fyra år i små byar i turkiska Anatolien samt i Tensta och Rinkeby. Under tiden fick Lisbeth Sachs förståelse för logiken i varför ingen gick till BVC. Kvinnorna ansåg att det var helt onödigt att gå till läkare med friska barn. I de anatoliska byarna sades det att man åkte till sjukhus för att dö.

Annons
Annons

Det dubbla perspektivet har gjort att Lisbeth Sachs, långt efter pensionsåldern, varit senior rådgivare på Karolinska institutet.

Foto: Simon Rehnström Bild 1 av 1
Det dubbla perspektivet har gjort att Lisbeth Sachs, långt efter pensionsåldern, varit senior rådgivare på Karolinska institutet.
Det dubbla perspektivet har gjort att Lisbeth Sachs, långt efter pensionsåldern, varit senior rådgivare på Karolinska institutet. Foto: Simon Rehnström

Som en fluga på väggen ska antropologen göra sina observationsstudier. Lisbeth Sachs har suttit på många mattor, druckit te, lyssnat och observerat under årens lopp – i mellersta Anatolien, Tensta, Rinkeby och på hälsomottagningar långt ute i bushen på Sri Lanka. Ja, en hel del koppar kaffe med skånska bönder och damer på Östermalm har det också blivit.

De sistnämnda studierna visade att negativa förväntningar kan få skånska bönder att må sämre av att skäran ned på fettet när de kämpade mot sina höga kolesterolvärden och äldre damer på Östermalm att strunta i att ta sina mediciner för att de föredrog naturläkemedel i stället för preparat som de uppfattade som alltför ”starka”. Båda de här studierna finns i SvD-artikeln med rubriken ”Ibland mår de olydiga bäst av alla”.

Lisbeth Sachs studie om bröstcancer, som också blev en bok, handlade också mycket om vad negativa förväntningar gör med oss. I ett forskningsprojekt följde Lisbeth fem kvinnor som bestämt sig för att låta operera bort sina bröst och äggstockar i förebyggande syfte eftersom de kunde tänkas ha en gen som ökade risken för cancer.

– De var i 30–40-årsåldern, fertila fortfarande. De fick fruktansvärda smärtor, de hade barn som de inte kunde krama.

Det var oerhört mycket lidande kring detta, minns Lisbeth.

Annons
Annons

– När kvinnorna sedan fick svar på sina blodprover och fick generna kartlagda visade sig att alla inte hade genen.

I boken om den här studien resonerar Lisbeth Sachs mycket om nocebofrågor. När man får en presymtomatisk diagnos, vad gör det med en? Den kanske aldrig blossar upp, så vad gör oron?

– Jag funderade mycket om prevention på det sättet. Det blir lätt en ond cirkel. Vissa av de här kvinnorna kom aldrig ur sin oro. Vi vet ju att när vi blir nervösa så börjar hjärtat slå, vi blir torra i munnen och fuktiga om händerna. Den kroppsliga reaktionen på oro.

Om det pågår under en länge är det lätt att föreställa sig att stark oro kan ha negativa effekter på lång sikt, menar Lisbeth.

– Vi är ju en organism och det är så skönt att det nu har börjat bli en acceptans kring det här att man är ett.

Lisbeth Sachs citerar sin antropologkollega vid Harvarduniversitetet, Ted Kaptchuk, som kallat placebo för ”The power of nothing”. Han har flera exempel på att enbart ett förslag på en eventuell behandling faktiskt kan ha fysiska effekter.

Exempelvis kan en injektion med saltlösning, som av läkaren beskrivs som medicin, minska symtomen vid Parkinsons sjukdom. Den får till och med patienten att producera mer dopamin (en signalsubstans som är kopplad till hjärnans belöningssystem) än vad sjukdomen förstör. PET- och magnetkamerornas bilder av reaktioner på mediciner eller placebo ger ”magin” eller ”kraften i ingenting” allt fler medicinska bevis. Både positiva och negativa förväntningar har effekter. Lisbets Sachs berättar om flera av dem i sin senaste bok ”Överlevare – medicinskt myteri och andra sätt att gäcka döden”.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons