Annons

Från klubb till nätverksapp – nu står 6 000 kvinnor i kö

Hon lämnade Anna Maria Corazza Bildt och EU-parlamentet på grund av hårda armbågar och trög byråkrati. Det blev i stället bränsle till Aleksandra Avlis nya karriär som techentreprenör – där drivkraften är att ena kvinnor.

Under strecket
Publicerad

”Jag var en idéspruta och ville få saker gjorda – vi var ju i maktens rum. Då ville jag inte sitta och vända på A4-papper”, säger Aleksandra Avlis.

Foto: Malin HoelstadBild 1 av 2

”Jag var en idéspruta och ville få saker gjorda – vi var ju i maktens rum. Då ville jag inte sitta och vända på A4-papper”, säger Aleksandra Avlis.

Foto: Malin Hoelstad Bild 2 av 2

”Jag var en idéspruta och ville få saker gjorda – vi var ju i maktens rum. Då ville jag inte sitta och vända på A4-papper”, säger Aleksandra Avlis.

Foto: Malin HoelstadBild 1 av 1
”Jag var en idéspruta och ville få saker gjorda – vi var ju i maktens rum. Då ville jag inte sitta och vända på A4-papper”, säger Aleksandra Avlis.
”Jag var en idéspruta och ville få saker gjorda – vi var ju i maktens rum. Då ville jag inte sitta och vända på A4-papper”, säger Aleksandra Avlis. Foto: Malin Hoelstad

Aleksandra Avli var bara 24 år när hon rekryterades till Anna Maria Corazza Bildts stab i Europaparlamentet. Att hon skulle jobba med politik var inte en självklarhet. Det hade lika gärna kunnat bli juridik.

– Antingen ville jag stifta lagarna eller se till att de följdes. Jag valde politiken och EU-parlamentet eftersom den lagstiftningen står över Sveriges, säger hon när SvD träffar henne på kontorshotellet Alma i centrala Stockholm.

Väggarna på hennes nya arbetsplats är målade i duvblått, kontorsytorna öppna. Här finns inga hierarkier – alla fokuserar på sitt eget entreprenörskap.

Tanken är att rota en känsla av frihet. Något av en motsats till stämningen i maktens korridorer i Bryssel.

Samtidigt som hon var ung och driven beskriver hon också sig själv som naiv och blåögd. Hon var inte beredd på de hårda armbågarna från de kvinnliga kollegorna, eller de informella hierarkierna på kontoret.

Annons
Annons

”Jag var en idéspruta och ville få saker gjorda – vi var ju i maktens rum. Då ville jag inte sitta och vända på A4-papper”, säger Aleksandra Avlis.

Foto: Malin Hoelstad Bild 1 av 1

– Jag var en idéspruta och ville få saker gjorda – vi var ju i maktens rum. Då ville jag inte sitta och vända på A4-papper. I stället fick jag rätta in mig i ledet och ställa mig bakom dem. Det var deras tur nu, de hade jobbat för att synas och vara i den positionen. Vi har ju fått lära oss att det bara finns plats för en kvinna och att vi måste tävla mot varandra.

Men trots en giftig miljö var det här fröet såddes till Aleksandra Avlis nya karriär som techentreprenör. Innan hon lämnade politiken träffade hon Sofia Kacim, som då jobbade hos moderaten Per Schlingmann. Tillsammans grundade de nätverket Her, en middagscirkel där kvinnor samlas för att utbyta erfarenheter, visa styrka och sårbarhet och samla kraft. Både till karriären och privat.

För Aleksandra Avli blev det en förankring i en trygg hamn, som påminde henne om kraften i de matriarker hon vuxit upp med – först i barndomens krigshärjade Sarajevo, och sedan i Sverige efter familjens flykt när hon var sex år gammal.

Ryktet om Her spred sig snabbt. Snart fanns middagscirklarna i 20 städer över hela världen, från New York till Hong Kong och Sydney. De behövde inte spendera en krona på marknadsföring, allt växte organiskt.

I dag är nätverket ett heltidsjobb. För två år sedan började hon skissa på idén om att konvertera det till ett bolag, och för fyra månader sedan lanserades produkten – appen Hon (Her online network).

”Jag var en idéspruta och ville få saker gjorda – vi var ju i maktens rum. Då ville jag inte sitta och vända på A4-papper”, säger Aleksandra Avlis.
”Jag var en idéspruta och ville få saker gjorda – vi var ju i maktens rum. Då ville jag inte sitta och vända på A4-papper”, säger Aleksandra Avlis. Foto: Malin Hoelstad
Annons
Annons

Aleksandra Avli menar att hon behövde kapa sig själv som mellanhand och bara låta kvinnorna hjälpa varandra.

– Jag började få mejl från kvinnor i Latinamerika, Sydafrika och Kina som alla ville ansluta till Her. Då insåg jag att det har gått fem år, vi kan inte sitta här och äta middagar längre, säger hon och fortsätter.

– Men jag tog kunskapen och började skapa en mansfri plattform där kvinnor kan vara trygga och känna tillit. Där de kan göra affärer med varandra, investera och rekrytera, säger hon.

På ett event träffade hon Susanna Campbell, tidigare vd för Ratos och nu affärsängel med flera tunga styrelseuppdrag. Hon och hennes man Warren Campbell investerade första rundan i Hon, tillsammans med bland andra Spotifys tidigare marknadschef Sophia Bendz.

Totalt injicerades då 2,75 miljoner kronor i bolaget. Nyligen stängde Hon sin andra runda på 3,5 miljoner, där Cristina Stenbeck var ett av många tunga namn.

Inom snar framtid är särskilda premiumfunktioner tänkta att lanseras i appen som kan generera intäkter från användarna, liksom samarbeten med varumärken.

Först och främst är siktet inställt på att skala upp och lansera globalt. Redan i sommar ska appen rullas ut i London, Berlin och Amsterdam. I dag är runt 1 300 kvinnor medlemmar, och kön till nätverket ringlar sig lång ut i cyberrymden – drygt 6 000 kvinnor vill ansluta.

– Vi lever i en digital värld där man delar framgångar på Linkedin, och på Facebook delar farfar en bild på sina nyinköpta strumpor. Och så har vi alla marknadsförare på Instagram. Det finns ett sug efter en plats för kvinnor att växa. Hon är byggt på personlighet, empati, enkelhet och generositet. Det är de värden vi ska sträva efter att nå hela tiden, säger Aleksandra Avli.

Varför är en könsseparatistisk plattform rätt väg att gå och inte en som inkluderar båda könen?

– Jag vet att många kvinnliga nätverk kan vara aggressiva och byggda på hat och ilska. Det är en rimlig reaktion på förtryck så jag förstår det, men det går inte att kommunicera med ilska. Det ryms inte i Hon. Där är vi med och bygger ett system som gagnar oss.

– Så fort vi har ett samhälle där kvinnor är välkomna i alla rum och samhällsskikt behöver vi inte det längre, men så ser det inte ut i dag, säger hon.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons