Annons

Från soffliggare till valmaskineri – 7 nycklar till USA-valet

Vilka stannar hemma – och håller ”den blå väggen”? Osäkerhetsfaktorerna i USA-valet är ovanligt många när valdagen närmar sig. SvD:s Karin Henriksson listar några möjliga nycklar till Vita huset för Clinton och Trump.

Under strecket
Publicerad

Don och Ardyth Stone förtidsröstar i Florida.

Foto: Malin HoelstadBild 1 av 1

1 / 7

Don och Ardyth Stone förtidsröstar i Florida.
Don och Ardyth Stone förtidsröstar i Florida. Foto: Malin Hoelstad

1\. Hur många röstar – och vilka stannar hemma?

I valen 2008 och 2012 bidrog entusiasmen för Barack Obama till ett högre valdeltagande, 62,3 respektive 57,5 procent av de röstberättigade.

Totalt sett gick 126 miljoner amerikaner till vallokalerna, enligt Bipartisan policy center. 93 miljoner brydde sig inte om att rösta alls.

I år märks förvisso en betydligt högre temperatur bland Donald Trumps anhängare, men inte säkert att de är tillräckligt många. Drygt 13 miljoner röstade på honom i primärvalen (5,7 miljoner fler än  på rivalerna). Hillary Clinton och Bernie Sanders fick tillsammans nästan 26 miljoner röster. Barack Obama vann med 66 miljoner röster.

Här har Trump höjt insatserna med sitt prat om riggade val och valfusk, samtidigt som demokrater beskyller republikanska delstatspolitiker för att försöka hålla nere valdeltagandet bland minoritetsgrupper.

Trump hoppas på att republikaner ”kommer hem igen” trots allt motstånd i konservativa etablissemanget.

Annons
Annons

Foodtruck i Houston där man kan registrera sig för att rösta.

Foto: Anders AhlgrenBild 1 av 1

2 / 7

Foodtruck i Houston där man kan registrera sig för att rösta.
Foodtruck i Houston där man kan registrera sig för att rösta. Foto: Anders Ahlgren

2\. Hur spelar känslorna in?

Amerikanska väljare tittar i en relativt hög utsträckning på person och personlighet mer än på politiken i sak.

I år svallar känslostormarna så våldsamt att psykologförbundet gått ut med lugnande råd. Båda kandidaterna har extremt höga impopularitetstal men kurvorna har närmat sig varandra nu på sluttampen, enligt en mätning från tv-bolaget ABC och Washington Post.

I maj var gapet stort, 69 procent ogillade Donald Trump och 56 procent Hillary Clinton. I förra veckan hamnade de på samma tal, 59 procent, alltså betydligt mer än halva befolkningen.

Det kan bero på att Trumps sexistiska uttalanden fallit i glömska, medan det kommit nya avslöjanden om FBI och Clintons epost.

Ilska mot etablissemanget har ju varit ett genomgående tema och här ställs kändisen/affärsmannen/icke-politikern mot juristen/politikerhustrun/ministern som stått i rampljuset i nästan 25 år under bitvis hård granskning, tillsammans med maken Bill Clinton.

Annons
Annons

Hillary Clinton.

Foto: Matt Rourke/APBild 1 av 1

3 / 7

Hillary Clinton.
Hillary Clinton. Foto: Matt Rourke/AP

3\. Håller de röda och blå "väggarna"?

I de flesta presidentval talas det om ett dussintal ”swing states” eller vågmästarstater.

Florida är den största och viktigaste med 29 elektorsröster (mer än 10 procent av de 270 som krävs för att vinna).

När Hillary Clinton låg som bäst till i mätningarna för ett par veckor sedan siktade hennes kampanj på rätt osannolika Texas och Georgia. Nu på sluttampen är antalet swingstater förhållandevis litet, med New Hampshire och dess fyra elektorsröster i fokus.

De flesta bedömare pekar på den ”blå väggen” eller det stora antalet elektorsröster i stater som röstar demokratiskt och markeras med blå färg. Det rör sig om 18 stater som Demokraterna tagit hem de senaste valen med totalt 242 elektorsröster. Här ingår exempelvis folkrika Kalifornien, New York, Illinois, New Jersey och Pennsylvania.

Den ”röda väggen” utgörs av 21 stater som oftast röstat republikanskt sedan slutet av 1960-talet och inbegriper några snabbväxande stater i västra och sydvästra USA. Det som är nytt i år är Donald Trumps framgångar i det så kallade Rostbältet, industriregionen i nordöstra USA, och inom den växande latinobefolkningen i sydväst.

Annons
Annons

SvD har tidigare träffat unga afroamerikaner i Atlanta.

Foto: Linus Sundahl-DjerfBild 1 av 1

4 / 7

SvD har tidigare träffat unga afroamerikaner i Atlanta.
SvD har tidigare träffat unga afroamerikaner i Atlanta. Foto: Linus Sundahl-Djerf

4\. Vem kan mobilisera ”hispanics” till valurnorna?

Väljarkåren kan delas upp i hur många undergrupper som helst, känns det som ibland. Det gäller även den största av dem alla – kvinnorna som svarar för 53 procent av rösterna.

De mest trogna väljarna är äldre vita republikanska kvinnor på landsbygden, som aldrig har tyckt om Hillary Clinton men som heller inte gillar Donald Trumps språk och moral.

Barack Obama sydde ihop en koalition av unga, kvinnor, afroamerikaner och höginkomsttagare med större stöd än föregångarna John Kerry och Al Gore i samtliga grupper.

Clintons ledning bland kvinnor är rejäl och skaplig bland unga. Men entusiasmen för henne är betydligt lägre än för Barack Obama – särskilt bland afroamerikaner. Hon har vänt sig till ”latinas” och har bland annat haft gästspel av en skönhetsmiss som Trump förolämpade.

Det finns rapporter om att fler latinos registrerat sig men valdeltagandet är normalt lågt i den gruppen.

Annons
Annons

Barack Obama.

Foto: Chuck Burton/APBild 1 av 1

5 / 7

Barack Obama.
Barack Obama. Foto: Chuck Burton/AP

5\. Vilken roll spelar Obama?

Inte förvånande var den nyvalde president Barack Obamas popularitetstal högst, 69 procent hos Gallup, i den historiska yran vid tillträdet 2009.

Efter att ha dykt ner till 38 procent hösten 2014 ligger talet nu på 54 procent.

Det är lite svårt att förstå väljare som klagar på att Obama ”förstört landet”, för ekonomin tuffar på om än i långsam takt, medellönerna stiger igen, han drog ner truppstyrkorna i krigen i Mellanöstern och han har inte tagit ifrån någon några vapen.

Men det demokratiska partiets ställning försvagades i kongressvalen 2010, 2012 och 2014.

Vårdförsäkringsreformen Obamacare utsätts för ständiga attacker från alla håll. I valrörelsen har hustrun Michelle visat sig vara den verkliga succén och det finns väljare som bestämt säger att landet måste fortsätta föra Obamas politik.

Annons
Annons

6 / 7

6\. Hur påverkar mätningarna – och stämmer de?

Mätningar, mätningar, mätningar… varenda dag, kort- och långsiktiga, men med ibland tveksam metodik som till exempel allt för litet urval eller alltför stor felmarginal.

Värt att minnas är först och främst att man ofta drar upp nationella mätningar när valet egentligen står ute i 50 delstater plus District of Columbia.

Det spekuleras om en ”undervote” för Donald Trump som inte fångats upp i mätningarna och att en brexit-skräll väntar på valnatten.

Inför primärvalet i Michigan i våras gav sajten fivethirtyeight Hillary Clinton 99 procents segerchans, men vänsterdemokratiske senatorn Bernie Sanders vann.

Trump hävdar att mätningarna är usla och hans anhängare kommer säkert att protestera om det blir förlust. I det uppskruvade stämningsläget framförs konspirationsteorier på ett sätt om aldrig förr, med ifrågasättande av ansedda opinionsexperter och rena anklagelser om att de medvetet hjälper kandidaterna att ”steal the election”.

Annons
Annons

Donald Trump.

Foto: Evan Vucci/APBild 1 av 1

7 / 7

Donald Trump.
Donald Trump. Foto: Evan Vucci/AP

7\. Vem har bästa valapparaten?

Donald Trump började med sig själv, sitt kändisskap och ett flygplan.

Han struntade i det mesta som presidentkandidater brukar göra: samla in pengar, bygga upp ett nätverk av kampanjkontor, lägga ut stora summor på tv-reklam, plugga på bakgrundsmaterial om aktuella kriser, omge sig med ett batteri av kunniga rådgivare.

I stället förlitade han sig till massmöten, sina barn och det republikanska partiets infrastruktur.

Hillary Clinton däremot har en stab på 1 500 personer och kontor över hela landet, totalt nära 500, med särskilt stor närvaro i swingstaterna. Clintons stab består av erfarna politiska rådgivare, men några av dem har förekommit i epost som Wikileaks släppt. Inga bombnedslag men lite graverande utbyten om privata servern och osämja i ledningen.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons