Annons

Lydia Wålsten:Från syjunta till jihad

Foto: Mahmoud Khattab/AP

Regeringen vill införa ett striktare demokratikrav för att strypa finansieringen av extremister. Men kommuner och myndigheter saknar kompetens för att göra bedömningen, samtidigt som byråkratin väntas svälla.

Under strecket
Publicerad

Kraft läggs på att begränsa extremistiska miljöer. Samtidigt gödslas samma jordmån med skattepengar. Det är bedrövligt. Säpo sade i förrgår att det handlar om ett relativt stort antal organisationer som finansieras av skattemedel trots att de stödjer våldsbejakande extremism (TT 11/11). Störst problem ser Säpo med utbetalningar till föreningar med kopplingar till den islamistiska miljön.

Regeringen vill strypa utbetalningarna genom tydligare demokratikrav. Nyligen löpte remisstiden ut för den utredning som har funderat på hur det ska gå till. Nästan 80 remissvar hade inkommit från aktörer som ger och tar emot bidrag.

Det är ett svårt jobb att definiera demokrati och göra prövningen hårdare. Stödet till handläggare som utredningen har tagit fram är drygt 50 sidor. Där står det bland annat att ”en organisation som har samröre med en annan organisation kan anses rättfärdiga den andra organisationens agerande”. Betyder det att Hornstulls bibliotek rättfärdigade högerextrema Nordisk ungdom, när de i november 2018 bjöd in till samtal om demokrati med Stina Oscarson? Förslaget kan få den oönskade effekten att samtal med oliktänkande blir färre.

Annons
Annons

Utredningen likställer också uppmaningar som innebär att man bryter mot lagen med brott mot det demokratiska styrelseskicket. Säg att ett ungdomsförbund uppmanar till dans, trots att det inte finns danstillstånd. Det hotar knappast styrelseskicket. Tvärtom är det obehagligt om sådan civil olydnad ska kunna leda till strypt finansiering.

Kommuner och myndigheter ska få hjälp av MUCF, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, att skärpa prövningen. MUCF är veteran i kategorin felaktiga utbetalningar. I många år beviljade myndigheten Sveriges unga muslimer statsbidrag trots att företrädare hyllat material om våldsbejakande islamistisk extremism och dött i strid i Syrien (SOU 2019:35). Att de ska lyckas guida andra genom detta komplex är svårt att tro.

Eftersom prövningen kräver djupare kvalitativ granskning kommer regeringen nu att öka den administrativa bördan. Samtidigt saknas relevant kompetens för att bedöma om organisationerna faktiskt bedriver odemokratisk verksamhet.

Säkerhetspolisen föreslår därför att de får i uppdrag att inrätta ett kunskapscentrum för att ge stöd och kunskap till myndigheter, eftersom de sitter på unik och sekretessbelagd information. Det är helt avgörande att något sådant upprättas.

Men det stora skiftet skulle vara att radikalt sänka de belopp som utbetalas. Att göra civilsamhället privat igen, med pengar som går att flytta från organisationer med samma självklara konsumentmakt som i butiken. Stat, region och kommuner fördelar cirka 21 miljarder kronor i bidrag till civilsamhället per år. Vi har ett civilsamhälle på lerfötter och nu blir det ännu tyngre.

Ett starkt civilsamhälle utgör en balanserande kraft till staten. Det ger en tröghet som sprider riskerna vid politiska felsteg. Det är också självkritiskt och utvecklar egna standarder för att säkerställa att man bedriver en schysst verksamhet. På det sättet kan också rätt kompetens göra riktade granskningar.

För insamlingar från allmänheten bedriver arbetsmarknadens parter systemet med 90-konto, som granskar att en skälig del av insamlade medel går till verksamhetens ändamål. På telefonsidan bedriver bransch- och intresseorganisationer NIX-Telefon, som ser till att privatpersoner inte drabbas av oönskad telefonförsäljning.

Hur NIX:ar man sitt stöd till extrema föreningar? Ingenstans kan man vända sig för att säkerställa att ens pengar går till rätt element. Vanmakt är ordet jag söker.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons