Annons

Frans: Tiden då forskarna slapp anstränga sig är över

När faktaresistens och vetenskapsförnekelse breder ut sig måste forskare anstränga sig hårdare. Det menar Emma Frans som i SvD kommer att undersöka vetenskapliga belägg med ambitionen att bidra med ett evidensbaserat perspektiv i aktuella frågor.

Under strecket
Publicerad

Emma Frans.

Foto: Malin Hoelstad Bild 1 av 2

”Faktaresistens och vetenskapsförnekelse blir allt mer utbrett och akademiker måste anstränga sig mycket mer än tidigare”, säger Emma Frans.

Foto: Malin Hoelstad Bild 2 av 2

Emma Frans.

Foto: Malin Hoelstad Bild 1 av 1
Emma Frans.
Emma Frans. Foto: Malin Hoelstad

Nu inför vi ett nytt grepp inom ramen för SvD:s Vetenskapskollen. Kan du berätta om det?

– Hittills har jag mest granskat påståenden som vi brukar höra från vänner och bekanta, och det kommer jag fortsatt att göra varannan vecka. Men det går ofta att ta ett vetenskapligt perspektiv även i nyhetsflödet och den offentliga debatten. Vi inom forskningsvärlden är generellt dåliga på att nå ut, och detta är ett sätt att få in vetenskapliga aspekter i större frågor som på olika sätt berör många av oss.

– Min ambition är att varannan vecka lyfta en frågeställning och tillföra resultat från forskningsstudier i just den frågan.

Ett väldigt vanligt misstag är att vi inte ser helheten när vi bedömer forskningsläget.

Inför höstens val kommer många politiker att hänvisa till forskning och statistik. Du har tidigare konstaterat att vetenskapen ibland används för att legitimera politiska beslut och åsikter. Kommer du att granska politikernas uttalanden?

Annons
Annons

”Faktaresistens och vetenskapsförnekelse blir allt mer utbrett och akademiker måste anstränga sig mycket mer än tidigare”, säger Emma Frans.

Foto: Malin Hoelstad Bild 1 av 1

– Nej, jag kommer inte att göra rena faktakollar – det kommer andra att göra. Många påståenden är dessutom för komplexa för att man enkelt ska kunna avgöra om de är sanna eller falska. Jag kommer att undersöka vad det finns för vetenskapliga belägg och försöka bidra med ett evidensbaserat perspektiv på aktuella frågor.

”Faktaresistens och vetenskapsförnekelse blir allt mer utbrett och akademiker måste anstränga sig mycket mer än tidigare”, säger Emma Frans.
”Faktaresistens och vetenskapsförnekelse blir allt mer utbrett och akademiker måste anstränga sig mycket mer än tidigare”, säger Emma Frans. Foto: Malin Hoelstad

Du har den senaste tiden fått flera priser, som Årets röst och Årets folkbildare. Hur ser du på din roll och det du gör?

– Jag tror att det är viktigare än någonsin med folkbildning. Forskare har länge åtnjutit privilegiet av att ha ett högt förtroende, utan att egentligen behöva anstränga sig. Jag tror att den tiden är över – faktaresistens och vetenskapsförnekelse blir allt mer utbrett och akademiker måste anstränga sig mycket mer än tidigare. Jag anstränger mig för att göra vetenskap underhållande och relevant, och denna ansträngning har gett avkastning.

Du undervisar regelbundet i vetenskaplig metodik. Vilket är det vanligaste misstaget som många gör när det gäller att värdera forskningsstudier?

– Ett väldigt vanligt misstag är att vi inte ser helheten när vi bedömer forskningsläget. Istället tenderar vi att välja ut de studier som bekräftar det vi redan tror, det vi vill tro eller det vi försöker övertyga någon om, även om det finns en mängd forskningsstudier som pekar i en helt annan riktning. Ett annat vanligt fel är att vi feltolkar korrelationer som kausala samband, alltså att vi tror att X orsakar Y trots att det kan finnas en mängd andra förklaringar bakom sambandet.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons