Annons

Therese Larsson Hultin:Fransmän i uppror – Paris kan lamslås

De är synliga, de är arga och de protesterar mot Emmanuel Macron. I Frankrike har rörelsen ”de gula västarna” gett sig ut på vägarna för att demonstrera mot presidentens skattehöjningar på bensin. Hittills har 400 skadats och två personer omkommit.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Närmare 300 000 personer hade tagit sig ut och protesterade mot skattehöjningarna på bensin.

Foto: Claude Paris/APBild 1 av 5
Foto: Claude Paris/APBild 2 av 5

Övergivna bilar i Fos-sur-Mer i södra Frankrike sedan de ”gula västarna” blockerat en vägkorsning den 20 november.

Foto: Claude Paris/APBild 3 av 5

Emmanuel Macron träffar den belgiske kungen Philippe under ett statsbesök den 20 november.

Foto: Geert Vanden Wijngaert/APBild 4 av 5
Foto: Claude Paris/TTBild 5 av 5

Närmare 300 000 personer hade tagit sig ut och protesterade mot skattehöjningarna på bensin.

Foto: Claude Paris/APBild 1 av 1
Närmare 300 000 personer hade tagit sig ut och protesterade mot skattehöjningarna på bensin.
Närmare 300 000 personer hade tagit sig ut och protesterade mot skattehöjningarna på bensin. Foto: Claude Paris/AP

Den första västen placerades på instrumentbrädan redan i slutet av oktober. Runt om i Frankrike dök de sedan upp en efter en – som svampar i framrutorna på bilarna – självlysande gula signalvästar som det är lag på att varje bilägare måste ha inne i bilen. De var en protest, och ett tecken på de diskussioner som fördes på bagerierna, på caféerna, men framförallt på sociala nätverk som Facebook.

De gula västarnales gilets jaunes – skulle visa presidenten att folket fått nog. I lördags tog de så på sig västarna och gav sig ut. Uppmanade av tusentals Facebook-grupper med anknytning till rörelsen, som varken har grundare eller ledare utan har växt helt okontrollerat över hela Frankrike.

Enligt myndighetsuppgifter var det i lördags 290 000 personer som satte upp vägspärrar, blockerade betalstationer så att inga vägtullar kunde tas ut och brände röstkort.

Annons
Annons
Foto: Claude Paris/APBild 1 av 2

Övergivna bilar i Fos-sur-Mer i södra Frankrike sedan de ”gula västarna” blockerat en vägkorsning den 20 november.

Foto: Claude Paris/APBild 2 av 2

Så vad är det folket protesterar mot?

Foto: Claude Paris/AP

På ytan är det de höga bränslepriserna, som Macron till stor del får skulden för. Enligt bensinbolagens lobbyorganisation, UFIP, har priset på bensin och diesel ökat med 14 respektive 22 procent på ett år, varav det inte är mer än en tredjedel som beror på skattehöjningar.

Men missnöjet med Emmanuel Macron har puttrat länge. Presidenten upplevs av många fransmän som arrogant och hela 80 procent anser att han är en ”président des riches” – en president som värnar om rika människor. Som höjer pensionsåldrar och luckrar upp arbetsrätten, samtidigt som han sänker företagsskatten. Nödvändiga reformer anser många, framförallt välutbildade människor i storstäderna. För som så mycket annat just nu handlar det om en vi-och-dom-historia.

Vilka är det som demonstrerar?

Övergivna bilar i Fos-sur-Mer i södra Frankrike sedan de ”gula västarna” blockerat en vägkorsning den 20 november.
Övergivna bilar i Fos-sur-Mer i södra Frankrike sedan de ”gula västarna” blockerat en vägkorsning den 20 november. Foto: Claude Paris/AP

På onsdagen gick protesterna in på sin femte dag. Om än i betydligt mindre skala än i helgen. De senaste dagarna har det rört sig om några tusen personer. Regeringen gör sitt bästa för att måla upp anhängarna som Marine Le Pen-fans, vilket många är. Men det handlar framförallt om arga människor i ”la France périphérique” – Frankrike utanför ringleden som går runt Paris – som vänder sig mot eliten i storstäderna och känner sig förbisedda.

Annons
Annons

Emmanuel Macron träffar den belgiske kungen Philippe under ett statsbesök den 20 november.

Foto: Geert Vanden Wijngaert/APBild 1 av 1

Det har dessutom utbrutit våldsamheter under protesterna, med demonstranter som har skrikit rasistiska glåpord och till och med misshandlat mörkhyade. En äldre kvinna i gul väst avled i helgen efter att en stressad bilist körde på henne av misstag och ett annat dödsfall inträffade i tisdags i anknytning till protesterna.

På sociala medier förekommer det uppmaningar till de med gula västar att lugna ner sig, att tänka på den bild av rörelsen som sprids och vad det är för mål man försöker uppnå.

Hur har presidenten reagerat?

Emmanuel Macron träffar den belgiske kungen Philippe under ett statsbesök den 20 november.
Emmanuel Macron träffar den belgiske kungen Philippe under ett statsbesök den 20 november. Foto: Geert Vanden Wijngaert/AP

Knappt alls. Emmanuel Macron har i stället skickat fram sin premiärminister Édouard Philippe och andra ministrar. Presidenten själv var på statsbesök i Belgien i början av veckan och ville definitivt inte svara på frågor om några folkliga protester.

– Jag pratar inte inrikespolitik när jag befinner mig i utlandet, löd svaret på en journalistfråga. Något som är en sanning med modifikation, för det gör presidenten visst så länge ämnet är det rätta.

Annons
Annons
Foto: Claude Paris/TTBild 1 av 1

Så vad händer nu?

Foto: Claude Paris/TT

Flera bloggare och egenutnämnda talespersoner för les Gilets jaunes har uppmanat anhängarna att ”inta Paris” på lördag. Till fots, till häst, på cykel, eller på vilket sätt som helst för att blockera huvudstaden i så hög utsträckning som möjligt. Det har till och med kommit uppmaningar att bojkotta köpfesten under ”Black Friday” på fredagen i protest.

President Macron fortsätter från sitt håll att hävda att Frankrike måste reformeras och att det han gör är nödvändigt för landets framtid.

Än så länge kan Macron göra som han vill. Hans parti har egen majoritet i parlamentet och nästa presidentval sker inte förrän 2022.

Att ge upp nu vore att kasta in handduken.

Nu eller aldrig för den franska presidenten | SvDsvd.se
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons