Annons

Friskolor slopade utdelning: ”Anmärkningsvärt”

Både Engelska Skolan och Academedia förväntades dela ut pengar till sina ägare, men friskolorna slopade utdelningen. Ett försök att undvika att bli ett politiskt slagträ kan ligga bakom friskolornas beslut, menar aktieexperter.

Publicerad
Engelska Skolan.
Engelska Skolan. Foto: Lars Pehrson

Det var i slutet på augusti som börsens två noterade friskolor släppte sina bokslut. Inför rapporterna fanns en förväntan om att Academedia skulle lämna en utdelning på 80 öre per aktie och Internationella Engelska Skolan, IES, på 1 krona. Men trots att skolbolagen redovisade vinster någorlunda i linje med vad som var väntat, blev det ingen utdelning.

– Att de två största skolkoncernerna väljer att slopa sina utdelningar helt är minst sagt anmärkningsvärt. Det är svårt att inte bli konspiratorisk och tro att det har med valet att göra, säger Joakim Bornold sparekonom på Nordnet.

IES omsättning ökade med 13 procent under det fjärde kvartalet jämfört med förra året, samtidigt som rörelsemarginalen mer än halverades till 4,5 procent. Skälet till den vikande lönsamheten var enligt vd Annette Brodin Rampe högre lärarlöner i kombination med en skolpeng som inte följer med. Att vinsten sjönk från 152 miljoner kronor i fjol till 116,5 för senaste räkenskaps året, är dock inte skälet till att EIS vill behålla vinsten i skolkoncernen. Man pekar istället på det stora behov av nya grundskolor som i närtid finns i Sverige samt goda förvärvsmöjligheter i Spanien.

Annons

– En av de vanligare förklaringarna till utebliven utdelning är att man anser att man kan erbjuda en bättre avkastning till ägarna genom att investera pengarna istället. Det kan finnas fördelar att frångå fokuset på aktieägarnas avkastning. I det här fallet kan det löna sig att man förhöll sig till valrörelsen för att inte störa den eller riva upp en förnyad diskussion om vinster i välfärden, säger Joacim Olsson på Aktiespararna om friskolornas uteblivna utdelningar.

Även Academedias grundskoleverksamhet led av stigande lärarlöner. Rörelsemarginalen minskade till 5,6 procent jämfört med 8,1 procent förra året. Överlag mötte man dock börsens vinstförväntningar, men några 80 öre i utdelning per aktie blev det inte. Ett stort behov av att bygga ut antalet utbildningsplatser både i Sverige och i övriga länder där Academedia verkar, uppgavs vara skälet. Men också här tror Joakim Bornold att valet kan påverka.

– Med en möjlig regering med ett stärkt Vänsterparti i så vill nog de här bolagen slippa vinstdiskussionen i största möjliga mån, säger han.

På Academedia förnekar man att valrörelsen påverkat beslutet att behålla hela rörelse vinsten på 430 miljoner kronor .

– Nej. Beslutet är fattat utifrån bolagets finansiella ställning och framtida kapitalbehov, och ligger helt i linje med tidigare år. Vi gör alltså som vi alltid har gjort, pengarna stannar i bolaget, säger Paula Hammerskog, kommunikationsdirektör.

Inte heller förra året fick Academedias ägare utdelning. Då väckte beskedet betydligt mer öppen frustration och Dagens Industri rapporterade att det var uppseendeväckande eftersom det inte fanns några finansiella hinder.

Annons
Annons

Engelska Skolan.

Foto: Lars Pehrson Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons
Annons