Annons

”Friskolorna presterar på samma villkor”

Ulla Hamilton, vd Friskolornas riksförbund.
Ulla Hamilton, vd Friskolornas riksförbund. Foto: Fredrik Persson/TT
Under strecket
Publicerad

REPLIK | VINSTER I VÄLFÄRDEN

Per Kågeson kommer med en rad påståenden som ökar på den ideologiskt drivna falska bilden av friskolor (SvD Debatt 14/3). Påståenden om att bland annat friskolor är förfördelade och underpresterande och som inte kan stå obesvarade.

Att kommunala skolor är underkompenserade, som Kågeson hävdar, stämmer inte och har avfärdats av den statliga utredning som är grunden till dagens system för lika villkor. Redan idag är det kommunerna som helt på egen hand bestämmer den socioekonomiska viktningen för att beakta att skolor har elever med olika förutsättningar, vilket antagligen förklarar att friskolor i genomsnitt har 10 procent lägre ersättning per elev än kommunala skolor. Det finns dessutom kostnader där friskolor är underkompenserade, som ersättningen för moms och administration.

Men som Skolverkets generaldirektör också sagt så är inte mer pengar heller det viktigaste för skolan just nu. Ledarskapet och driften av skolorna skiljer sig mycket åt och är en stor orsak till olika kvalitet och resultat. Ta gärna del av Maria Jarls forskning på det området.

Annons
Annons

Bilden av att friskolevärlden domineras av fem bolag är också missvisande. Nio av tio friskoleaktörer driver bara en eller två skolor. Bland de större företagen som har mer än fyra skolor är dessutom majoriteten familjeföretag. De fem största är framgångsrika och stora just för att de är populära. Skolinspektionen har bland annat framhållet några av dem som föredömen i systematiskt kvalitetsarbete. Vinsterna som Kågeson nämner återinvesteras i regel i bolagen och har med få undantag gjort det även historiskt. En ytterst marginell del av friskolornas omsättning är utdelning, cirka 0,2 procent.

Vi vet också att allmänheten har en felaktig bild av hur stora marginaler friskolor har, och att de 5 procent i genomsnitt som är fallet för de flesta är rimligt.

Också jämförelsen av antal elever per lärare haltar. Friskolor driver i större utsträckning skolor i äldre åldrar, har en annan socioekonomisk viktning och annan geografisk spridning, vilket ger mindre skolpeng. Dessutom är antal elever per lärare inte en indikation på kvalitet, ibland snarare tvärtom. Vissa friskolors arbete med effektivt använda lärare kan snarare ses som föredöme i en tid av lärarbrist.

Betygsinflation är ett problem, men också i kommunala skolor. Kågesson har rätt i att det var ett misstag av Ilmar Reepalu att inte ta kvalitetsutvärderingsfrågan på allvar och få ett beredningsunderlag för ett genomförande genom Välfärdsutredningen. Vi vet från en rad andra tjänsteområden att det går mycket väl att utvärdera kvalitet, och friskolor inte är rädda för en sådan utvärdering.

Lärare, elever och föräldrar är mer nöjda i friskolor på alla indikatorer i Skolinspektionens enkät. Friskolor presterar goda kunskapsresultat enligt Pisa och andra utvärderingar. Åtta av tio svenskar vill ha valfrihet inom skola. Friskolor är alternativen.

Ulla Hamilton
Friskolornas riksförbund

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons