Annons

Lisa Irenius:”Nya Akademien” – som den riktigt gamla

Endast en kvinna är nu aktiv ledamot i Svenska Akademien sedan Jayne Svenungsson på onsdagen meddelade att hon lämnar Svenska Akademien. Den ”nya” Akademien påminner alltmer om den riktigt gamla: en samling äldre herrar.

Under strecket
Publicerad
Foto: Fredrik Persson/TTBild 1 av 3

Jayne Svenungsson.

Foto: Jonas Ekströmer/TTBild 2 av 3

Konflikten om Katarina Frostenson lär ha spelat en viktig roll i Jayne Svenungssons beslut att lämna Akademien.

Foto: Vilhelm Stokstad/TT, Janerik Henriksson/ TT Bild 3 av 3
Foto: Fredrik Persson/TTBild 1 av 3

Jayne Svenungsson.

Foto: Jonas Ekströmer/TTBild 2 av 3

Konflikten om Katarina Frostenson lär ha spelat en viktig roll i Jayne Svenungssons beslut att lämna Akademien.

Foto: Vilhelm Stokstad/TT, Janerik Henriksson/ TT Bild 3 av 3
Efter reklamen visas:
De 5 viktigaste ändringarna i Akademiens stadgar

Tänk dig att du får drömjobbet, det som alla i din bransch strävar efter. Men så visar det sig vara något av en mardröm. Smutsiga maktspel och intriger. Anklagelser om sexuella övergrepp och sekretessbrott. Ständig mediebevakning. Eviga krismöten. Hur länge står du ut?

Jayne Svenungsson stod pall ett knappt år. Nu förlorar Akademien sin senast tillträdda ledamot, och sin enda teolog. Jag minns när hon under sedvanligt högtidliga former tog plats på sin stol, under Akademiens högtidssammankomst den 20 december i fjol. Sara Danius påpekade att det var en historisk händelse att en kvinnlig ständig sekreterare välkomnade en kvinnlig professor in i Akademien. Det hade aldrig hänt förr.

Nu, ett år senare, är det bara en kvinna kvar som aktiv ledamot i Akademien: Kristina Lugn. Sara Danius, Kerstin Ekman, Lotta Lotass, Sara Stridsberg och nu även Jayne Svenungsson har lämnat den – medan Akademien kämpar för att få ut även Katarina Frostenson. (Nyinvalda Jila Mossaed tillträder i december.)

1/3
Foto: Fredrik Persson/TT
2/3

Jayne Svenungsson.

Foto: Jonas Ekströmer/TT
3/3

Konflikten om Katarina Frostenson lär ha spelat en viktig roll i Jayne Svenungssons beslut att lämna Akademien.

Foto: Vilhelm Stokstad/TT, Janerik Henriksson/ TT

Den ”nya” Akademien påminner alltmer om den riktigt gamla: en samling äldre herrar. Könstillhörighet verkar onekligen spela en roll i akademistriden. Samtidigt vore det ett misstag att fokusera alltför mycket på könsfrågan. Konflikterna har trots allt handlat om allmängiltiga principfrågor, om ansvarsutkrävande och normer.

Annons
Annons

Och Jayne Svenungsson lämnar inte sin stol för att hon är kvinna. I pressmeddelandet berättar hon att beslutet bottnar i ”en rad skäl”, utan att precisera vilka. Det är dock troligt att turerna kring Katarina Frostensons medlemskap har spelat en viktig roll. I den konflikten har Svenungsson dels menat att bevisen mot Frostenson är otillräckliga och rättsosäkra, dels påpekat att Frostenson inte ensam bär skuld till Akademiens tidigare misstag.

Det verkar ha blivit med Svenska Akademien som med regeringen.

När Jayne Svenungsson höll minnestalet till Torgny Lindgrens ära vid sitt inträde i Akademien, lyfte hon särskilt fram hans känsla för människans sammansatta väsen, och hans ”aldrig sinande tvivel på myten om den fulländade människan, det oförvitliga livet, solen utan fläckar”.

Svenungsson var en av åtta ledamöter som skrev en debattartikel till Frostensons försvar i Svenska Dagbladet (8/4). Kanske vill hon inte dras in i en ny konflikt i denna fråga, som nu ska utredas igen, efter att en majoritet i Akademien har undertecknat en resolution om att man önskar att Frostenson utträder.

Själv skriver Svenungsson att hon ser fram emot att återvända på heltid till sitt arbete vid universitetet, ”där jag tror att mina krafter används på ett bättre sätt”.

Här ryms egentligen en ännu mer svidande kritik mot Akademien än den om vänskapskorruption: antydandet att det i dag är svårt att göra någon nytta, att det är att förslösa sin tid och sin förmåga att sitta där.

Den misstanken, som vuxit sig starkare allteftersom krisen har fortsatt, gör det knappast lättare för Akademien att återuppbygga sig själv och locka in nya ledamöter.

Det hjälper inte att Jayne Svenungsson i sitt pressmeddelande flera gånger understryker hur viktig hon tycker att institutionen är. Det verkar ha blivit med Svenska Akademien som med regeringen. Alla vill att vi ska ha en, men ingen har lust att offra sig för att det ska bli verklighet.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons