Annons

FöddhoraFruktansvärt och roligt med lysande Lo Kauppi

Lo Kauppi gör rollen i ”Föddhora” på Teater Brunnsgatan Fyra.
Lo Kauppi gör rollen i ”Föddhora” på Teater Brunnsgatan Fyra. Foto: Niklas Hellgren

Lo Kauppi är drastiskt rolig som ex-horan Terese i Martina Montelius monolog ”Föddhora”. Det är en fantastisk, publiknära akt där det fruktansvärda hela tiden lyser igenom.

Under strecket
Publicerad

Föddhora

Genre
Teater
Medverkande
Lo Kauppi
Var
Teater Brunnsgatan Fyra, Stockholm
Text
regi: Martina Montelius

Scenrum: Figge Norling. Ljus, ljud, musik: Robin Auoja. Mask: Cais-Marie Björnlod. Kostym: Camilla Carlström

Var i alla glödheta tandooriugnar ligger Kampementsgatan? Gps:en i Tereses telefon ger inte mycket hjälp med alla sina pip och kommandon till höger och vänster. Igenkänningsfaktorn är stor. Åtminstone till en början.

Lo Kauppi, i cykelhjälm och en bamse till ryggsäck, gör Terese, kvinnan som gått från en gig-ekonomi till en annan: från prostituerad till cykelbud. Less på sitt fruktlösa sökande stannar hon då och då upp och talar till oss.

Martina Montelius har i ”Föddhora” skapat en trovärdig relation mellan scen och salong, något som Lo Kauppi är suverän på att ta till vara. I publikkontakt är hon i klass med den förste mästaren på Brunnsgatan Fyra: Allan Edwall.

Terese förmedlar styckevis och delt sin egen historia medan chefen för matutskicksfirman hetsar henne med kundens begär efter sin beställda tandoorikyckling. Samtidigt letar Terese efter sin vän Marisol, som ligger utspridd i kvarteret efter att ha blivit hackad i bitar av en mordlysten torsk.

Det är drastiskt roligt, men inte för roligt: det fruktansvärda lyser hela tiden igenom. Kauppi skiftar blixtsnabbt stämning, lika snabbt som Terese far fram på cykeln, urstark i benen efter alla motvilliga knull. En väldigt effektiv träningsform tipsar hon.

Vi får också en bild av Marisols liv, den skärpta flickan som vann Melodifestivalen i sin skola vid tolv års ålder och strax därpå började sin karriär som prostituerad. Hur det gick till får vi inte veta, men vi kan ana. ”Föddhora” rör sig i nuet, i den konkreta situationen, även om Terese ibland liksom går in i Marisols neddrogade liv, eller kanske sitt eget, tidigare.

Med en timlön på 39 kronor tycks inte Tereses nya liv så lockande och det är inte helt obegripligt att hon då det kör ihop sig funderar på att ta kontakt med sin väldigt snälla och väldigt våldsamma ex-torsk Sven, en destruktiv trygghet.

Så länge Terese är kvar i situationen är ”Föddhora” en helt fantastisk föreställning. På slutet har dock regissören Montelius låtit dramatikern Montelius tugga om allt vi redan har förstått. Ack, om hon låtit Terese och Lo Kauppi sluta i tid!

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons