Annons

Linda Bakkman:Frustrerad mormor har rätt – svårt bjuda på vanlig middag idag

Illustration: Thomas Molén
Illustration: Thomas Molén

Probiotiskt, antiinflammatoriskt, alkaliskt – listan över moderna dieter kan göras lång. Som en läsare nyligen konstaterade: det är inte längre lätt att bjuda på en ”vanlig” middag.

Under strecket
Publicerad

Kräsenhet kring mat är ett modernt påfund, ett lyxproblem som möjliggörs av vårt överflöd.

Så inleds ett mejl jag fått från en mormor på 80 plus. Hon minns tillbaka till krigsåren, när inställningen till mat var: ät det som bjuds eller svält. Våra nutida bekymmer kring att undvika den ena råvaran efter den andra tolkar hon som avsaknad av både perspektiv och verkliga bekymmer.

I dag är det nästan omöjligt att ”på vanligt sätt bjuda på middag”, konstaterar mejlskrivaren frustrerat.

Annons

Jag kan inte annat än att ge henne rätt, även om jag tror att framtiden för kostrådgivning ligger i mer individ- och målgruppsanpassade budskap.

Vår tids explosionsartade ökning av individuella kostkrav är knappast medicinskt motiverad.

Vi har alla olika energiförbrukning, genuppsättning och livsstil. Många människor besväras av allergier och intoleranser och måste därför undvika viss mat. Men vår tids explosionsartade ökning av individuella kostkrav är knappast medicinskt motiverad.

Laktosfritt, glutenfritt, antiinflammatoriskt, probiotiskt, vegetariskt, periodisk fasta, medelhavskost, keto, alkaliskt, raw food, detox. Alla tycks ha sin egen definition av en hälsosam kost. Som Karin Pihl nyligen konstaterade på ledarplats i Göteborgs-Posten så ses Livsmedelsverket, myndigheten som bland annat har i uppdrag att förse oss med vetenskapsbaserade kostrekommendationer, knappast som någon självklar auktoritet på området. Istället sprider åtskilliga självutnämnda experter ovetenskapliga råd som sanningar.

Det mest fundamentala – maten – har blivit något av det mest komplexa.

I min roll som sakkunnig händer det ofta att jag får rycka ut till matens försvar och argumentera för en mindre ortodox inställning. Jag avdramatiserar skrämselpropaganda (kring allt från socker till sötningsmedel och E-nummer), avfärdar mirakelkurer och argumenterar mot den kategoriska indelningen i nyttigt och onyttigt. Det finns inga livsmedel som är så dåliga att vi inte kan äta lite av dem ibland, och inga som är så bra att vi kan leva på dem uteslutande.

Mat har blivit en av vår tids starkaste identitetsmarkörer.

Självklart måste vi respektera varje vuxen människas rätt att själv välja vad den stoppar i sig. Men att en personligt anpassad tallrik trumfar den gemensamma måltiden är en förlust av en arena för gemenskap.

En kostfilosofi som bygger på egen empiri behöver inte vara dålig. Men det finns risker med såväl en omotiverat snäv definition av ”bra mat” som med en övertro på enstaka råvaror eller livsmedel. Dels kan ett sådant förhållningssätt begränsa oss och leda till näringsbrister och sjukdom. Dels kan det innebära att vi förkastar vetenskapligt beprövade metoder att få bukt med hälsoproblem för att istället förgäves ha en överdriven tilltro till maten. Dessutom riskerar alla måsten och förbud att skapa onödig ångest.

Jag tror vare sig det handlar om vetenskapsförakt eller åsiktsförhärligande utan snarare om att mat har blivit en av vår tids starkaste identitetsmarkörer, i synnerhet bland unga. Vi vill ha en hälsosam självbild. Vara någon som tränar och äter rätt. Och gärna lever hållbart.

Vetenskapsjournalisten Jenny Jewert sammanfattade det bra i en intervju med SvD: ”Förr visade ungdomar sin identitet genom vilken skivsamling de hade hemma, i dag gör man det genom vad man har i kylskåpet eller vilken diet man följer.”

Dags att uppdatera det gamla uttrycket ”du blir vad du äter” – ”vad du äter talar om vem du är”.

Företaget Ungdomsbarometern genomför årligen en undersökning med 15 000 till 25 000 personer mellan 15 och 24 år. I årets rapport året kan man läsa att drygt en fjärdedel av de tillfrågade uppgav sig vara antingen flexitarianer, vegetarianer eller veganer. Att vara ”vegovän” kopplades i 2018 års upplaga av samma undersökning samman med värdeord som etik, hälsomedvetenhet och hållbarhet. Och en femtedel av de som identifierade sig som vegetarianer uppgav då att de ändå åt kött ibland.

Med andra ord handlade dieten lika mycket om ett sätt att se på sig själv som om en strikt matpreferens.

Kanske är det dags att uppdatera det gamla uttrycket ”du blir vad du äter”. 2019 skulle en mer rättvisande ordalydelse kunna vara ”vad du äter talar om vem du är”.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons