Annons

”Funktionell dumhet gör dig framgångsrik”

Vill du premieras i dagens arbetsliv? Håll god min inför tomma floskler och möten som egentligen är slöseri med tid. En svag förmåga till reflektion och kritiskt tänkande är den kanske viktigaste framgångsformeln för många som vill göra karriär, menar Mats Alvesson, professor i organisationsforskning.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Illustration: Liv Widell

Bild 1 av 4

Att klara ytliga granskningar med bravur är viktigt för den som vill göra karriär i dag. En snitsig powerpoint-presentation kan räcka långt.

Foto: Andy Spain/IBLBild 2 av 4

Personer med talang för funktionell dumhet samspelar väl med verksamheter som ser bra ut på ytan, men knappast under den.

Foto: IBLBild 3 av 4

Lösningen på många problem i organisationer är välutbildade ”cut the crap”-personer som vågar gå mot strömmen, menar Mats Alvesson, professor i organisationsforskning.

Foto: Janerik Henriksson/TT och Mark Harris/Frozentime.seBild 4 av 4

Illustration: Liv Widell

Bild 1 av 1
Illustration: Liv Widell
Illustration: Liv Widell

Vi ska konkurrera och lösa samhällsproblem med vår smartness och höga kompetens, heter det från politiker och opinionsbildare som gärna vill säga något enkelt som gillas av de flesta. Men det stämmer faktiskt dåligt med verkligheten.

Utan att förneka inslag av kunskapsintensiv verksamhet inom till exempel sjukvård och high tech, kan man hävda att arbetslivet i det moderna samhället premierar mer av närmast motsatsen, nämligen ”funktionell dumhet”.

En typ av dumhet som kännetecknas av svag förmåga eller vilja till reflektion och kritiskt tänkande, och som i och med övergången från produktion till marknadsföring och image som centralt i ekonomin, frodas i stort sett överallt.

Funktionell dumhet är den kanske viktigaste framgångsformeln för många som vill göra karriär.

Annons
Annons

Att klara ytliga granskningar med bravur är viktigt för den som vill göra karriär i dag. En snitsig powerpoint-presentation kan räcka långt.

Foto: Andy Spain/IBLBild 1 av 1

Man är anpasslig och lydig. Man håller sig inom etablerade tankeboxar och agerar med väl utvecklat tunnelseende kompetent inom ramen för dessa. Man krånglar inte till det för sig själv eller omgivningen genom att ifrågasätta konventioner, önsketänkande eller tomma floskler. Man reflekterar ej kring vad som är den övergripande meningen med ens arbete och vad man egentligen bidrar till. Man är pålitlig och kompetent – och uppskattas av omgivningen.

Funktionell dumhet är den kanske viktigaste framgångsformeln för många som vill göra karriär.

Man håller på med allehanda strategier, policyer och planer som ser bra ut utan att bekymra sig om ifall de tillämpas. Man sitter på möten även om de egentligen är slöseri med tid. Man deltar i utvecklingssamtal även om det är tveksamt om de leder någon vart. Man refererar till organisationens värdegrund utan att fundera på om denna säger något som helst av värde. Allt med god min och utan att brottas med tanken att här borde man visa integritet och protestera.

Den som ändå gör det tas sällan väl emot. Under ett möte med en grupp personalchefer i en större svensk kommun utropade en medlem, som övergått till att bli operativ chef: ”Vet ni hur många styrdokument som vi har och som vi förväntas hålla oss till? Vänner, vi måste förändra vårt sätt att tänka”. Utsagan möttes av tystnad från ”vännerna”.

Det blev närmast pinsamt när alla dessa fina, mödosamt framtagna dokument ifrågasattes. Inget hände.

Att klara ytliga granskningar med bravur är viktigt för den som vill göra karriär i dag. En snitsig powerpoint-presentation kan räcka långt.
Att klara ytliga granskningar med bravur är viktigt för den som vill göra karriär i dag. En snitsig powerpoint-presentation kan räcka långt. Foto: Andy Spain/IBL
Annons
Annons

En snitsig powerpoint-presentation eller att visa upp en fin yta som ”förstärker varumärket” väger ibland tyngre än en bra praktik.

Inom stora delar av offentlig sektor, politik och delar av näringslivet, särskilt storföretag, är det inte alla gånger bra resultat som prioriteras, då dessa är svåra att bedöma. I stället handlar det om att med emfas tro på och vidareföra tveksamma ”sanningar” och vara bra på impression management.

En snitsig powerpoint-presentation eller att visa upp en fin yta som ”förstärker varumärket” väger ibland tyngre än en bra praktik. Det som låter fint omhuldas, typ önsketänkande om att vi lever i ett kunskapssamhälle – trots att fler jobbar inom enkel service än inom högkvalificerad verksamhet och att studier visar att många ej utvecklas intellektuellt av ofta slappa högskolestudier.

Enkla, tilltalande och upplyftande politiskt korrekta sanningar är i omlopp och den välanpassade gör klokt i att anamma dessa och vältaligt förfäkta det som låter tjusigt utan att känna skammens rodna.

Man ska ha – eller i alla ge sken av att ha – en positiv människosyn och förfäkta det goda ledarskapet, där engagerade och kompetenta medarbetare tack vare ledarens klokskap, lyskraft och fina värderingar ger järnet. Jämställdhet ska tolkas inte som samma möjligheter utan som ett mål att det ska vara minst 40 procent av underrepresenterat kön (kvinnor) i privilegierade sammanhang.

Den med talang för funktionell dumhet krånglar inte till det hela med kritisk reflektion utan skruvar ned tankeförmågan.

Annons
Annons

Personer med talang för funktionell dumhet samspelar väl med verksamheter som ser bra ut på ytan, men knappast under den.

Foto: IBLBild 1 av 1

Följ rutiner, tänk inte själv, blir regeln. Som en socialchef uttryckt det: ”De senaste 10 åren är en explosion av krav på planer, dokumentationer, uppföljningar och utvärderingar… om du bara har bra planer och rutiner så är det viktigare än att det blir bra för brukarna.”

Allt detta exemplifierar vad man bör tro och tycka för att göra karriär – och den med talang för funktionell dumhet krånglar inte till det hela med kritisk reflektion utan skruvar ned tankeförmågan. Att klara ytliga granskningar med bravur blir viktigt.

Personer med talang för funktionell dumhet samspelar väl med verksamheter som ser bra ut på ytan, men knappast under den.
Personer med talang för funktionell dumhet samspelar väl med verksamheter som ser bra ut på ytan, men knappast under den. Foto: IBL

Jag fick nyligen ett mejl av en civilingenjör som börjat jobba i ett storföretag och som noterade ”avsaknaden av ledarskap” (vad nu det är), som ersatts av bilden av att det som bedrivs är ett ”ledarskap” i världsklass.

”I realiteten verkade de mest framgångsrika cheferna ägna sig åt interna möten med andra chefer. Det där med ledarskap är ... liksom något man mest pratar om. Gärna i stora svulstiga formuleringar. Alla verkar vara ledarskapsorakel när de får bedöma sig själva”, stod det.

Han upplevde företaget som något av Bizarro world, upp- och nervända världen. Men funktionell dumhet gör att man accepterar önskebilder snarare än skärskådar den icke-perfekta praktiken.

Problemet med dessa dominerande sanningar och framgångsformler är att de omhuldas av folk som vill sälja framgångsrecept och utlova positiva löften.

Annons
Annons

Lösningen på många problem i organisationer är välutbildade ”cut the crap”-personer som vågar gå mot strömmen, menar Mats Alvesson, professor i organisationsforskning.

Foto: Janerik Henriksson/TT och Mark Harris/Frozentime.seBild 1 av 1

Allt visions- och värdegrundsprat och vidlyftig tilltro till ledarskap skapar en grogrund för det floskeltunga önsketänksamhälle där man gärna undgår att ta tag i konkreta problem. Om några fungerar illa på en arbetsplats ska alla jobba med värdegrunden eller med att se över rutinerna. Därmed blir ingen utpekad eller kränkt – men sannolikheten att man kommer till bukt med problemen är liten.

Personer med talang för funktionell dumhet samspelar väl med verksamheter som ser bra ut på ytan, men knappast under den.

Här får vi Pisaskolans och Pisahögskolans dåliga (men av glädjebetyg präglade) resultat, en socialtjänst som i vissa delar går på knäna, en svag polis, en arbetsförmedling som ständigt misslyckas, en integrationspolitik som fungerar illa, förbättrad jämställdhetsstatistik snarare än lika möjligheter och en sjukvård som inte sällan underlevererar.

Lösningen på många problem i organisationer är välutbildade ”cut the crap”-personer som vågar gå mot strömmen, menar Mats Alvesson, professor i organisationsforskning.
Lösningen på många problem i organisationer är välutbildade ”cut the crap”-personer som vågar gå mot strömmen, menar Mats Alvesson, professor i organisationsforskning. Foto: Janerik Henriksson/TT och Mark Harris/Frozentime.se

Inte alla dessa problem beror på funktionell dumhet, men vi kan lugnt konstatera att mer resurser ej behöver medföra bättre resultat och att mötesritualer, regelföljande och dokumentation kräver (onödigt) mycket tid.

Att arbeta mer begåvat, kritiskt tänkande och reflekterande kunde förbättra effektiviteten, men det skulle rubba mångas cirklar och ställa till det för ledningar, stabsfolk, professionsföreträdare, chefsförbättrare och andra med särintressen i något som ger dessa resurser och status.

Lösningen på många problem i organisationer är välutbildade ”cut the crap”–personer benägna att tänka självständigt, de som kan peka på sådant som ej fungerar och som ställs tydligt till svars för resultat. Sådana gynnas knappast i dagens samhällskultur och arbetsliv, särskilt ej i offentlig sektor.

Det utlovade ”kunskapssamhället” till trots brister det ofta i kritiskt, självständigt tänkande och uppvisande av integritet då försiktighet och följsamhet dominerar.

Mats Alvesson

Mats Alvesson är professor i organisationsforskning vid Lunds universitet och studerar bland annat funktionell dumhet i arbetslivet. Han har nyligen publicerat ”Dumhetsparadoxen. Den funktionella dumhetens fördelar och fallgropar” (Fri Tanke), med André Spicer.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons