Annons

Lydia Wålsten:Fusket i välfärden måste få ett stopp

Stöld är stöld.
Stöld är stöld. Foto: Anders Wiklund/TT / TT NYHETSBYRÅN
Under strecket
Publicerad


På tisdagen briserade debatten om fusk i välfärden när DN och SvD kunde visa att minst 3,9 miljarder skattekronor har betalats ut till oseriösa assistansbolag. “Vidrigt förfarande med våra skattepengar”, sade en av Försäkringskassans egna handläggare anonymt.

Försäkringskassan bär ansvaret för att det nya handläggningssystemet brustit. Men när politiker från båda läger hytter med fingret åt myndigheten måste ändå samvetets syrsa spela på deras axlar.

Socialminister Annika Strandhäll säger att hon ska “prata med gd:n” och Moderaternas socialpolitiska talesperson Cecilia Widegren menar att “om experterna inte kan leva upp till kraven så måste regeringen åtgärda det”. Centerpartiet går ännu längre. Händelsen kan “underminera allmänhetens förtroende för myndigheter”.

För det första: Försäkringskassan befinner sig redan i förtroendebotten bland våra myndigheter. Det som kan undergrävas är förtroendet för valfrihetssystemen.

För det andra: Försäkringskassan har av historiska skäl aldrig varit dimensionerad för att kontrollera dagens omfattning av assistansbolag, inte heller under alliansens tid. Myndigheten har nu genomfört en rad åtgärder för att minska de felaktiga utbetalningarna, varav det nya handläggningssystemet är ett.

Annons
Annons

Fusk kan bli ett långsamt verkande gift mot alliansens valfrihetsreformer. När Morgan Johansson introducerade den utredning om fusk i  välfärden som Lars-Erik Lövdén har gjort talade han om “privatiseringsivern” och citerade Expressens Anna Dahlberg: “Under de borgerliga åren öppnades välfärdssystemen upp på vid gavel för fusk och brottslighet”.

Som vän av valfrihet behöver man hålla två tankar i huvudet samtidigt: underskatta inte problemet, men ha koll på proportionerna.
Fusket varierar kraftigt mellan olika delar av välfärden. Assistansersättningen är utsatt, men pensionen och socialförsäkringen bedöms solid. Utbetalningarna från Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan (90 procent av alla utbetalningar) är ungefär 540 miljarder kronor per år. Fusket inom välfärden tros uppgå till omkring 10-20 miljarder kronor.

Debatten kan inte handla om “för” eller “mot” fusk. Fusk kommer alltid att finnas. Det handlar om att hitta en acceptabel nivå. Flera bra förslag för ett sådant scenario ligger i Lövdéns utredning: höjda straff, spärrtider mot oseriösa aktörer, näringsförbud och bättre samverkan mellan myndigheterna.
Men innan nya åtgärder sätts in, utkräv också ansvar. Som Lövdén konstaterar har myndigheter låtit bli att anmäla brott till polisen för att de lägger ner utredningarna. Detta bekräftade också gd:n Ann-Marie Begler i en intervju med mig (23/7). Frågan måste riktas till Dan Eliasson: hur prioriterar polisen bedrägeribrott? Och varför stoppades inte utbetalningarna till oseriösa aktörer redan 2011 när du ledde Försäkringskassan?

Myndigheten har nu börjat utreda mer på egen hand. Ett förslag är att låta Begler också på pappret axla en del av Eliassons ansvar. I  Lövdéns utredning föreslås detta: att Försäkringskassan får samma befogenheter som Skatteverket har för skattebrott, med en egen Bidragsbrottsenhet.
“Det blir allt från topsning och framåt”, spekulerade Begler när jag intervjuade henne. “Killarna frågar, får vi bilar också?”. Ja, varför inte. Hellre tre svarta SUV för mycket hos Försäkringskassan än en enda skattefinansierad på uppfarten hos en kriminell.

Den 31 augusti går remisstiden ut. Myndigheten har inte lämnat sitt svar än. Men ett sådant krafttag mot fusket vore en välkommen nyhet för oss som vill ha mer valfrihet.

Lydia Wålsten är vikarierande ledarskribent. Läs fler av hennes texter på svd.se/av/lydia-walsten

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons