Annons
Mikroben i sjön vid norska Bergen ledde till ett unikt forskningsprojekt.
Mikroben i sjön vid norska Bergen ledde till ett unikt forskningsprojekt. Foto: Allis Nettréus

Fyndet chockade forskarna – nu börjar världen tro dem

Allt fler upplever kroniska tarmproblem i form av IBS. Varför? Ett unikt forskningsprojekt i norska Bergen ger överraskande resultat. Och riktar även fokus mot en annan vanlig folksjukdom: kronisk trötthet.

Uppdaterad
Publicerad

Svartediket, en djup, uppdämd sjö insprängd i en skreva mellan bergsknallen Fløyen och den 600 meter höga toppen Ulriken som dominerar Bergen.

Det är här ifrån som stora delar av staden hämtar sitt dricksvatten.

Troligen kom parasiten ner i det mörka vattnet genom ett rostigt avloppsrör som ledde från någon av de gamla stugorna längre upp i sluttningarna. Giardia som organismen heter hade dessutom den dåliga smaken att överleva kloreringen som det kommunala reningsverket använde.

Med tanke på sjöns storlek känns det nästan ofattbart att en så liten förorening, uppblandad i det väldiga vattnet, kunde få så omfattande konsekvenser.

Efter reklamen visas:
Chockerande fynd efter magsjukan

De följande dagarna och veckorna skulle tusentals människor drabbas av akuta och smärtsamma magbesvär. För de flesta skulle plågorna gå över efter någon vecka men för många andra slutade det inte lika väl. En ung tvåbarnsmamma skulle avlida och för flera hundra av de som druckit av kranvattnet skulle livet aldrig mer bli detsamma.

1/3

Roten till det onda – sjön Svartediket. Härifrån får stora delar av Bergen sitt dricksvatten.

Foto: Allis Nettréus
2/3
Foto: Allis Nettréus
3/3

Svartediket ligger insprängd i en skreva mellan bergsknallen Fløyen och den 600 meter höga toppen Ulriken.

Foto: Allis Nettréus

Det räcker med tio mikroskopiskt stora parasiter för att bli sjuk. Har du otur kan det räcka med en.

Utsläppet i Svartediket skulle också leda till unik forskning som visar en koppling mellan akut magsjuka och den kroniska tarmsjukdomen IBS. Med sjukdomen följer en ökad risk även för en rad andra besvär, däribland kronisk trötthet och psykisk ohälsa.

– Det räcker med tio mikroskopiskt stora parasiter för att bli sjuk. Har du otur kan det räcka med en, säger Kurt Hanevik som är specialist på infektionssjukdomar och forskare vid universitetet i Bergen och Haukelands universitetssjukhus.

Hösten 2004 började det plötsligt strömma in patienter till vårdcentralerna. Snart handlade det om tusentals. En av de svårast drabbade var Katharina Nesse, då 28 år och nyutexaminerad jurist på universitetet i Bergen.

– Jag fick jätteont i magen och det ville inte gå över. När tidningarna började skriva om ett stort utbrott tog jag mig till läkare och där visade prover att även jag drabbats av Giardia, berättar hon 14 år senare.

Före magsjukan kunde Katharina Nesse äta allt. Nu är listan på det hon inte kan äta mycket längre än listan på det hon kan äta.
Före magsjukan kunde Katharina Nesse äta allt. Nu är listan på det hon inte kan äta mycket längre än listan på det hon kan äta. Foto: Allis Nettréus

Än i dag kan hon inte äta gluten, laktos, lök, kål, sparris, avokado, bönor och mycket annat.

– Listan på vad jag inte kan äta är väldigt mycket längre än listan på vad jag kan äta. Citrus går bra men inte kryddor och jag saknar verkligen äpplen och päron som jag tycker så mycket om.

Före magsjukan åt hon allt.

Katharina Nesse är inte ensam. Vid utbrottet behandlades ungefär 2 500 patienter, men eftersom inte alla sökte vård uppskattas det verkliga antalet drabbade till mellan 5 000 och 6 000.

Oftast följs en vanlig magsjuka inte upp. De som drabbas bor utspridda, blir sjuka vid olika tillfällen och sedan de skrivits ut är det ingen som frågar hur de mår.

Men i Bergen fanns ett väl fungerande system med husläkare som gjorde att samma doktor som tagit emot de magsjuka patienterna några månader senare kunde se att de kom tillbaka med helt andra symtom.

Våra resultat blev väldigt starka. Varje gång vi gjort en ny uppföljning har vi själva blivit överraskade av de höga talen.

Flera av de behandlande läkarna var också forskare, och när de insåg att de hade likartade upplevelser bestämde de sig för att försöka ta reda på orsaken. I en kamp mot klockan – prover måste tas innan patienterna blivit friska och mikroben som orsakat sjukdomen försvunnit – lyckades de finansiera tusentals laboratorieanalyser.

Forskningen som följde skulle bli världsunik.

– Resultatet blev nästan en chock, minns forskningsledaren Guri Rørtveit som själv tog emot patienter 2004.

Sex år efter utbrottet kunde forskarlaget konstatera att nästan fyra av tio av de patienter som deltog i uppföljningsstudien, närmare bestämt 291 av 748, hade utvecklat IBS, irritabel tarm. Det kunde jämföras med 14 procent IBS-sjuka i en kontrollgrupp som inte smittats vid utbrottet.

Sex år efter Giardia-utbrottet kunde forskarna i Bergen konstatera att 40 procent studiedeltagarna som insjuknat utvecklat IBS.
Sex år efter Giardia-utbrottet kunde forskarna i Bergen konstatera att 40 procent studiedeltagarna som insjuknat utvecklat IBS. Foto: Allis Nettréus

Andelen var så hög att det fick forskarna att häpna. Ändå var ett annat fynd ännu mer förvånande.

Tre av tio av de som varit magsjuka uppfyllde sex år senare kriterierna för kronisk trötthet. Det ska jämföras med en på tio i kontrollgruppen. Kriterierna är något vidare än de som används för ME/CFS som också kallas kroniskt trötthetssyndrom.

– Det var helt nytt. Det stod ingenting om det i litteraturen, vi tänkte att ingen kommer att tro oss, minns Nina Langeland som är professor i infektionssjukdomar vid universitetet i Bergen.

För att försäkra sig om att resultaten stämde, och inte berodde på överdiagnostik, testade forskarna att göra om analysen med enbart de patienter som hade svåra symtom.

– Även då blev våra resultat väldigt starka. Varje gång vi gjort en ny uppföljning har vi själva blivit överraskade av de höga talen, säger Guri Rørtveit.

Det är det positiva vi kan se. Att utmattningsproblemen tycks avta, även om det tar tid.

Tio år efter utbrottet gjordes en ny summering där svarsfrekvensen var 50 procent bland de drabbade. Resultaten visade att fyra av tio fortfarande led av IBS. Däremot hade andelen som uppfyller kriterierna för trötthet sjunkit något från 31 procent sex år efter utbrottet till 26 procent tio år efter.

– Det är det positiva vi kan se. Att utmattningsproblemen tycks avta, även om det tar tid, säger Nina Langeland.

Den stora frågan är om de resultat som forskarna kunnat se i Bergen kan gälla även för andra sorters akuta tarminfektioner. Nina Langeland och hennes kollegor är övertygade om att så är fallet.

– Den här risken för bestående hälsoproblem gäller inte bara för Giardia utan för alla möjliga sorters bakterier och virus.

1/5

Avföringsprov med Giardia-parasit under lupp. 10 år efter utbrottet hade 43 procent IBS och 26 procent kronisk trötthet.

Foto: Allis Nettréus
2/5

Kurt Hanevik visar upp förstorade bilder på Giardia-parasiten.

Foto: Allis Nettréus
3/5

”Det räcker med tio mikroskopiskt stora parasiter för att man ska bli sjuk. Har du otur kan det räcka med en”, säger Kurt Hanevik.

Foto: Allis Nettréus
4/5

Här, på Haukelands universitetssjukhus, genomfördes den världsunika forskningen.

Foto: Allis Nettréus
5/5

Kopplingen mikrob–kronisk trötthet var helt ny, minns Nina Langeland, professor i infektionssjukdomar i Bergen. ”Det stod ingenting om det i litteraturen, vi tänkte att ingen kommer att tro oss”.

Foto: Allis Nettréus

När resultaten först presenterades möttes de med skepsis, men i dag har vindarna vänt, särskilt bland de som ägnar sig åt infektionssjukdomar. Till det bidrar tre studier där forskare analyserat data i stora sjukvårdsregister, bland annat från det amerikanska försvaret, och spårat liknande samband till en lång rad magsjukebakterier.

Registerstudier ger inte lika säkra resultat som de man får vid en samlad insats som den i Bergen. Men det finns ytterligare ett stort utbrott som har följts upp under lång tid.

Snart kunde forskare vid McMasteruniversitetet i Hamilton bekräfta att var femte som insjuknat vid utbrottet hade utvecklat IBS.

I maj år 2000 blev drygt 2 300 invånare i den lilla kanadensiska staden Walkerton svårt magsjuka, en tragedi där sju avled och många fick bestående men.

Det hade regnat ovanligt mycket och stora områden hade översvämmats, däribland några bondgårdar i trakten. När gödsel läckte ut blev dricksvattnet förgiftat av campylobacter och giftiga EHEC-bakterier.

Campylobacter är den vanligaste orsaken till matförgiftning i hela västvärlden, och det främsta skälet till att myndigheterna uppmanar oss att värma fågelkött ordentligt och hålla isär knivar och skärbrädor i köket. Bakterien är inte heller ovanlig i tarmen på svin.

Ett halvår efter att utbrottet bedarrat reagerade stadens läkare, precis som i Bergen, på strömmen av patienter som klagade över problem med magen.

Snart kunde forskare vid McMasteruniversitetet i Hamilton, Ontario, bekräfta att var femte som insjuknat vid utbrottet hade utvecklat IBS under det första halvåret efter den akuta magsjukan.

Utbrottet var det värsta i Kanadas historia och uppföljningar skulle pågå i över ett decennium. Två år senare hade 36,2 procent av de som av vården bekräftats som sjuka av dricksvattnet – och som tidigare inte lidit av tarmproblem – fått IBS. Efter åtta år hade den andelen ungefär halverats.

1/3

”Vår forskning visar på en biologisk förklaring som tidigare uppmärksammats mycket lite”, säger Guri Rørtveit som leder projektet i Bergen.

Foto: Allis Nettréus
2/3
Foto: Allis Nettréus
3/3

Delar av teamet som ringat in Giardia-parasiten: Knut-Arne Wensaas, allmänläkare och forskare vid NORCE, Guri Rörtveit, chef för institutet för global hälsa och samhällsmedicin vid Universitetet i Bergen, Sverre Litleskare, doktorand vid Universitetet i Bergen som forskar kring utbrottet, Kurt Hanevik, forskare vid Institutet för klinisk vetenskap vid Universitetet i Bergen, specialist på infektionssjukdomar.

Foto: Allis Nettréus

Med tanke på hur vanligt det är med magsjuka är jag rädd för att det kan finnas betydande mörkertal.

I Walkerton studerades aldrig andelen med kronisk trötthet men intervjuer gjorda två år efter utbrottet tydde på ökad psykisk ohälsa.

I USA har smittskyddsmyndigheten CDC beräknat att var sjätte amerikan, eller 48 miljoner, drabbas av matförgiftning varje år.

Svenska uppskattningar har pekat mot en halv miljon drabbade årligen.

Även om det skulle vara en överskattning gör det erfarenheterna från Bergen och Walkerton anmärkningsvärda eftersom de pekar ut magsjuka och turistdiarré som en bidragande orsak till några av våra vanliga folksjukdomar, menar forskarna.

Guri Rørtveit som leder forskningsprojektet i Bergen betonar att IBS, kronisk trötthet och psykisk ohälsa kan ha många orsaker, men:

– Vår forskning visar på en biologisk förklaring som tidigare uppmärksammats mycket lite. Med tanke på hur vanligt det är med magsjuka är jag rädd för att det kan finnas betydande mörkertal.

Foto: Allis Nettréus
Efter reklamen visas:
Finns det hjälp att få mot IBS?

Roten till det onda – sjön Svartediket. Härifrån får stora delar av Bergen sitt dricksvatten.

Foto: Allis Nettréus Bild 1 av 14
Foto: Allis Nettréus Bild 2 av 14

Svartediket ligger insprängd i en skreva mellan bergsknallen Fløyen och den 600 meter höga toppen Ulriken.

Foto: Allis Nettréus Bild 3 av 14

Före magsjukan kunde Katharina Nesse äta allt. Nu är listan på det hon inte kan äta mycket längre än listan på det hon kan äta.

Foto: Allis Nettréus Bild 4 av 14

Sex år efter Giardia-utbrottet kunde forskarna i Bergen konstatera att 40 procent studiedeltagarna som insjuknat utvecklat IBS.

Foto: Allis Nettréus Bild 5 av 14

Avföringsprov med Giardia-parasit under lupp. 10 år efter utbrottet hade 43 procent IBS och 26 procent kronisk trötthet.

Foto: Allis Nettréus Bild 6 av 14

Kurt Hanevik visar upp förstorade bilder på Giardia-parasiten.

Foto: Allis Nettréus Bild 7 av 14

”Det räcker med tio mikroskopiskt stora parasiter för att man ska bli sjuk. Har du otur kan det räcka med en”, säger Kurt Hanevik.

Foto: Allis Nettréus Bild 8 av 14

Här, på Haukelands universitetssjukhus, genomfördes den världsunika forskningen.

Foto: Allis Nettréus Bild 9 av 14

Kopplingen mikrob–kronisk trötthet var helt ny, minns Nina Langeland, professor i infektionssjukdomar i Bergen. ”Det stod ingenting om det i litteraturen, vi tänkte att ingen kommer att tro oss”.

Foto: Allis Nettréus Bild 10 av 14

”Vår forskning visar på en biologisk förklaring som tidigare uppmärksammats mycket lite”, säger Guri Rørtveit som leder projektet i Bergen.

Foto: Allis Nettréus Bild 11 av 14
Foto: Allis Nettréus Bild 12 av 14

Delar av teamet som ringat in Giardia-parasiten: Knut-Arne Wensaas, allmänläkare och forskare vid NORCE, Guri Rörtveit, chef för institutet för global hälsa och samhällsmedicin vid Universitetet i Bergen, Sverre Litleskare, doktorand vid Universitetet i Bergen som forskar kring utbrottet, Kurt Hanevik, forskare vid Institutet för klinisk vetenskap vid Universitetet i Bergen, specialist på infektionssjukdomar.

Foto: Allis Nettréus Bild 13 av 14
Foto: Allis Nettréus Bild 14 av 14