Annons
Recension

Jag befinner mig i ett överflöd av kärlekGäckande romandebut av Ulf Karl Olov Nilsson

Ulf Karl Olov Nilsson, också kallad Ukon, är poet, psykolog och psykoanalytiker. Han sitter i redaktionen för tidskrifterna Glänta och Arche och har ett femtontal diktsamlingar bakom sig.
Ulf Karl Olov Nilsson, också kallad Ukon, är poet, psykolog och psykoanalytiker. Han sitter i redaktionen för tidskrifterna Glänta och Arche och har ett femtontal diktsamlingar bakom sig. Foto: CECILIA GRÖNBERG
Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Jag befinner mig i ett överflöd av kärlek

Författare
Ulf Karl Olov Nilsson
Genre
Prosa
Förlag
427 s. Norstedts

**Henrik VIII **har blivit populär på senaste tiden. Den engelske monarken med de många hustrurna bligade mot mången kulturdelsläsare i och med att Hilary Mantels hyllade ”Wolf Hall” och ”För in de döda” utkom på svenska, och nu är det dags igen: poeten och psykologen Ulf Karl Olov Nilsson (mer känd som Ukon) romandebuterar med Henrikfantasin ”Jag befinner mig i ett överflöd av kärlek”. Här träder Henrik själv fram i en märkligt energisk och egensinnig berättelse som är ett mellanting mellan bekännande monolog och psykologiskt korsförhör, en självbiografi som ibland avbryts av drottningens dagbok eller en anakronistisk berättarröst.

**Det liknar inget **annat, så mycket kan konstateras. Den som förväntar sig historiska intriger och Tudorromantik kan se sig om efter annan lektyr: Nilsson koncentrerar de stora dramatiska förflyttningarna till korta passager och lägger (som den psykoanalytiker han är) tonvikten vid Henrys diskussioner med sig själv där han filosoferar kring ämbetet och försöker rättfärdiga sina kvinnoaffärer. Hustrurna passerar, äktas och avrättas, men är i allt väsentligt bifigurer.

Annons
Annons

”Jag befinner mig i ett överflöd av kärlek” är upplagd som ett slags katalog över ett kungaliv, ett elisabetanskt lexikon: ”Henriks barndom”, ”Henrik ställer en dålig fråga”, ”Konungens två kroppar”, ”Förvandlingar 1” – den sistnämnda en meditation över elisabetanernas besatthet av Ovidius och hans ”Metamorfoser”. Nilsson angriper tidsperioden på ett passande spjuveraktigt vis; här finns ingen respekt för Englands imposanta historia, allt är istället en lek med ord och symboler som fångar något av den engelska litteraturens känsla för sällsamheter.

Ibland rör sig texten farligt nära det poserande, men räddas av stunder av humor och oväntad skönhet. Henrik VIII:s hov passar trots allt för intellektuell gymnastik och en författares bisarra fantasier; dess koder och spelregler, ja, själva premisserna, är så radikalt annorlunda. ”Årstiderna och dagarna var annorlunda /…/ årstiderna bytte ibland plats: det var sommar, höst, vinter och sedan vinter igen och vårdagjämning och så vårdagjämning igen”, skriver Nilsson om 1500-talets England och jag tror honom. Nilssons Henrik Tudor Rex är lika psykiskt bred som han är fysiskt överviktig, och ”Jag befinner mig i ett överflöd av kärlek” sväller, förökas och förvandlas, gäckar och irriterar. En minst sagt egensinnig roman.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons