Annons

Tove Lifvendahl:Galenskap på ren svenska

Foto: Joanna Andreasson
Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Söndagskrönika | Svensk export

Få saker gör oss så förtjusta som när vi får bevis på att Sverige är synligt för andra ute i världen. I en bilfärd längs slingrande vägar på Bali för några år sedan försökte vi förklara för mannen som körde oss vad Sverige var för ett land. Han tänkte efter. ”Zlatan?” Vi skrattade av lika delar lättad tillfredsställelse över att ha nått samförstånd, som stolthet över att det avlägsna landet – vårt land – betydde något för honom, i det här fallet hemvist för en av världens främsta fotbollsspelare.

Trots att vårt språkområde till omfånget verkligen inte är något att skryta över, händer det att enskildheter finner sin väg ut i världen. Språket är en kulturbärare, och i engelskan finns numera ordet gravlax. Vi begraver fisken i det här landet, förr i tiden genom att stoppa den i en grop för att den skulle jäsa; i dag beskriver det tillagningsprocessen med salt och socker i en plastpåse i kylen.

1939 presenterade svenska paviljongen på världsutställningen i New York ett ”Smörgåsbord merry-go round” – ett roterande smörgåsbord. Det fick genomslag och numera hittar man smorgasbord även i engelskan, tyskan och nederländskan. Från fornsvenskan kommer begreppet umbuds man – representant. Numera är ombudsman ett ord som förklarar tjänste- och förtroendefunktionen även på engelska, tyska, ryska, portugisiska och italienska. Andra ord som exporterats till andra länder är moped, knäckebröd och slöjd, eller sloyd som de säger på engelska.

Annons
Annons

Känslan vid igenkännande av de svenska orden utomlands får en att sträcka lite på nacken; vi har minsann gjort avtryck. Men nu tycks det som om ytterligare en språklig export har skett, och denna gång är det av mindre trivsam art än bufféupplägg och knaprigt bröd.

I onsdags kunde man i den anrika amerikanska affärstidningen Forbes, grundad 1917, läsa en lång artikel skriven av journalisten Frey Lindsay. ”Why Sweden Is Deporting High-Skilled Labor Migrants” (övers. varför Sverige deporterar högkvalificerad arbetskraft) handlar om vårt prekära läge; vi har en skriande kompetensbrist som förhindrar tillväxten – och ändå utvisas kvalificerad och efterfrågad arbetskraft på löpande band.

Lindsay förklarar det underliga; ”det finns ett speciellt ord för dessa utvisningar: kompetensutvisning. Det betyder ’utvisning av person som har kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden’, enligt Nyordslistan 2017, där ordet förekommer jämte andra igenkännbara begrepp som cringe, #metoo, kombucha och alternativa fakta.”

Inte mindre än tio gånger hamras det svenska begreppet in, genom beskrivningar av konkreta fall, vart och en av dem en pinsamhet för Sverige, en katastrof för de berörda och med långverkande negativa konsekvenser för vårt land. Som Ali Omumi, en maskiningenjör från Teheran som 2015 kom hit på ett arbetstillstånd. Han hade läst norska, men kom att slå sig ner i Sverige av arbetsmarknadsmässiga och privata skäl (hans hustru hade släktingar här). I samband med anställningen ordnades de fyra försäkringar som krävs för arbetstillståndet. Året efter bytte han jobb, till en av de största tillverkarna av vindturbingeneratorer. Då uppdagades att den tidigare arbetsgivaren bommat att ordna två av de fyra försäkringarna, och försökte lösa det retroaktivt. En av dem löstes direkt, medan den andra inte kunde betalas i efterskott.

Annons
Annons

Ytterligare en ny anställning, denna gång hos ABB. Men i december 2017 avslog Migrationsverket hans ansökan på grund av försäkringsmissen hans tidigare arbetsgivare hade gjort. Han gavs fyra veckor att lämna landet.

Samma månad presenterade justitieminister Morgan Johansson den lagförändring som skulle justera denna orimlighet, inte minst efter den stora uppmärksamhet som fallet med stjärnprogrammeraren Tayyab Shabab hade erhållit. Men i maj 2018 fastslog både Migrationsdomstolen och senare Migrationsöverdomstolen avslaget. Ali lever i dag i Istanbul. Centrum för rättvisa har tagit sig an hans ärende. ABB har försökt få hans ansökan snabbehandlad och dess vd Johan Söderström skrev en vädjande debattartikel i Dagens Industri, ”Utvisa inte våra experter” (18/5-18):

”Dem vi talar om är människor, individer, som kommit till Sverige med hopp om en bättre framtid för sig själva och sina familjer. De kommer hit då de fått ett jobberbjudande. De rotar sig, lär sig svenska, arbetar, betalar skatt och bidrar till samhället. De får nya vänner, deltar i det svenska föreningslivet, bygger en framtid för sina barn. Barnen, som i många fall är födda i Sverige, talar ofta bättre svenska än sitt ursprungliga modersmål.”

Söderström menade att den majoritet som i riksdagen röstat igenom ett slags amnesti för ensamkommande (nya gymnasielagen) borde kunna ta fram en liknande amnesti för dem som riskerar kompetensutvisning. Det är lätt att sympatisera med tanken. Så vad säger riksdagen? Ja, bland de 73 punkterna som det nu finns en parlamentarisk majoritet för, berör en frågan direkt:

Annons
Annons

21) Problemet med kompetensutvisningar måste lösas. Ett särskilt visum för högkvalificerade som vill söka jobb eller starta företag ska införas (Utredning 2019. Nya regler från 1 januari 2021). Dagens regler för arbetskraftsinvandring ska värnas.

Men nya regler från 1 januari 2021 är för sent. De talanger vi har lyckats locka hit och som efterfrågas av de svenska företagen behövs nu. Det är inte så att det bakom Ali Omumi, Tayyab Shabab och alla andra som utvisats ur landet trots att de är efterfrågad arbetskraft, står horder av andra med samma kvalifikationer. Det som händer när företag mister nyckelkompetens är att de hämmas i sin utveckling, kanske tvingas tacka nej till ordrar, och i värsta fall får minska eller avveckla sin verksamhet. Det är inga tomma skrämselskott utan påtaglig realitet för många företag.

Och de svenska företagen bär i sin tur en högst avgörande inverkan på det som råkar vara punkt 1 på 73-listan: 1) Överenskommelsen om det finanspolitiska ramverket ska värnas. Den överenskommelsen innehåller sådana där torra men krävande svenska ord som överskottsmål, skuldankare, utgiftstak, kommunal ekonomi i balans, stram statlig budgetprocess, och extern uppföljning av finanspolitiken. På folklig svenska betyder det: man kan inte göra av med mer än man får in.

Kompetensutvisning. Så outsägligt beklämmande att just det begreppet skulle bli ett internationellt känt fenomen, signerat Sverige.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons