Annons

”Gängkriminalitet – en i grunden etisk fråga”

Foto: Janerik Henriksson/TT

Att skjutningar ännu kan göra oss arga väcker ändå hopp. SD har i nuläget störst förtroende bland väljare när det kommer till invandring, lag och ordning. Politiker måste kunna redovisa vad det är för grundläggande motiv som leder dem fram till åtgärdsplanerna, skriver prästen och psykoterapeuten Sofie Moritz Lemark.

Under strecket
Publicerad
Foto: Privat

DEBATT | KRIMINALITETEN

En vanlig filosofisk tanke är att vi ofta har svårast att upptäcka de mest elementära fenomen som hör till vår existens. Som tillägg till den senaste debatten kring gängkriminaliteten bör frågor ställas: Vad är en människa? Varför straffa?

Vår kultur liksom lagstiftningen har en bakgrund i kristen idétradition. Det finns kanske inte en enhetlig kristen människosyn, men några grundtankar kan lyftas fram. I vår kultur har vi kommit överens om människovärdesprincipen – alla har ett lika och okränkbart värde oavsett förtjänst och därmed lika rättigheter. En teologisk tolkning av motivet till ett sådant lika värde är idén om att alla är lika älskade av världens upphovsmakare. Enligt Luther har alla jämte sitt människovärde potential till både det onda och goda. Vi är alla både egoister och altruister. I samtidens tro på självoptimering kan vi förledas att vi kan göra oss själva näst intill alltigenom schyssta, upplysta varelser. Ingen av oss vet vad som sker om trycket blir alltför hårt. Hinnan mellan det goda och destruktiva i oss kan vara tunnare än vi vill tro. Dostojevskij visade på radikal ödmjukhet när han ville böja knä inför dem bakom fängelsemurarna i tacksamhet för att de tagit hans plats.

Annons
Annons

Om vi tar utgångspunkten i idén att alla kan begå onda handlingar blir frågan om vi kan rättfärdiga ett samhällssystem som i sin bristande förmåga att inlemma delar av befolkningen framlockar destruktiva beteenden. Många av oss som arbetat med brottslingar vet att bakom flera våldsbrott finns en gärningsman som också är ett offer. Detta faktum urskuldar eller fråntar inte någon skuld, eller snarare rätten till skuld. Om vi fråntar varandra vårt ansvar fråntar vi varandra vår frihet. Ansvar och frihet förutsätter varandra. Att vi alltid i viss utsträckning är ansvariga och fria att välja oavsett omständigheter är en del av det lutherska tankegodset.

Vi är varandras värld och varandras öde – både som sociala och etiska varelser. Vi är beroende av vår omvärld och våra självbilder skapas alltid utifrån andras bilder av oss. Om du exempelvis uppfattas som ansvarslös kommer du delvis själv att uppfatta dig som ansvarslös och kommer också handla utifrån denna uppfattning – ansvarslöst.

I debatten har fattigdom framförts som skäl till den ökade gängkriminaliteten. Det finns en typ av fattigdom som sällan nämns i debatten, den av existentiell karaktär. Numera har Världshälsoorganisationen WHO som mål att gynna rätten till existentiell hälsa. Behovet att vara inkluderad är kanske en av människans mest grundläggande behov. Att vara tillhörig, medräknad och anförtrodd. Att kunna känna hopp, meningsfullhet och samhörighet. Vilka signaler har vi sänt våra nytillkomna svenskar de senaste decennierna genom bostads- och arbetsmarknadssegregationen och fasthållande i bidragsberoende? Ur ett existentiellt och psykologiskt perspektiv har Hjalmar Söderberg beskrivit vårt behov av kontakt och inkludering: ”Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad. Man vill ingiva människor någon slags känsla. Själen ryser inför tomrummet och vill ha kontakt till vilket pris som helst.” I debatten framförs frågan om machokultur. Det är enkelt att föreställa sig att många av de unga män som genom våld sprider rädslor och avsky är rasande. De som är deprimerade eller djupt uppgivna som en följd av utestängandet från den dominerande kulturen syns inte i medierna. De är tystlåtna, men hörs i terapirum.

Annons
Annons

Integrationspolitikens grundläggande mål är och måste vara lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett etisk och kulturell bakgrund. Det måste rimligen ges förutsättningar att uppfylla dessa skyldigheter och möjligheter. Diskriminering på arbetsmarknaden och segregering på bostadsmarknaden försvårar inlärning av svenska språket och ökar risken för en isolering från den dominerande kulturen. Skyldigheter implicerar rättigheter. ”Bör” förutsätter ”kan”. Kravet på att kunna språket bör komma före kravet på att man har läst lagboken. Om det fanns ”en överdomstol” som dömde Sverige, skulle vårt land förmodligen fällas för bristen i logik i hur vi förhåller oss till dem av oss med utländsk bakgrund. Ett relativt kravlöst förhållningssätt gentemot de med annan kulturell bakgrund, men lika hårda krav efter att de utfört en rättsstridig handling som många gånger beror på bristen av krav innan det hände. Om staten har gett vissa grupper sämre förutsättningar, exempelvis genom att ha för låga förväntningar på deras bidrag till samhället, kan denna orättvisa rättas till i efterhand. Detta genom en kriminalvård som inte bara tar den dömdes rättigheter utan också deras framtida möjligheter och skyldigheter på allvar. 

Känslan av otillfredsställelse och vrede breder ut sig. När landets medborgare ställer krav på hårdare tag får politiker möjlighet att visa handlingskraft och vidta åtgärder mot brottsligheten. Varför straffa? Uttrycket hårdare tag används alltmer flitigt. Genom det språk vi använder skapar vi en värld. Under medeltiden dominerades det straffrättsliga tänkandet av tankar om vedergällning, förbrytaren förtjänade hårt mot hårt. Vårt rättssystem bygger på preventionstanken. Ordet hård kan appellera till tankar om vedergällning. Istället för hård kan vi använda ord som adekvat, vilket också skulle kunna innebära stärkt polisväsende och i vissa fall längre fängelsestraff. Då använder vi ett språk som siktar mot förnuft snarare än känslor såsom hämndlystnad, förakt och rädsla.

Annons
Annons
Foto: Privat

Det kristna kärleksbudskapet gäller även i debatten om gängkriminalitet. Om vi bryr oss om varandra ger det goda konsekvenser, men det är också vår plikt att göra det. En princip om att tillvarata människors liv och deras gåvor, det vill säga kompetenser, skulle kunna vara att göra praktik av kärleksbudskapet. K. E. Løgstrup, dansk religionsfilosof bottnad i judisk-kristen idétradition, visade på det etiska kravet: Vi har ansvar för att göra oss tillmöteskomna för varandra, att ta tillvara på den tillit som finns ursprungligen och spontant i oss och att se allas våra liv som gåvor.

Många menar att Sverige har haft en ansvarslös integrationspolitik. ”Jag älskar barn och skaffar därför tjugo stycken” är en självmotsägelse. I föräldraskapet ingår förstås inte bara att ge mat och husrum, utan också skyldigheten att för varje individ skapa utrymme att utvecklas och bidra med sina gåvor. Uttryck som Fredrik Reinfeldts ”Öppna era hjärtan” och Stefan Löfvens ”Vi kunde inte se det komma” tar inte ansvaret och friheten på djupt allvar ur ett etiskt perspektiv. Det är synd, i dubbel bemärkelse eftersom ordet synd, betyder ”att missa målet”. Politiker bör rimligen kunna redovisa vad det är för grundläggande motiv som leder dem fram till åtgärdsplanerna. SD har i nuläget störst förtroende bland väljare när det kommer både till invandring, lag och ordning. Moderaternas Ulf Kristersson må komma fram till liknande handlingsplaner som SD. Den avgörande skiljelinjen torde vara människosyn och om dessa skillnader inte tydligt redovisas riskerar vi ett gungfly. Politiker är värda förtroende när de inte enbart talar om vad och hur utan också om varför. Det sistnämnda är ofrånkomligen kopplat till människosyn.

Att skjutningar ännu kan göra oss arga väcker ändå hopp. Om vi inte emellanåt blev förtvivlade vore det ännu mer förtvivlat. Om vi vill tro på det goda behöver vi låta oss bli överraskade varje gång vi ser ondskans dåd. Kan en krönika avslutas med en bön? Låt oss prova. Må våra hjärtan inte förhärdas, utan fyllas av vishet och kärlek till vår nästa – som är alla.

Foto: Privat

Sofie Moritz Lemark
teolog, präst och leg. psykoterapeut

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons