Annons

”Garanti kan ge en viktig tidigare hjälp till barn”

Ett av skolan största problem är att extra stöd till elever sätts in för sent. Därför är det djupt olyckligt om riksdagen inte ger sitt stöd till förslaget om en åtgärdsgaranti som kan driva fram ett tidigare stöd, skriver professorerna Jan-Eric Gustafsson och Ulrika Wolff.

Under strecket
SvD
Publicerad
Foto: Fredrik Sandberg/TT Bild 1 av 1
Foto: Fredrik Sandberg/TT Bild 1 av 1
Foto: Fredrik Sandberg/TT

DEBATT | ÅTGÄRDSGARANTIN

Åtgärdsgarantins syfte är att garan­tera att elever med behov av stöd upptäcks tidigt och får adekvata stödåtgärder. Förslaget innebär en skyldighet för skolorna att i förskoleklassen och lågstadiet genomföra en individuell kartläggning och analys där det finns indikationer på att en elev inte kommer att nå kunskapskraven i svenska, svenska som andraspråk eller matematik.

Åtgärds­garantin ställer också krav på att specialpedagogisk kompetens ska kopplas in vid behovsanalys samt planering och uppföljning av stödinsatser. 

Det finns en bred samstämmighet i forskningen vad gäller vikten av tidiga insatser för att identifiera elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd, och att sätta in åtgärder tidigt. I många utbildningssystem används tidiga insatser för att förebygga skolsvårig­heter.

Annons
Annons

Ett exempel som många gånger lyfts fram är Finland. Det finska systemet med ­tidiga specialpedagogiska insatser för elever som till exempel behöver stöd i språkutveckling och läsinlärning, ses som en viktig förklaring till finska elevers goda skolresultat. Införande av åtgärdsgarantin är ett viktigt steg när det gäller att tidigt upptäcka de elever som är i behov av extra anpassningar och särskilt stöd.

Därför är det oroväckande att en majoritet i utbildningsutskottet nu har motionerat om att avslå förslaget. De argument som lyfts fram som grund för avslag har enligt vår ­mening inte en sådan tyngd att de skulle moti­vera att stoppa denna reform.

Största andelen elever med åtgärdsprogram finns i årskurs 9.

I de fyra allianspartiernas motion framhålls:

(1) att den gällande lagstiftningen är tydligt formulerad vad gäller skolans skyldighet att skyndsamt sätta in det stöd som eleverna behöver, och att obligatoriska bedömningsstöd nyligen införts i årskurs 1;

(2) att förslaget skulle innebära en ökad detaljstyrning av varje skolas egna arbetsprocesser och leda till ökad administration för lärare och övrig personal; och

(3) att förslaget om åtgärdsgaranti stämmer illa överens med ambitionen att skapa en mer tillitsfull och mindre detaljerad styrning av välfärdstjänsterna. 

Men tvärtemot mot vad motionen ger intryck av är situationen i dagsläget långt ifrån tillfyllest. Till trots av att lagstiftningen betonar vikten av tidiga insatser är det i grund­skolans senare årskurser som flest elever får specialundervisning. Största andelen elever med åtgärdsprogram finns i årskurs 9. Det är uppen­bart att det finns behov både av resursförstärkningar och av resursomfördelningar när det gäller specialpedagogiskt stöd, men vi betvivlar att den nu gällande lagstiftningen kring tidiga insatser är tillräcklig för att detta skall ske.

Annons
Annons

En annan viktig punkt i den utredning som ligger till grund för förslaget om åtgärdsgaranti är att de befintliga instrumenten för att identifiera elever i behov av stöd behöver revideras för att vara ändamålsenliga som diagnos­tiska instrument. För att detta ska komma till stånd är förslaget om en åtgärds­garanti av avgörande betydelse. Vi menar sålunda att intentionerna med åt­gärds­garantin inte kan uppnås inom ramen för gällande lagstiftning.

Vi har även svårt att se att förslagen skulle minska det professionella utrymmet för agerande, och menar att den förbättrade kvaliteten i bedömningsinstrumenten, och den bättre tillgång till resurser och kompetensutveckling som förslagen innebär, snarare stärker än försvagar skolans professioner. Åtgärds­garantin kommer att leda till förstärkningar av resurserna för tidiga specialpedagogiska insatser, och på sikt kan den också förväntas leda till en omfördelning av specialpedagogiska resurser från skolans senare år till de tidigare åren, eftersom de tidiga insatserna minskar behovet av insatser i de högre årskurserna.

Propositionen om en åtgärdsgaranti ligger nu på utbildningsutskottets bord. Vi förväntar oss att riksdagens partier för en konstruktiv och vetenskapligt grundad diskussion om denna reform som skulle kunna få stor betydelse för utvecklingen av den svenska skolan, och i synnerhet för elever i behov av extra anpass­ningar och särskilt stöd.

Jan-Eric Gustafsson

senior professor i pedagogik, Göteborgs universitet

Ulrika Wolff

professor i pedagogik, Göteborgs universitet

Följ debatten och kommentera artikeln på Facebook: www.facebook.com/svdopinion/

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons