Annons

Gardells tålamod tryter: ”Nordea måste förändras”

”Vi har inte oändligt tålamod”, säger Christer Gardell om Nordea.
”Vi har inte oändligt tålamod”, säger Christer Gardell om Nordea. Foto: Tomas Oneborg

Att Nordeas Casper von Koskull lämnar vd-stolen får tummen upp av Christer Gardell. Men det behövs mer. Avkastningen är otillräcklig, menar Cevians grundare som efterlyser ”fundamentala åtgärder”.

Under strecket
Publicerad

Portföljens lysande stjärna Ericsson har gått som en raket. Men resten av aktivistfonden Cevians investeringar har gått trögt det senaste året. I december flaggade Cevian till exempel upp i Nordea, vars aktie fortsatt att sjunka.

Gick ni in i Nordea för tidigt?

– Det är ingen hemlighet att Nordea underpresterar rätt ordentligt jämfört med konkurrenterna. När vi har gått igenom banken ser vi inte någon anledning till det och det här gapet måste elimineras – och det så fort som möjligt, säger Christer Gardell, medgrundare till Cevian som investerar i misskötta börsbolag där de anser att det finns ett förändringsarbete att genomföra.

Du låter otålig?

– Vi har inte oändligt tålamod utan det måste ske en förändring nu. Ett vd-byte är säkert bra men redan nu är det viktigt att få upp tempot.

Vilka brister ser ni?

– I många fall ligger man på avkastningssiffror som ligger långt under avkastningen på det egna kapitalet. De verksamheterna måste fixas och åtgärdas. Lyckas man inte med det så måste man ställa sig fler fundamentala frågor.

Annons
Annons

Fundamentala frågor, betyder det att det är ett alternativ att dela upp banken?

– Dela upp är inte aktuellt, fokus är att förbättra lönsamheten i alla bankens affärer. Det kommer inte finnas något tålamod med en avkastning på eget kapital som är lägre än vad kostnaden är.

Vilka områden är svaga menar du?

– Det får inte finnas några heliga kor. Företagsaffärer är en sådan verksamhet som släpar efter till exempel. Lönsamheten inom företag och storföretag måste förbättras. De verksamheterna ger för låg avkastning idag.

Verksamheterna i Finland och Danmark kämpar också med lönsamheten, ser du ett alternativ där Nordea fortsätter att lämna länder, så som man gjort med Polen, Ryssland, Luxemburg och Baltikum?

– Fokus är att dra nytta av de skalfördelar som finns. Nordea måste leverera de synergier som finns av att vara en nordisk bank. De väldigt stora it-investeringarna har ju gjorts med detta syfte.

Vilken kandidat vill du ha på vd-posten?

– Vi vill ha en kandidat som kan driva ett förbättringsarbete i ett högt tempo.

Ni har tagit plats i valberedningen, vill ni även ta plats i styrelsen?

– Det kan inte uteslutas.

Nordea är bara en av flera problematiska investeringar just nu. Christer Gardell pekar till exempel på flera saker som gått snett i innehavet Thyssen Krupp. Att bolaget är tyskt och bolagsstyrningen på kontinenten är betydligt trögare än den svenska, är en delförklaring, men inte hela facit.

– Det är svårt att vara nöjd. Det har säkert begåtts en del taktiska misstag från vår sida, säger Gardell specifikt om investeringen i Thyssen Krupp.

Annons
Annons

Stål- och hisskonglomeratet har haft en mardrömsliknande resa det senaste åren. Kraftiga vinstfall, vd-byte och en avblåst uppdelning av bolaget är några händelser som har tryckt ner kursen. Cevian har varit storägare ända sedan september 2013. Trots det står kursen betydligt lägre idag än vad den gjorde då för sex år sedan.

– Det är möjligt att vi har gått med på någon kompromiss som vi inte borde gjort och att den tidigare vd:n och styrelseordförande fick sitta för länge.

Min erfarenhet är att det alltid blir överreaktioner åt båda hållen.

I början på sommaren påpekade Christer Gardell för SvD att uppsidan i Thyssen är 200 procent när hissdivisionen knoppas av och noteras.

Din värdering skapade en del rabalder, vad säger du om det?

– Det är inte så mycket att orda om. Marknadsvärdet på Thyssen är 7 miljarder euro och nettoskulden 12 miljarder euro. Kones hissverksamhet värderas till 2,5 gånger omsättningen. Thyssens hissverksamhet omsätter lite mer än 8 miljarder kronor. Det betyder att Thyssens hissverksamhet kan värderas till lite mer än 20 miljarder euro. Hiss plus resten 38 att jämföra med 19. Tar du bort nettoskulden så är det 26 att jämföra med 7 miljarder.

I Christer Gardells kalkyl så skulle värdet på Thyssens hissar baseras på hur finska Kone värderas på börsen. Men än gör börsen inte samma beräkning, trots besked att man ska sälja.

– Min erfarenhet är att det alltid blir överreaktioner åt båda hållen.

Cevian sålde lite aktier i Ericsson under våren vilket satt fart på spekulationer om nya investeringar. Bland annat har det pratats om en comeback i Telia där Cevian var storägare mellan 2006-2007. Men även tidigare innehavet Volvo har nämnts, liksom byggbolaget Skanska – som Christer Gardell känner väl sedan sin tid som vd på Custos.

– Inga bolag lämnar vår radar. När vi kan dem så förenklar det arbetet och det kan öppnas nya möjligheter, blir Gardells svar om spekulationerna.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons