Annons

Gävleimamen: ”Jag kan inte försvara mig”

Den så kallade ”Gävleimamen”, Abo Raad, utgör enligt Säpo ett hot mot rikets säkerhet. Arkivbild.
Den så kallade ”Gävleimamen”, Abo Raad, utgör enligt Säpo ett hot mot rikets säkerhet. Arkivbild. Foto: Björn Lindahl/Aftonbladet/TT

Gävleimamen Abo Raad ses som ett hot mot rikets säkerhet, men får inte ta del av Säpos bevisning.

– Det innebär att jag inte kan försvara mig, säger Abo Raad till SVT.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad
Foto: Henrik Montgomery/TT Bild 1 av 1

Lagen om särskild utlänningskontroll, LSU, väcker just nu en het debatt. Det senaste året har lagen använts för att försöka utvisa tolv personer, fler än någon gång sedan lagen infördes 1991.

– Det vittnar om ett ändrat säkerhetsläge. Myndigheterna har flyttat fram sina positioner, sa terrorexperten Magnus Ranstorp när lagen debatterades i SVT:s Agenda på söndagskvällen.

I centrum för debatten står just nu den så kallade ”Gävleimamen”, Abo Raad, som enligt Säpo utgör ett hot mot rikets säkerhet. I väntan på att regeringen ska fatta beslut om utvisning hålls han i häkte i Sollentuna.

Men enligt LSU har han inte rätt att ta del av bevisföringen inför beslutet att utvisa. Syftet är att inte röja Säpos källor, något som väckt en diskussion om rättssäkerhet.

Abo Raad ses som en central person i jihadistisk kamp, och han säger själv att han varit misstänkt ”under 23 års tid”. Men han förnekar att han skulle utgöra ett säkerhetshot i Sverige.

Hans försvarare Thomas Olsson, advokat, påpekar att LSU har lägre beviskrav.

– I LSU kan det handla om åsikter eller värderingar. Och det prövas alltså i domstol och av regeringen utan att man får tillgång till bevisen.

Annons
Annons
Foto: Henrik Montgomery/TT Bild 1 av 1
Foto: Henrik Montgomery/TT

Men i SVT:s Agenda stod det klart att partier ända från SD till V vill ha kvar lagen, dock med helt olika krav på ändringar.

Adam Marttinen, rättspolitisk talesperson i SD, resonerar att lagen bör skärpas ytterligare. Han uppger att ”bara 3 av 19” beslutade utvisningar har gått att genomföra de senaste åren, varför de som inte kan utvisas bör kunna hållas i häkte utan den bortre tidsgräns som i dag är ett år.

Men Linda Snecker, V, ville istället höja rättssäkerheten genom att beslut om utvisning flyttas från regeringen till en opolitisk förvaltningsrätt. Och de som inte kan utvisas på grund av risk för dödsstraff i hemlandet, ska i Sverige istället för häkte utan tidsgräns få elektronisk fotboja och anmälningsplikt hos polisen.

– Vi ska ha stenkoll på dem. De är ett hot mot Sverige, men vi kan inte låsa in dem hur länge som helst, sa Linda Snecker.

Terrorexperten Magnus Ranstorp konstaterar att trots den stränga lagen kan de flesta inte utvisas.

Gävleimamen Abo Raad uppger själv att han kommer att dödas om han utvisas till Irak.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons