Annons

Mårten Schultz:Tvisten blir inte den sista för samebyarna

Huvudförhandling i Högsta domstolen.Rättegången pågår över en månad. På bild Hans Forssell, statens advokat, Juhán Niila Stålka, Saminuorra.
Huvudförhandling i Högsta domstolen.Rättegången pågår över en månad. På bild Hans Forssell, statens advokat, Juhán Niila Stålka, Saminuorra. Foto: Tomas Oneborg

Det är inte så vanligt med huvudförhandling i Högsta domstolen. Men nu ska Girjasmålet avgöras – ett mål där som avgör hur egendomsförhållandena och rättigheterna till naturtillgångar ska fördelas mellan staten och samebyarna.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Jag passar på att börja med ett sidospår. En distinktion som ibland går förlorad i medierapporteringen är den mellan rättegång och förhandling.

Ur juridisk synvinkel inleds rättegången redan när parterna börjar skicka in skrifter till domstolen. Denna del av rättegången kallas för förberedelsen. Under förberedelsefasen hålls ibland också sammanträden. Senare kommer huvudförhandlingen. Huvudförhandlingen är det som i folkmun ofta kallas rättegång – det är då parterna möts inför domare som ska bestämma vem som har rätt.

Rättegången i egentlig mening fortsätter till saken är slutligt avgjord, vilket sker antingen genom att tiden för överklagande går ut, eller en högre instans beslutar att saken inte ska tas upp prövning (det vill säga den som överklagas nekas ett så kallat prövningstillstånd) eller genom att saken prövas av högsta instans. De flesta mål går aldrig till sista instans, utan avslutas på underrättsnivå. Men på måndagen inleddes en huvudförhandling i Högsta domstolen (HD): Fallet Girjas sameby mot staten.

Annons
Annons

Det är inte så vanligt med huvudförhandling i Högsta domstolen. De flesta rättegångar som kommer till HD avgörs på handlingarna. Om man vill bevittna en huvudförhandling i HD:s vackra byggnad, Bondeska palatset i Stockholm, får man inte så många chanser per år. Den nu pågående förhandlingen kommer att pågå till 10 oktober, även om vissa förhandlingsdagar inte är offentliga, och ger därför en ovanlig möjlighet för den som är nyfiken på HD:s verksamhet att deltaga som åskådare.

Efter avgörandet 1981 har frågor om samers rättigheter tagits till domstol i flera fall.

Målet rör området samerätt och vilka rättigheter som samer har gentemot svenska staten. Bakgrunden beskrivs så här på HD:s hemsida. ”Hovrätten för Övre Norrland har i sin dom fastställt dels att Girjas sameby har bättre rätt än staten till jakt efter småvilt och till fiske inom samebyns område, dels att staten inte i egenskap av fastighetsägare får upplåta rätten till jakt och fiske inom området. Hovrätten har dock ogillat samebyns yrkande om att samebyn har rätt att upplåta jakt- och fiskerätt utan statens samtycke.” Även om samebyn betraktas som vinnare i hovrättsmålet så var domen inte lika framgångsrik som i tingsrätten, som helt gick på samernas linje.

Girjasmålet är på sätt och vis en fortsättning på en tidigare rättegång som avgjordes i HD 1981. Då prövade domstolen, efter en utdragen process som inleddes redan 1966, det gigantiska Skattefjällsmålet. I rättegången behandlades frågan om samernas ursprungsrätt till markområden i fjällen. Ett flertal jämtländska samebyar hade väckt talan mot staten och ansåg att de hade äganderätt som en effekt av hur rennäringen historiskt sett hade bedrivits. Samebyarna förlorade i HD men processen har ändå haft stor betydelse. Efter avgörandet 1981 har frågor om samers rättigheter tagits till domstol i flera fall.

Girjasmålet kommer att ge ytterligare vägledning i frågan om hur egendomsförhållandena och rättigheterna till naturtillgångar ska fördelas mellan staten och samebyarna. Men tvisten kommer inte att bli den sista. Samtidigt som HD håller huvudförhandling pågår andra processer, som bland annat rör rättigheterna för samer som inte är medlemmar i någon sameby.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons