Annons

Cecilia Blomberg:Gitarrer hjälper oss förstå världen

Foto: Jessica Gow / TT
Under strecket
Publicerad

Hur står det till i världen? För att ta reda på det kan man studera utvecklingen av antalet spelbara gitarrer per capita sedan 1960-talet. Att antalet gitarrer som inte är trasiga och som går att spela på har ökat enormt visar att fler har möjlighet att spela, vilket i sin tur speglar att fler har fått det så pass bra ställt att de i stället för att kämpa för brödfödan, kan unna sig stunder av musicerande.

Varför räkna ut en sådan sak? Jo, därför om informationsfloden blir övermäktig tenderar människor att slå ifrån sig.

Inkomstökning är ett exempel på en abstrakt fråga som inte är helt lätt att ta till sig. Men om begreppet översätts till gitarrer, som enbart är till för nöje, blir det plötsligt något som de flesta kan relatera till. Därmed kan vi lättare ta till oss att allt fler blir rikare och får det bättre. Hans Rosling, professor i internationell hälsa, använde ofta dylika grepp för att förklara sakernas tillstånd.

”Hans hade en enorm förmåga att intressera sig för precis vad som helst”, berättade hans son Ola Rosling från Hörsalens scen på Kulturhuset i Stockholm i onsdags. Med sin fru Anna var han där för att berätta om boken ”Factfulness - Tio knep som hjälper dig att förstå världen” (Natur & Kultur, 2018) som har beskrivits av Microsoftgrundaren Bill Gates som ”en av de viktigaste böcker jag någonsin läst.” Boken har de skrivit tillsammans med Hans Rosling, och slutfört efter hans bortgång.

Annons
Annons

Ola och Anna tänkte egentligen arbeta med konst, men kom i stället att göra bubbeldiagram till Roslings forskning. Med de trennes kombinerade bakgrunder inom sociologi, statistik, medicin, fotografi och konst kom en perfekt storm att skapas som fångade miljoner människor världen över. Kunskap förpackad med ett pedagogiskt konstnärskap gjorde att fler kunde få överblick och insikt även i de mest komplicerade frågor och resonemang.

Hans Rosling ville råda bot på de stora kunskapsluckor som finns om världens beskaffenhet, och dela med sig av redskap för att vi bättre ska förstå vår omvärld. Men hur många TED-talks, föreläsningar och videor de än gjorde, nådde budskapet ändå inte ända fram. Familjen Rosling började därför titta på andra format för att nå ut till fler, och landade i att boken som koncept var totalt överlägsen i sin helhet. Rosling ville skriva en ”big ideas”-bok, snarare än ett personporträtt.

Men det blev så mycket material att det också räckte till en biografi. Mot att fakta smögs in övertalades så Rosling av idén även på en sådan, eftersom den då också fick ett undervisningsvärde.

Rosling menade att vi människor har en överdrivet dramatisk föreställningsförmåga. Denna möter inte sällan journalistikens bristande förmåga att balansera risk och sannolikhet, varför medierapportering bör tas med en nypa salt.

Ola visar en löpsedel med rubriken ”Allting blir värre” och ”Plastpåsar kommer att döda oss alla”. Men, säger Ola, precis som på cigarettpaketen behövs en varningstext: ”NYHETERNA FÅR VÄRLDEN ATT SE VÄLDIGT DRAMATISK UT”. Och, om vi ska följa EU:s regler, tillägger han, måste den varningen uppta 65 procent av förpackningen och även inkludera en länk till självhjälp. Exempelvis: ”Du kan lida av en överdramatisk världsbild. Testa dig på www.gapminder.org.”

Världen är inte svart eller vit. Samtidigt som saker i stort blir bättre, finns det också sådant som blir sämre, vilket är viktigt att lyfta fram. Rosling ville därför inte benämna sig själv som optimist, utan som ”seriös possibilist”.

Det var inte alltid en dans på rosor att jobba med sin far, berättar Ola. Exempelvis var det inte lätt att få honom att skriva om inkomst. I stället kunde Rosling ösa ur sig tio sidor om sin mormor Agnes. Efter påstötningar kunde det kanske komma några rader om inkomst, men sedan kom det ytterligare tio sidor om mormor Agnes.

Att Rosling var svårt sjuk anförtrodde han bara sina närmaste. Strax efter hans bortgång berättade en bekant att denna hade kontaktat Rosling med hopp om att påbörja ett gemensamt projekt, men att Rosling hade svarat att han tyvärr inte hann eftersom han hade en deadline som han inte kunde skjuta på.

Först i efterhand blev det uppenbart vad för slags deadline han åsyftade.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons