Annons

Veronica MaggioVeronica Maggios premiär – glädjechock

Veronica Maggio på Gröna Lund. Hennes silverfärgade klänning och platåskor för tankarna till Abba runt 1975.
Veronica Maggio på Gröna Lund. Hennes silverfärgade klänning och platåskor för tankarna till Abba runt 1975. Foto: Petter Hellman/Rockfoto

Hon rivstartar med en hit och omfamnar publiken i allsång. Veronica Maggios turnépremiär på Gröna Lund innehåller inga överraskningar men är generöst Instagramvänlig för fansen.

Under strecket
Publicerad

Veronica Maggio

Genre
Konsert
Var
Gröna Lund

Det är de uppsträckta mobiltelefonernas kväll när Veronica Maggio firar sin turnépremiär på Gröna Lund, den första av tre kvällar på samma scen. 17 000 personer har samlats, mestadels unga tjejer som måste vara ungefär jämngamla med Maggios debut från 2006.

Själv har huvudfiguren hunnit bli 38 år, men textmässigt verkar hon stanna i något slags övre tonårsmiljö, det är som om hon bygger ett av tiden oberoende Maggio-universum. Lite på samma sätt som seriefigurer aldrig åldras står hon kvar i den där perioden av känslomässig berg-och-dalbana som är så tacksam att skildra, och som talar direkt till personer på väg in i den. Med det inte sagt att Maggio enbart skulle vara sökt juvenil, hon har betydligt större kvalitéer än så.

Hon gör entré i en rosa päls som kastas av och avslöjar en silverfärgad klänning och platåskor som för tankarna till Abba någonstans runt 1975. Redan med öppningslåten ”Kurt Cobain” för hon publiken i sin famn, allsången är omedelbar. Och det är en snygg dramaturgi att gå från en sådan rivstart rakt in i en ännu större hit, nämligen en stråkbeströdd version av ”Sergels torg” i Motown-tempo.

Annons
Annons

Att påstå att hon har hittat hem i sitt uttryck är en underdrift, det är snarare så att hon har svårt att röra sig utanför satta ramar. Visst, hon släppte en singel där hon sjöng på engelska, till Tomas Alfredsons kortfilm om Ingmar Bergman, men så mycket galnare tilltag än så har hon inte gjort. Efter tretton år på scenen är detta såväl hennes absoluta styrka som hennes artistiska svaghet.

Kanske framförs denna drömska, faktiskt smått baleariska pärla som en liten bonus för alla pappor i publiken som bär sina döttrar på axlarna?

Men visst, varför lämna ett vinnande koncept? Det verkar ju ständigt generera en ny generation av fans, även om listplaceringarna och Grammis-nomineringarna inte riktigt är av samma grova kaliber som de en gång var. Den låt som bryter av mest från den sedvanliga Maggio-linjen är ”Galaxen”, där kompet liknar ett lågmält malande Fleetwood Mac vid cirka ”Rumours”. Kanske framförs denna drömska, faktiskt smått baleariska pärla som en liten bonus för alla pappor i publiken som bär sina döttrar på axlarna? Likaså är senaste singeln ”Tillfälligheter” en av kvällens tillbakalutade höjdpunkter.

Men, publikfriande på Gröna Lund så står sig dessa låtar förstås ganska slätt gentemot Maggios numera långa rad av signaturmelodier. Kontrasten blir kanske allra mest tydlig under ”Välkommen in” när hela publiken vrålar med i en klassisk rad som ”det ekar över hela staden” så att det bokstavligt talat faktiskt borde eka över precis hela staden.

Och när den sedan följs upp av ”Den första är alltid gratis” och ett gäng unga cheerleaders/akrobater kliver in på scenen och kastar varandra upp och ned i luften, är publiken i extas. Ett hav av uppsträckta mobiltelefoner vill inte missa denna alldeles perfekta Instagramhändelse. Som en extra krydda faller ett konfettiregn ned över de uppsträckta armarna.

Under ”Hela huset” känns det som om publiken mest håller andan inför om duettpartnern Håkan Hellström ska kliva in på scenen, men så blir det dessvärre inte.

Gröna Lund är knappast den mest lämpliga platsen för att urskilja subtila nyanser i musik

Det är inte många låtar från det alldeles snart kommande albumet vi får höra, och utifrån de som spelas är det svårt att urskilja någon ny linje. Gröna Lund är knappast den mest lämpliga platsen för att urskilja subtila nyanser i musik, när vrålande firmafestare och femkampare åker ”Fritt fall” bara ett tiotal meter från scenen.

Det man snarare tänker på är de låtar som Veronica Maggio numera kan kosta på sig att stryka från spellistan. Jag har sett henne på scenen ett otal gånger och till exempel ”17 år” brukar vara en av publikfavoriterna, tillika en av hennes främsta låtar, men den dyker aldrig upp. Detta är dock den första av tre spelningar i rad på samma plats, så möjligen kan låtlistan komma att ändras.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons