Annons

Glödheta prylar nästan begravda

Foto: Paul Sakuma /AP

De revolutionerade vardagen för många – men teknikutvecklingen slog hänsynslöst ut de en gång ikoniska prylarna. Här är åtta teknikprylar som förpassats till historiens kyrkogård.

Under strecket
Publicerad
Foto: Andrew Drysdale/IBL Bild 1 av 8
Foto: Jared Cherup Bild 2 av 8
Foto: Paul Sakuma /AP Bild 3 av 8
Foto: Julie Jacobson/TT Bild 4 av 8
Foto: Mark Obstfeld/IBL Bild 5 av 8
Foto: Tomas Oneborg Bild 6 av 8
Foto: TT Bild 7 av 8
Foto: Tomas Oneborg Bild 8 av 8
Foto: Andrew Drysdale/IBL Bild 1 av 1

1. Personsökaren – inte så död som du tror

Foto: Andrew Drysdale/IBL

Tro det eller ej, men det fanns en tid innan mobiltelefonen. Tänk hur svårt livet var: du var tvungen att ha tur att någon var hemma när du ringde. Och dessutom att denna någon ville svara i telefonen. Över telefon var du tvungen att stämma träff en särskild tid och plats – och sedan hålla tiden.

I slutet av denna tidsperiod – låt oss kalla den Premobilien – kom en till synes revolutionerande pryl: personsökaren, även känd under namnet Minicall.

En personsökare var en liten bärbar radiomottagande apparat, som det var lite trendigt att ha hängandes i bältet. Den var utrustad med en enkel grönaktig skärm och några knappar. Den kunde ta emot meddelanden i from av siffror som i ett telefonnummer eller som en liten text, funktionerna berodde på typen av personsökare.

Annons
Annons
Foto: Jared Cherup Bild 1 av 1

Personsökaren tog inte emot information via telefonnätet eller över internet utan genom radiovågor, som en radioapparat. Den var endast en mottagande enhet. Det gick inte att skicka något meddelande med den.

Det var 1993 som personsökaren kom ut på marknaden i Sverige när den då lanserades av Telia, redan då kallades den för Minicall.

Men personsökaren är faktiskt inte helt död. En teknisk fördel med apparaten är att den inte stör annan elektronik och därför ändvänds den än idag av vissa yrkesgrupper som hanterar känslig teknologi.

2. Game Boy – såldes i 200 miljoner exemplar

Foto: Jared Cherup

Är du född på 80-talet eller tidigare? Håll i dig nu. Nästan 30 år har gått sedan Nintendo lanserade den ikoniska spelkonsolen Game Boy. Den lilla bärbara och rektangulära spelkonsolen med sina 160×144 pixlar och sin distinkta spelmusik har använts av hundratals miljoner barn – det var till exempel på denna apparat som de spelade Pokemon innan Pokemon Go fanns. Den har sålts i över 200 miljoner exemplar över världen och skapades av spelutvecklaren Gunpei Yokoi.

Det som kanske mest utmärkte spelkonsolen var dess särskilda musik. Den kallades Chiptune eller 8-bit musik och var en syntetiserad elektronisk musik gjord för programmerbara ljudgeneratorer. Det är samma sorts musik som man kan höra i de äldre datorer eller i arkadspel.

Annons
Annons
Foto: Paul Sakuma /AP Bild 1 av 1

Den sista modellen i Game Boy-serien togs ur produktion 2010 och de klassiska, äldre modellerna slutade produceras för ännu längre sedan. Det finns dock ännu en andrahandsmarknad att vända sig till om man skulle vilja skaffa denna klassiska spelkonsol eller något av de tusentals spel som gjordes för den.

3. Blackberry 850

Foto: Paul Sakuma /AP

Efter personsökarens genombrott – men innan Iphone – var detta den hetaste prylen man kunde ha i fickan. Blackberrys trådlösa e-postenheter. Den första som kom ut på marknaden gick under namnet Blackberry 850 och lanserades 1999.

Blackberry 850 med sitt datatangentbord var den första av sitt slag. Den fick sitt genombrott till stor del på grund av att den gav kontinuerlig tillgång till e-post – eller mejl, som vi säger i dag. Det var e-postfunktionen som motiverade att den utrustades med ett tangentbord som på en dator, i stället för sifferknappar.

850 slog igenom under en period när internet och e-post gjorde sin ingång i företagsvärlden. Det började bli viktigt för företagsanställda på många firmor att kunna ha kontinuerlig tillgång till e-post. Blackberry gav just möjligheten att alltid ha sin e-post i fickan, och det var banbrytande när det kom.

Blackberry nådde aldrig samma utbredning i Sverige och Europa som de hade i USA. Och sedan smarta mobiler som Iphone och senare Android-varianter tog över världen, har 850:an förpassats till historien.

Annons
Annons
Foto: Julie Jacobson/TT Bild 1 av 2
Foto: Mark Obstfeld/IBL Bild 2 av 2

4. Flipperspel

Foto: Julie Jacobson/TT

Här är ännu ett av digitaliseringens offer: flipperspelet. Visst, de står fortfarande utställda på några få platser i Sverige eller andra länder i världen – men tänk den tid när det fanns spelhallar som var fyllda med flipperspel i olika designer!

För den som inte har sett ett flipperspel, kan de beskrivas som en sorts skrivbordstora spelmaskiner i formen av en försluten låda med glaslock. Man skjuter iväg stålkulor, som studsar runt i lådan och passerar olika poänggivande hinder.

Flipperspel kom i olika teman, ofta baserade på kultfilmer som exempelvis Indiana Jones. Flipperspelet uppfanns i USA på 1930-talet och slog igen i Europa under 1950-talet. De klassiska flipperspelen hade länge konkurrens av arkadspel, det vill säga stora dataspelsautomater, på spelhaken.

I Sverige fanns det länge många spelhak som hade flipperspel. Efter 90 talet så har dock dessa nöjeslokaler blivit ovanliga. Den som känner flippernostalgi kan trösta sig med att titta på SM i flipper, som sedan 1991 organiseras av det svenska flipper sällskapet.

5. Palm Pilot – smartphones föregångare?

Foto: Mark Obstfeld/IBL
Annons
Annons
Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 1

Kommer du ihåg när man pratade om ”personlig digital assistent”? Då – år 1997 när det amerikanska företaget Palm lanserade sin Pilot – sågs tekniken som en revolution. Palm Pilot var en liten bärbar handdatorliknande apparat som fungerade som ett elektroniskt anteckningsblock med klocka och kontaktlistor och liknande funktioner. En ”personlig digital assistent”, helt enkelt.

Apparaten blev otroligt populär i USA, både på grund av att den var bärbar och på grund av sitt revolutionerade skriftsystem som kallades Graffiti.

Med Graffiti var det för första gången möjligt att skriva på en elektronisk enhet utan att använda sig av knappar. Med Graffiti så kunde man skriva direkt på skärmen med en Stylus, ett sorts pennliknande instrument. När man skrev i Graffiti så drog man en specifik rörelse på skärmen, som apparaten sedan tolkade som en bokstav.

I backspegeln kan man se Palm Pilot lite som en föregångare till dagens smartphones och surfplattor, fast utan telefoni eller internet. Men nu är Palm Pilot lika död som Blackberry 850.

6. CD-skivan

Foto: Tomas Oneborg

Först kom stenkakan. Sedan vinylskivan. Sedan kassetten. Men alla hade skrap och gnissel som förstörde ljudupplevelsen. Så 1982 skapade Sony och Philips, genom ett utvecklingssamarbete, produkten som förändrade allt: Compact Disc, eller CD-skivan.

Annons
Annons
Foto: TT Bild 1 av 2
Foto: Tomas Oneborg Bild 2 av 2

CD:n kunde dessutom inte bara användas till att lagra musik utan även data, vilket gjorde den till en självklar informationsbärare för allt från datorprogram till de senaste bilderna tagna med den nya digitalkameran.

Säg det hem som inte hade en hylla full med CD-skivor på 90-talet? Eller varför inte samlingen i den specialdesignade möbeln, CD-hyllan? Många var säkert också de träslöjdselever som snidade en egen variant av ett CD-ställ under skoltid.

När 1900-talet tog slut nåddes peaken: år 2000 såldes över 2,4 miljarder CD-skivor globalt. Men så kom den digitala revolutionen och CD-skivans storhetstid var förbi.

Visst, CD:n lever än i dag, och har en ljudkvalitet som ofta överstiger Spotifys eller Itunes. Men försäljningen av CD-skivor har (till skivbolagens stora förtret) rasat ner i källaren mot vad den en gång var. I dagsläget säljs runt 500 miljoner CD-skivor om året.

7. VHS-kassetten

Foto: TT

Apropå lagring av information – här är en annan föredetting. På 90-talet försvann den otympliga VHS:en till förmån för den ”modernare” dvd:n – som i sin tur nu i stort ersatts av streamingtjänster.

Men den tvättäkta VHS-nostalgikern saknar kanske några av teknikens finesser – som att kunna ”se filmen baklänges” vid tillbakaspolning. Det ni, Netflix och HBO.

8. Faxen

Foto: Tomas Oneborg

Tänk om man kunde ta en kopieringsapparat – men få den att skriva ut kopian på en annan plats än där den scannades in? Drömmen om tekniken fanns redan i mitten av 1800-talet, då den skotska uppfinnaren Alexander Bain tog patent på sin ”Electric Printing Telegraph”.

Men det var först när företaget Xerox kopplade upp kopieringsapparaterna mot telefonnätet – du vet, de där koppartrådarna som brukade gå från hus till hus – som tekniken slog igenom på riktigt.

Runt 70-talet var de en avgörande del av varje kontor. Men idag har faxen en minst sagt undanskymd plats – om ens någon alls.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons