Annons

Janerik Larsson:Glöm inte bort EUs inre marknad

 Jun. 05, 1975 -  Voting was taking place today in the Referendum on the Common Market. Photo Shows Mrs. Margaret Thatcher, leader of the Opposition, pictured outside a polling station in Chelsea, when she arrived to cast her referendum vote this morning.
Jun. 05, 1975 - Voting was taking place today in the Referendum on the Common Market. Photo Shows Mrs. Margaret Thatcher, leader of the Opposition, pictured outside a polling station in Chelsea, when she arrived to cast her referendum vote this morning.
Under strecket
Publicerad

Jag började prenumerera på den brittiska tidskriften Prospect ungefär när Bronwen Maddox blev chefredaktör 2010. Hon är idag chef för den mycket respekterade brittiska tankesmedjan Institute for government. Jag är fortfarande prenumerant.

Prospect hade startats 1995 av David Goodhart som 2010 gick vidare till tankesmedjan Demos som han lämnade förra året för att arbeta med en annan av den nya, spännande liberalkonservativa brittiska tankesmedjorna, Policy Exchange.

David Goodhart kommer från den brittiska eliten och var elev på Eton. Han har beskrivit sig själv som  "old Etonian Marxist" men det syftar på hans ungdom.

Först och främst är han en nyfiken fritänkare och hans fjolårsbok The Road to Somewhere: The Populist Revolt and the Future of Politics har gjort honom mycket uppmärksammad.

Det genialiska med bokens titel och en viktig förklaring till dess genomslag är just de båda centrala begreppen »somewheres« och »anywheres«. Antingen är man det ena eller det andra. Fast förankrad nånstans eller rotlös, anpassningsbar varhelst i världen.

Annons
Annons

Den uppdelningen har kritiserats. Så här skrev Karin Svanborg-Sjövall i Smedjan:

De som mest aggressivt torgför Goodharts idéer verkar inte göra det för att samhället ska bli mer tillåtande gentemot dem som känner stolthet över sina rötter, utan för att minska toleransen för dem som följer sin drift att ge sig ut i världen. Det vore ett politiskt och intellektuellt fattigdomsprov om vi slarvar bort insikten om att denna drift är precis lika naturlig, legitim, ja faktiskt existentiell, som behovet av att känna sammanhang i den miljö man har vuxit upp i. (—)

Nu är det som att delar av högern plötsligt har kommit överens med identitetsvänstern: det går bara att ha en identitet i taget. Antingen är man en rotlös kosmopolit eller en trygg lokalpatriot. Antingen firar du midsommar och hjälper dina grannar eller så lever du i en tillvaro där Hilton Honors är den enda som kommer ihåg din födelsedag.

I veckans nummer av en annan mycket läsvärd tidskrift, Fokus, intervjuas Goodhart och i den intervjun läser jag detta:

Ingen kan tvivla på att EU varit en enorm framgång, som vida överträffat förväntningarna, konstaterar Goodhart, men från mitten av 90-talet slog det europeiska in på en väg som satsade det mesta på nationalstatens försvinnande. Det var en felsatsning och det är priset för den vi ser nu.

Jag kom från London härom dagen efter att i en veckas tid på nära håll följt den Brexitdebatt som jag också ägnar mycken tid åt varje dag.

Det som slog mig när jag läste Fokusintervjun var att jag så väl kom ihåg vad som hände med EU då - ”från mitten av 90-talet”. Jag var då engagerad i frågan om Sveriges relation till den europeiska gemenskapen och fram till denna tidpunkt hade det svenska utanförskapet varit i huvudsak oproblematiskt också för näringslivet.

Annons
Annons

Men det som hände - och som många nu tycks ha glömt bort - var att EU tog ett stort och avgörande steg mot ökad ekonomisk integration.

Wikipedia vet att berätta:

In the 1980s, when the economy of the EEC began to lag behind the rest of the developed world, Margaret Thatcher sent Arthur Cockfield, Baron Cockfield, to the Delors Commission to take the initiative to attempt to relaunch the common market. Cockfield wrote and published a White Paper in 1985 identifying 300 measures to be addressed in order to complete a single market.The White Paper was well received and led to the adoption of the Single European Act, a treaty which reformed the decision-making mechanisms of the EEC and set a deadline of 31 December 1992 for the completion of a single market. In the end, it was launched on 1 January 1993.

EUs inre marknad 1993 förändrade den svenska politiska EU-agendan och den avgörande politiska kraften bakom detta var den konservativa brittiska premiärministern Margaret Thatcher.

Detta är förklaringen till att de som idag oroar sig för Brexit ser detta som ett stort svek mot den ekonomisk-politiska agenda som den brittiska regeringen faktiskt haft en viktig roll för sedan 1993.

Den ökade ekonomiska integrationen - EU som en marknad - har förvisso inte varit okomplicerad men den har betytt mycket för de små europeiska ländernas ekonomiska utveckling.

Det finns givetvis mycket annat som kan och bör diskuteras - på Policy Exchange arbetar Goodhart nu med migrationsproblematiken - men ur ett svenskt perspektiv är den inre marknaden fortfarande det centrala i EU och huvudskälet till det svenska medlemskap som jag i början av 90-talet arbetade för med sikte på folkomröstningen i november 1994.

Den inre marknaden innebär att det nationella självbestämmandet på olika områden underordnas det gemensamma goda som en vital, välståndsskapande ekonomi innebär.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons