SvD Perfect Guide
Annons

Goda råd är sällan särskilt goda

Text: Marcus Dunberg - 5 maj 2017

Syo-konsulenten var en medelålders dam med stark kaffeandedräkt och skolans minsta kontorsrum som doftade virkade gardiner och pärmar. Syo, förkortning för Studie- och yrkesvägledare, innebär i praktiken att vederbörande ger ”goda råd” för fortsatta studier och framtida yrke. En sorts HR-funktion för skolelever. Jag skriver ”goda råd” inom citationstecken eftersom råden som syo-konsulenten gav alltid var värdelösa i praktiken, alternativt direkt farliga. Allt handlade om att sänka ambitionsnivån för framtida studier – och i förlängningen – på själva livet. Alla ambitioner och drömmar var farliga och skulle motarbetas. Om syons rum doftade virkade gardiner och pärmar, så stank hennes råd av pessimism.

Så kallade goda råd handlar väldigt lite om andras bästa och väldigt mycket om att förhäva sig själv.

Besöken hos syon var trots allt lärande: goda råd är sällan särskilt goda. För vad visste hon egentligen om världen utanför det fem kvadratmeter stora tjänsterummet? Nuförtiden uppmanar tidnings- artiklar och självhjälpskurser att vi ska ”lyssna på oss själva”, ”lita på instinkten” och ”följa vårt hjärta”. När jag var tonåring och ung vuxen skulle man istället lyssna på föräldrar, lärare och syo-konsulenter – de visste bäst. Så här i efterhand står det klart att ingen av dem visste någonting. Om jag ser på min egen umgängeskrets kan man lätt konstatera att de som lyssnade minst då lyckades bäst senare i livet.

Annons
Annons

De ”goda råden” upphörde dock inte med syo-konsulenten. Det var bara början. Vänner, familjemedlemmar och kollegor delar fritt med sig av goda råd om ditten och datten – trots att jag inte har frågat. Träning- och motionsformer, barnuppfostran, boende, privatekonomi, karriär, äktenskap, semesterresmål och karriär. Ständigt så många goda råd från omgivningen: ”Du borde, ni borde, tänk på att, jag har hört, jag tycker ...” Det mest avskräckande exemplet på goda råd torde vara sajten Familjeliv där alla svar (skrivna av andra föräldrar) om diverse barnåkommor alltid slutar med att alla i familjen dör en ond, bråd död.

Så kallade goda råd handlar väldigt lite om andras bästa och väldigt mycket om att förhäva sig själv. Personligen har jag som princip att inte lägga mig i andra människors liv. Jag ger inte ens hotelltips och absolut inte råd om någons äktenskap eller karriär. Det slutar ju med att jag bär skulden för havererade semestrar, skilsmässor och uteblivna lönepåslag. Detta är delvis en strategi och delvis en konsekvens av mitt totala ointresse för andra människors förehavanden. När någon delger mig sina idéer och framtidsplaner nickar jag instämmande och säger ”ja, det låter jättebra, toppen”. Allt som oftast har personen redan bestämt sig för att skiljas eller byta jobb och söker bara bekräftelse på att de har tagit rätt beslut.

Låt oss kalla goda råd vid deras rätta namn: åsikter. ”Opinions are like arseholes – everybody has one”, som någon klok människa sa. Och som jag borde ha sagt till syo-konsulenten.

Annons