Annons

Göran Malmqvist – en initierad ciceron

Göran Malmqvist översatte Tomas Tranströmer till engelska och William Blake till svenska men gjorde också en stor gärning för den kinesiska litteraturen i Sverige.
Göran Malmqvist översatte Tomas Tranströmer till engelska och William Blake till svenska men gjorde också en stor gärning för den kinesiska litteraturen i Sverige. Foto: Dan Hansson/TT

Stol nummer 5 i Svenska Akademien står nu tom sedan Göran Malmqvist har avlidit, 95 år gammal.

Efter sig lämnar han en stor samling översatta och egenskrivna verk som har fungerat som en bro från den kinesiska litteraturen till den svenska kulturen.

Under strecket
Matilda Kvarnström Lantz / TT
Publicerad

Han föddes på Sveriges nationaldag den 6 juni 1924, men har under stora delar av sin karriär riktat sitt fokus längre österut. Förutom att han översatte Tomas Tranströmer till engelska och William Blake till svenska har Göran Malmqvist gjort en stor gärning för den kinesiska litteraturen i Sverige.

Bland hans många översättningar märks arbetet med den över tusen sidor långa rövarromanen ”Shuihu zhuan” som fått den svenska titeln ”Berättelser från träskmarken” samt den femdelade ”Färden till västern”. Den kan beskrivas ha samma betydelse för den kinesiska kulturhistorien som ”Iliaden" och "Odyssén” har för den västerländska.

Språk- och litteraturprofessor, översättare och sinolog – listan över Malmqvist litterära gärningar kan göras lång. Han valdes in i Svenska Akademien på stol nummer 5 den 11 april 1985 då han var 61 år och började sitt arbete inom institutionen den 20 december samma år. Han efterträdde litteraturforskaren Henry Olsson och blev den tolfte ledamoten i ordningen på stol 5.

1995 gav Malmqvist ut ”Bernhard Karlgren – ett forskarporträtt” om sin lärare. Dessutom har han översatt författare som Laozi, Naiqian Cao och Rui L samt haikusamlingen ”Haiku för ros och oros skull” (2002).

Annons
Annons

2005 kom hans ”Strövtåg i svunna världar” där han skildrar livet i det buddhistiska klostret Baoguosi vid det heliga berget Emei. Verket är delvis självbiografiskt och innehåller minnesbilder från Malmqvists barndom i den skånska Kullabygden på 30-talet samt berättelser från hans tid i den kinesiska provinsen Sichuan åren 1948–1950.

”Det är gott att resa i en svunnen värld i sällskap med en ciceron som ser allt, vet allt, tappar besinningen bara när han bör göra det, äger absolut gehör och därför lika gärna kunde vara musiker”, skrev Svenska Dagbladet Rita Tornborg i sin recension av boken.

Även Helsingeborgs Dagblads Kerstin Johansson hyllade boken:

"Han berättar personligt, entusiastiskt och mycket anspråkslöst om sina upplevelser. Han förmår återge dofter, smaker, ljud och samtal med människor han träffat, på ett levande sätt och med stor ödmjukhet. Han har också en enastående iakttagelseförmåga, som gör att han kan återge just de små detaljer som belyser skillnader i betraktelsesättet. Det blir både roande och tankeväckande. Jag får en bestämd känsla av att jag läser lysande visdomsord av en kinesisk filosof."

2018 hamnade Malmqvist och hans akademikollegor i medialt fokus såväl nationellt som internationellt efter att Dagens Nyheters granskning av den så kallade kulturprofilen sände Svenska Akademien in i en historisk kris. Ledamöter lämnade, röstades bort och försökte förmås att komma tillbaka. Utdelningen av ett Nobelpris fick skjutas upp. Den tidigare direktören Anders Olsson tog plats som ny ständig sekreterare och Malmqvist fick under en period axla rollen som institutionens direktör.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons