Annons

”Göteborg är en av de största bidragstagarna”

Moderaternas ekonomiskpolitiska talesperson Elisabeth Svantesson och näringspolitiska talesperson Lars Hjälmered på riksdagen.
Moderaternas ekonomiskpolitiska talesperson Elisabeth Svantesson och näringspolitiska talesperson Lars Hjälmered på riksdagen. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Mer matematik. Mindre Robin Hood. Moderaternas finansministerkandidat Elisabeth Svantesson och näringspolitiska talesperson Lars Hjälmered ser skolan men också sänkt skatt och sänkta bidrag som vägen till ett mer sammansvetsat land. Där Göteborg förmår bryta ”en tragisk utveckling”.

Publicerad
Efter reklamen visas:
Telefon eller träd för Moderaterna

Elisabeth Svantesson och Lars Hjälmered har slagit sig ner vid det stora glasbordet i riksdagssalen Templum.

Svantesson är skuggfinansminister i Ulf Kristerssons lag och även vice ordförande i partiet. Hjälmered ansvar är näringspolitiken.

Det är Örebro och Göteborg. En forskare i nationalekonomi med fokus på arbetsmarknad, en civilingenjör som har arbetat på Volvo.

Annons

Det är två av hjärnorna bakom partiets ekonomiska visioner. I valrörelsen kommer de att argumentera för löften som ett sjätte jobbskatteavdrag, ett bidragstak, utökade rut-avdrag och inträdesjobb för nyanlända.

Det sistnämnda har fått LO att slå bakut och varna för nya låglönejobb. Moderaternas linje har varit benhård: arbete är bättre än bidrag.

Men när Svantesson och Hjälmered ska beskriva vilket Sverige de vill se om tio år, och vad som krävs för att nå dit, kommer en annan sak först.

Det finns en stor portion eget ansvar för fortbildning och för försörjning.

– Grunden för allt, a och o, är skolan. Det finns inga genvägar. Svenska barn måste rustas för framtiden och arbetslivet, säger Svantesson.

Elisabeth Svantesson talar om ansträngning, flit och strävsamhet. Lars Hjälmered fokuserar på vikten av högre förväntningar och krav.

– Det finns en stor portion eget ansvar för fortbildning och för försörjning. Det är likadant i yrkeslivet, att uppmuntra människor att våga ta risk och starta företag, säger han.

Hur vill ni reformera skolan?

– Vi vill att svenska barn ska läsa mer matematik, mer programmering och ha mer undervisningstid. Vi vill förmå fler att läsa tekniskt basår. Och vi vill också fortsätta att höja lärarstatusen, säger Elisabeth Svantesson.

SvD:s intervjuserie inför valet, om visionerna för den ekonomiska politiken och om hur vi ska leva, bo och arbeta om tio år, har kommit till Moderaterna.

Om partiet ensamt får bestämma skulle 8 miljarder satsas på skolan under nästa mandatperiod, på höjda lärarlöner och mer undervisningstid, inte bara i grundskolan utan också på gymnasiet, universitet och högskolor. Därtill vill partiet se 20 miljarder i generella statsbidrag till kommunerna.

”Det som har gjort Sverige starkt är livsresan, som jag och många andra har gjort, och där vill vi att fler barn ska få vara med på den resan”, säger Elisabeth Svantesson.
”Det som har gjort Sverige starkt är livsresan, som jag och många andra har gjort, och där vill vi att fler barn ska få vara med på den resan”, säger Elisabeth Svantesson. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

De 8 miljarderna ska jämföras med 22 miljarder som ett sjätte jobbskatteavdrag beräknas kosta bara nästa år.

Jobbskatteavdraget är huvudnumret i partiets vision ”Ett Sverige där alla kan bidra”. Enligt partiets valmanifest skulle det ge 500 kronor mer i plånboken för vad som beskrivs som ”ett vanligt heltidsjobb”.

Målsättningen är tydlig: att genom morötter och piskor förmå fler människor att arbeta. Elisabeth Svantesson betonar återigen individens ansvar.

– Det ska löna sig bättre att gå till arbetet än för grannen som är hemma på socialbidrag, säger hon.

Kritiker menar att era förslag kommer att leda till större klyftor?

– Det vi ser i dag är att det finns ett stort bidragsberoende, särskilt bland invandrare. Många som kom till Sverige under 2014, 2015 och 2016 lever på försörjningsstöd, säger Elisabeth Svantesson.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Migration och integration är i fokus i årets val, liksom välfärden.

Finansminister Magdalena Andersson har upprepade gånger argumenterat att om skatterna sänks så kommer pengarna inte att räcka till skolan och sjukvården.

Elisabeth Svantesson håller inte med:

– Socialdemokraterna har höjt skatten med 60 miljarder kronor, men jag tror att få svenskar känner att de fått valuta för de pengarna.

Vad är ni villiga att skära ner på för att finansiera ett sjätte jobbskatteavdrag?

– Vi vill exempelvis genomföra en stor bidragsreform som sänker bidragskostnaderna samtidigt som vi vill omprioritera stora delar av de 100 miljarder kronor i ökade utgifter som regeringen genomfört under mandatperioden. Exempelvis vill vi avskaffa byggsubventionerna och effektivisera arbetsmarknadspolitiken, säger hon.

Skattehöjningar är dock inte helt främmande för Moderaterna. Så sent som i Almedalen talade Elisabeth Svantesson om behovet av en bred skattereform. Den enda heliga kon för partiet är skatt på arbete, menade skuggfinansministern då.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

När SvD intervjuar de åtta riksdagspartierna om den ekonomiska framtiden är det en fråga som ofta återkommer – om hur man ska hantera växande klyftor mellan innerstad och förort men också mellan stad och glesbygd.

En kommun återkommer: Dorotea.

Dorotea har högst kommunalskatt i landet med 23,85 procent. Därtill tillkommer landstingsskatt så att summan blir 35,15 procent.

I andra ändan finns Solna.

I Solna är kommunalskatten 17,12 procent. Totalsumman för Solnaborna är 29,20 procent.

Hur mycket bör då rika kommuner, ofta moderatledda, hjälpa fattigare? Och vad är statens ansvar?

Elisabeth Svantesson sitter på stol 232 i riksdagen, för Örebro län. Hon medger att det är en svår fråga.

– Kommuner måste samarbeta. Nästan varje län har en urbanisering till den större staden i länet, säger hon och Lars Hjälmered fyller i.

– Anledningen till att vi landar där vi gör, i frågor kring strandskydd och lastbilsbeskattning, har en landsbygdsfaktor i sig. En lastbilsskatt skulle slå mot ICA-handlarens transporter långt utanför Stockholms innerstad. Och om vi ändrar strandskyddet skulle det ge expansionsmöjligheter som inte finns idag, säger han.

Vi får inte blunda för att min hemstad är en av de största bidragstagarna i det här systemet.

Bör rikare kommuner hjälpa fattiga mer än i dag?

– Det viktigaste är att de skattepengar som i dag finns i utjämningssystemet går till rätt saker. Här finns det mer att göra, säger han.

Lars Hjälmered sitter på plats 227 i riksdagen, representerar Göteborgs kommun.

Han betonar att inte bara glesbygdskommuner får ta emot skattepengar.

– Vi får inte blunda för att min hemstad är en av de största bidragstagarna i det här systemet. Då pratar vi inte svensk landsbygd utan en misskött kommun kopplad till skattekraft.

Göteborg har rimligen en ganska stor inflyttning?

– Ja, Göteborgsregionen har ganska låg arbetslöshet och hög sysselsättning, men kommunen är en nettobidragstagare. Det kan jag tycka är en långsiktigt tragisk utveckling för en stad och en region som är en tillväxtmotor men som inte haft förmågan att vara det även när det gäller skattekraft, säger Hjälmered.

– Malmö och Göteborg, är nettobidragstagare, fyller Elisabeth Svantesson i.

Göteborg går emot ett nytt politiskt läge i höst sedan det nya partiet Demokraterna vinner mark. Partiledaren Martin Wannholt är tidigare moderat, men lämnade på grund av sitt missnöje mot Västlänken.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Men också rikspolitiken i Stockholm väntas nå ett osäkert läge. Det innebär i sin tur att nästa regering, oavsett färg, kommer att få svårt att driva igenom sin politik.

– Alla väljare ska veta att det spelar roll vad man röstar på. Vill man ha förändringar måste man rösta på partier som har konkreta förslag, säger Elisabeth Svantesson.

Hur bedömer ni möjligheterna att era idéer ska bli verklighet?

Fortfarande finns det problem på jämställdhetsrområdet.

– Det kommer inte att vara lätt efter valet. Vi kommer att ha en minoritetsregering i höst, det är jag övertygad om. Men det finns goda förutsättningar för en alliansregering att driva den politiken och att i andra frågor göra upp med andra partier, säger hon.

Inför framtiden, är ni pessimister eller optimister?

– Optimister. Elisabeth Svantesson svarar blixtsnabbt.

– Jag är 50 år, har två barnbarn. Jag tänker att när de är 50 år kan Sverige vara mycket mycket bättre än nu. Men ingenting sker av sig självt. När min mormor och farmor föddes fick kvinnor inte ens rösta. Fortfarande finns det problem på jämställdhetsrområdet, inte minst i invandrartäta områden. Där måste man markera stenhårt för att tjejer där ska kunna göra en resa och bli fria och självständiga, säger hon.

Annons
Annons
Annons

”Det som har gjort Sverige starkt är livsresan, som jag och många andra har gjort, och där vill vi att fler barn ska få vara med på den resan”, säger Elisabeth Svantesson.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 4
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 2 av 4
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 3 av 4
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 4 av 4
Annons
Annons
Annons
Annons