Annons

Deadline satt – då måste Sverige ha en ny regering

Inte orkat hänga med i alla turer i regeringsfrågan? Här är det viktigaste du behöver veta inför 2019 – som blir ett historiskt politiskt år oavsett hur regeringsbildningen slutar.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Grafik: Alexander Rauscher

Bild 1 av 2
Foto: SvD 3 juni 1958 Bild 2 av 2

1 / 10

Grafik: Alexander Rauscher
Grafik: Alexander Rauscher

Deadline satt – då måste Sverige ha en ny regering

På nyårsdagen har det gått 114 dagar sedan svenskarna gick till val och 96 dagar sedan talmannen Andreas Norlén (M) formellt inledde regeringsbildningen.

Fortfarande är ingen ny statsminister på plats, vilket är svenskt rekord.

Men misströsta inte: riksdagsarbetet rullar på som vanligt, myndigheterna fungerar som de ska och tiden med övergångsregering närmar sig sitt slut.

Den 16 januari kommer riksdagen att hålla en tredje statsministeromröstning. Med största sannolikhet blir det Moderatledaren Ulf Kristersson eller Socialdemokraternas Stefan Löfven som föreslås igen.

Säger en majoritet av kammarens ledamöter nej väntar ett sista försök att utse en regeringsbildare den 23 januari.

Efter fyra misslyckade riksdagsomröstningar blir det automatiskt extra val, som då måste hållas senast söndagen den 21 april. Sedan demokratins genombrott har Sverige bara hållit extra val en gång – det var i andrakammarvalet 1958.

Foto: SvD 3 juni 1958
Annons
Annons

Moderaternas och Kristdemokraternas statsbudget röstades igenom i december, med stöd av Sverigedemokraterna.

Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 1

2 / 10

Ny budget ger skattesänkningar

Moderaternas och Kristdemokraternas statsbudget röstades igenom i december, med stöd av Sverigedemokraterna.
Moderaternas och Kristdemokraternas statsbudget röstades igenom i december, med stöd av Sverigedemokraterna. Foto: Tomas Oneborg

Mindre resurser till arbetsmarknadsåtgärder, byggsubventioner och miljö- och klimatarbete.

Från och med den 1 januari gäller Moderaternas och Kristdemokraternas statsbudget, som röstades igenom med stöd av Sverigedemokraterna.

Det betyder att jobbskatteavdraget utökas, skatten för pensionärer sänks och brytpunkten för att betala statlig inkomstskatt höjs. Totalt handlar det om skattesänkningar på runt 20 miljarder kronor.

Samtidigt sker det en omfördelning av anslagen, med mindre resurser till arbetsmarknadsåtgärder, byggsubventioner och miljö- och klimatarbete, och mer pengar till försvaret, polisen och vården.

Annons
Annons
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 1

3 / 10

Löfven är bakbunden

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Eftersom inkomstskatterna bara kan ändras vid årsskiften kommer redan beslutade skattesänkningar att gälla åtminstone hela 2019.

När väl en ny regering tillträder kan den lägga en tilläggsbudget för att sätta sin prägel på politiken. Den M-KD-budgeten som röstades igenom i riksdagen gör dock att reformutrymmet har krympt rejält för en eventuell Löfven-regering, vilket även påverkar Socialdemokraternas och Miljöpartiets förhandlingsmöjligheter med Centerpartiet och Liberalerna om blocköverskridande mittensamverkan.

Eftersom inkomstskatterna bara kan ändras vid årsskiften kommer redan beslutade skattesänkningar att gälla åtminstone hela 2019, oavsett vilken regering det blir.

Annons
Annons
Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 1

4 / 10

Alliansen är levande begravd

Foto: Tomas Oneborg

Det borgerliga samarbetet har gått från dåligt till sämre sedan valnatten. Mycket handlar om hur Alliansen ska förhålla sig till Sverigedemokraterna och det faktum att man behöver Jimmie Åkessons stöd för att kunna styra.

Mycket ska till för att Alliansen överlever den här regeringsbildningen.

Eftersom allianspartierna ser fundamentalt olika på den saken har osämjan steg för steg eskalerat. Moderatledaren Ulf Kristersson har – trots löften om motsatsen – sökt statsministerposten utan att ha alla allianspartier med sig. Han har också stoppat Centerledaren Annie Lööf från att sondera och sagt nej till henne som statsminister.

Centerpartiet och Liberalerna har å sin sida röstat nej till Kristersson som statsminister och satt sig i direkta förhandlingar med Stefan Löfven och Socialdemokraterna, vilket har rört upp känslorna rejält i det borgerliga lägret.

På sociala medier råder i det närmaste krig mellan konservativa och liberaler aktivister och partister. Mycket ska till för att Alliansen överlever den här regeringsbildningen.

Annons
Annons

Jimmie Åkessons Sverigedemokraterna tycks vara vinnare på regeringskrisen.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 1

5 / 10

Regeringsbildningen tär på väljarnas tålamod

Jimmie Åkessons Sverigedemokraterna tycks vara vinnare på regeringskrisen.
Jimmie Åkessons Sverigedemokraterna tycks vara vinnare på regeringskrisen. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Centerpartiets och Liberalernas beslut att blockera både Ulf Kristersson (M) och Stefan Löfven (S) som statsminister verkar straffa sig i väljaropinionen. Enligt den senaste mätningen från SvD/Sifo har bägge partierna backat signifikant den senaste tiden.

Att Annie Lööf (C) och Jan Björklund (L) får bära huvudansvaret för låsningarna i regeringsfrågan syns även i Novus förtroendemätning – där bägge partiledarna rasar.

Samtidigt noterar Sverigedemokraterna rekordhöga siffror – 20 procent – i SvD/Sifos senaste väljarbarometer.

Annons
Annons
Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 1

6 / 10

Flera partiledare sitter löst

Foto: Tomas Oneborg

Bara en partiledare har aviserat sin avgång efter valet. Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin slutar i maj för att ”få lite mer tid att vara den pappa och man jag vill vara”, som han uttryckte det när han meddelade sitt besked.

Men än är inte regeringsbildningen över och fler partiledare kan komma att sluta.

För Liberalernas partiledare Jan Björklund och Centerledaren Annie Lööf väntar svekdebatter oavsett vilken sida de till sist väljer. Och frågan är om Stefan Löfven (S) och Ulf Kristersson (M) orkar fortsätta som partiledare om de hamnar i opposition.

Annons
Annons

Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), ordförande i Malmös kommunstyrelse – där S och L förhandlat fram en gemensam budget.

Foto: Johan Nilsson/TT Bild 1 av 1

7 / 10

Kommunerna skiftar färg från rödgrönt till blått

Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), ordförande i Malmös kommunstyrelse – där S och L förhandlat fram en gemensam budget.
Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), ordförande i Malmös kommunstyrelse – där S och L förhandlat fram en gemensam budget. Foto: Johan Nilsson/TT

I skuggan av den pågående regeringsbildningen bytte flera kommuner politisk färg vid årsskiftet. Framför allt är det de rödgröna som har tappat makt efter valet: under förra mandatperioden styrde Socialdemokraterna och/eller Vänsterpartiet i mer än var tredje kommun – nu är den siffran nere i ungefär en av tio.

Högervindarna gör att Moderaterna numera är det parti som har flest ordförandeposter i regioner och landsting.

Samtidigt ökar både antalet alliansstyren och antalet blocköverskridande samarbeten, enligt preliminära siffror från SKL.

Liknande mönster syns i regioner och landsting, där antalet vänsterstyren har minskat från 12 till endast ett (Västerbottens läns landsting).

Högervindarna gör att Moderaterna numera är det parti som har flest ordförandeposter i regioner och landsting. I kommunstyrelserna har däremot Socialdemokraterna, trots tillbakagången, fortfarande flest ordförandeposter.

Precis som på nationell nivå brottas partierna med hur man ska hantera det svåra parlamentariska läget på lokal nivå, vilket gör att andelen minoritetsstyren har ökat.

Annons
Annons

Louise Erixon, Jimmie Åkessons sambo, tar över styret i Sölvesborg.

Foto: Johan Nilsson/TT Bild 1 av 1

8 / 10

Sverigedemokrater släpps in i värmen

Louise Erixon, Jimmie Åkessons sambo, tar över styret i Sölvesborg.
Louise Erixon, Jimmie Åkessons sambo, tar över styret i Sölvesborg. Foto: Johan Nilsson/TT

Tre decennier efter att partiet bildades kommer Sverigedemokraterna för första gången till makten. Det handlar om en handfull kommuner där partiet nu ingår i styret, i samarbete med Moderaterna och/eller Kristdemokraterna.

På tre ställen har sverigedemokrater fått den tyngsta posten som kommunstyrelsens ordförande.

Huvudparten av dem ligger i Skåne, där SD blev största parti i elva kommuner i valet. SD-ledaren Jimmie Åkesson ser det som ett första steg mot ett konservativt block även på riksplanet.

På tre ställen har sverigedemokrater fått den tyngsta posten som kommunstyrelsens ordförande: Cecilia Bladh in Zito i Hörby, Louise Erixon i Sölvesborg och Eric Berntsson i Bromölla.

Annons
Annons
Foto: Henrik Montgomery/TT Bild 1 av 1

9 / 10

Svenskarna kan få ta två vändor till valurnorna

Foto: Henrik Montgomery/TT

Svenskarna kommer att gå till val minst en gång under 2019. Förutom ett eventuellt extra val stundar val till Europaparlamentet, som hålls söndagen den 26 maj.

De svenska partierna slåss den här gången om ett extra mandat – 21 i stället för 20 – i och med att Storbritannien lämnar EU.

I dagsläget är alla riksdagspartier, samt Feministiskt initiativ, representerade i parlamentet. Men flera av dem riskerar att ramla ur. Och blir det dubbla val i vår kan ett redan lågt valdeltagande (51 procent förra gången) komma att sjunka ytterligare.

Annons
Annons
Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 2

När begreppet Kohandel används i svensk historia avses en speciell händelse den 27 maj 1933, då den sittande socialdemokratiska minoritetsregeringen under Per Albin Hansson (bilden) ingick en överenskommelse med Bondeförbundet under Axel Pehrsson-Bramstorp.

Foto: TT Bild 2 av 2

10 / 10

Räkna med återkommande regeringskriser

Foto: Tomas Oneborg

Hur regeringsbildningen än slutar kommer det grundläggande problemet att kvarstå: inget av de två traditionella blocken i svensk politik är i närheten av att ha egen majoritet i riksdagen. Därmed är det i princip omöjligt för såväl de rödgröna som Alliansen att bilda regering under en överskådlig framtid – så länge man inte vill göra sig beroende av Sverigedemokraterna.

Dagens politiska situation liknar den på 1920-talet, då det var tre block med hoppande majoriteter och ständiga regeringskriser. Den gången slutade osäkerheten med att Socialdemokraterna gjorde upp med Centerpartiet (då Bondeförbundet), i den så kallade kohandeln 1933.

När begreppet Kohandel används i svensk historia avses en speciell händelse den 27 maj 1933, då den sittande socialdemokratiska minoritetsregeringen under Per Albin Hansson (bilden) ingick en överenskommelse med Bondeförbundet under Axel Pehrsson-Bramstorp.
När begreppet Kohandel används i svensk historia avses en speciell händelse den 27 maj 1933, då den sittande socialdemokratiska minoritetsregeringen under Per Albin Hansson (bilden) ingick en överenskommelse med Bondeförbundet under Axel Pehrsson-Bramstorp. Foto: TT

En likande lösning över blockgränsen kan komma att bli aktuell igen. Eller så låter Centerpartiet Ulf Kristersson regera i minoritet.

Men oavsett vilken färg den blivande regeringen får kommer den att leva farligt, och riskera att när som helst falla på grund av inre eller yttre spänningar. Väldigt lite talar för att ett extra val skulle göra det parlamentariska läget enklare.

Annons
Annons
Annons
Annons