Annons

”Grön skatteväxling krävs för fossilfritt jordbruk”

Regeringen behöver stärka konkurrenskraften för svenska bönder samtidigt som omställningen till fossilfritt möjliggörs och snabbas på. Därför behövs en grön skatteväxling som premierar fossilfria drivmedel, skriver Helén Gunnarsson, Jan-Erik Hansson och Patrik Hansson från Arla.

Under strecket
Publicerad
Foto: Fredrik Sandberg/TT

DEBATT | JORDBRUKSNÄRINGEN

15 miljarder kronor, minst, ska omfördelas i statsbudgeten innan mandatperioden är slut i så kallad grön skatteväxling. Det vill säga att skatterna sänks på verksamhet som är önskvärd för samhället som jobb och företagande, och höjs med lika mycket på mindre önskvärd verksamhet som miljöförstöring. Ambitionen i januariavtalet är imponerande, nödvändig och lovvärd. Men den kommer också med stora utmaningar.

15 miljarder kronor är mer än dubbelt så mycket som staten tar in på dagens koldioxidskatt på bensin. Många skatter på breda områden kommer att behöva justeras för att skatteväxlingen ska bli så omfattande som utlovats. Var dessa förändringar görs spelar stor roll. Miljöskatter kan både göra stor nytta och stor skada beroende på hur de utformas.

Vi som är verksamma inom de gröna näringarna och som påverkas av en mängd miljöskatter ser detta varje dag. Vi ser också möjligheterna till att gårdarna och den stora jordbrukssektorn kan vara en nyckel till den gröna omställningen.

Annons

Miljöskatter motiveras av miljönytta och ska syfta till att lösa utpekade miljöproblem. Exempelvis syftar koldioxidskatt till att minska koldioxidutsläpp. Varje skatteväxling behöver alltså vara kopplad till ett miljöproblem och utvärderas utifrån vilken effekt den har på det miljöproblemet. Det behövs också ett konsekvenstänk om vilka andra följdeffekter som kan komma av hur skatteväxlingen förändrar vårt beteende.

En skattehöjning kan leda till att produktion i stället flyttar utanför landets gränser till, i många fall, ännu sämre förhållanden för miljön. En skattesänkning kan leda till ökade investeringar och produktion inom landets gränser. Det är därför viktigt med möjlighet och incitament för aktörer inom landets gränser att välja miljövänligare alternativ utan att det försämrar deras konkurrenskraft gentemot de utanför.

Fossila drivmedel är ett område som med största sannolikhet kommer beröras av denna utannonserade skattereform. Det är också ett område där det finns potential att göra stor skillnad. Dieselskatterna är höga i Sverige och dieselpriserna likaså. Ännu dyrare är priserna på biodiesel och HVO.

I vår nya klimatstrategi har Arla målet att ha netto noll klimatavtryck före 2045. Omställningen till netto noll ska ske både genom att minska de klimatbelastande delarna och öka de positiva delarna, till exempel biogasproduktion och ökad kolbindning i skog och marker. En del av omställningen är att ersätta fossila drivmedel till fossilfria.

Arla Sverige kör redan nu våra egna tunga transporter på fossilfritt bränsle. Tankbilarna som hämtar mjölken på gården och kör till mejerierna och de lastbilar som kör ut våra produkter till skolor, sjukhus, livsmedelsaffärer och till andra kunder, gör det fossilfritt. Vi är först i Sverige att nå 100 procent fossilfritt på tunga transporter. Vi har lyckats med detta genom att utnyttja vår storlek. Vi har till exempel installerat egna cisterner på mejerierna för att kunna tanka fossilfritt.

Arla är ett kooperativ som ägs av mjölkbönder. Arla är alltså ett stort företag som ägs av många småföretagare med en djup lokal förankring. De 2 630 ägarna i Sverige är mjölkbönder där ofta hela familjen är beroende av att mjölkproduktionen på gården går ihop ekonomiskt. Att driva en gård kräver att man både är en duktig mjölkbonde men även en företagare där balans- och resultaträkning ska gå ihop.

Det finns en enorm kraft när ett kooperativ som Arla bestämmer sig för att ställa om. En kraft där många händer över Sverige kommer att göra sitt yttersta för att genomföra omställningen. När vi nu har bestämt oss så gäller det att samhället och politiken ger oss förutsättningar för att klara denna omställning.

När vi analyserar möjligheterna för våra ägare, mjölkbönderna, att byta till fossilfria drivmedel så står det klart att de ekonomiska förutsättningarna men även de praktiska behöver förbättras. Tillgången av fossilfria drivmedel över landet är ett problem. Men även priset gör att omställningen är svår utifrån ett ekonomiskt perspektiv.

För att bönder i Sverige ska kunna investera i sina gårdar och i den svenska landsbygden krävs konkurrenskraftiga villkor. Konkurrensen i ett öppet EU är stenhård och de svenska produkterna jämförs varje dag i livsmedelsbutikerna med importerade. Mängden lokalt producerade livsmedel i Sverige minskar.

Om vi jämför villkoren för svenska bönder med till exempel danska så är det något som sticker ut. De danska bönderna har, under samma period som vi sett en sjunkande livsmedelsproduktion i Sverige, fått skattelättnader. De danska lantbrukarna har bland annat under många år fått en nedsättning av dieselskatten. Nu är nettoskatten i Danmark cirka 60 öre per liter. De svenska lantbrukarna har nu en total skatt på cirka 3,30 kronor per liter. Lantbrukarna i Sverige förbrukar ungefär 270 miljoner liter diesel per år vilket leder till kostnader på ungefär 700 miljoner kronor dyrare produktion än om den skett i Danmark.

En liknande utveckling kan vi se för de flesta länderna runt Östersjön. Dessa länder har haft ökande mjölkproduktion samtidigt som den svenska stadigt sjunkit. Livsmedelsimporten till Sverige har sedan många år ökat, och tagit andelar av den totala livsmedelskonsumtionen och därmed den svenska livsmedelsproduktionen.

Om våra ägare och andra bönder runt om i Sverige i dag skulle byta till ett fossilfritt drivmedel så skulle konkurrenskraften försämras ytterligare då kostnaderna för fossilfria drivmedel är högre än diesel. Viljan finns men det är inte ekonomiskt möjligt under rådande villkor.

Regeringen behöver helt enkelt stärka konkurrenskraften för svenska bönder samtidigt som omställningen till fossilfritt möjliggörs och snabbas på. Därför behövs en grön skatteväxling som premierar fossilfria drivmedel. Inom ramen för den gröna skatteväxling som annonserats behövs en ökad skattedifferentiering mellan olika drivmedel utifrån deras miljöpåverkan med ekonomiska lättnader som kan dra ner kostnaderna för biodrivmedel. Vi föreslår en återbetalning så att den halvmiljard som svenska lantbrukare betalar mer än kollegorna i Danmark vänder tillbaka helt enkelt oavkortat till de lantbruksföretagare som köper fossilfria drivmedel. Resultatet skulle bli ökad konkurrenskraft för den gröna svenska näringen, ökad svensk matproduktion samtidigt som vi snabbar på omställningen till fossilfria drivmedel.

Helén Gunnarsson
mjölkbonde samt vice ordförande i Arla Foods
Jan-Erik Hansson
mjölkbonde samt styrelseledamot i Arla Foods
Patrik Hansson
vd Arla Sverige

Annons
Annons
Foto: Fredrik Sandberg/TT Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons