Annons

Gruvbolagen: Rättigheter för samer behövs inte

Att beakta mänskliga rättigheter för urfolket samerna är inte relevant i Sverige eftersom det inte skedde någon kolonisering i Sverige. Det är inställningen hos några av toppcheferna inom svensk gruvindustri när det kommer till samernas rättigheter att påverka nya gruvor. Det visar en ny forskningsrapport från Stockholms universitet.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

LKAB:s gruva i Kirunavaara. LKAB är ett av de företag vars chefer intervjuades i studien.

Foto: Emma-Sofia OlssonBild 1 av 2

Rebacca Lawrence, till höger, doktor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, står tillsammans med forskningsassistenten Sara Moritz bakom rapporten.

Foto: Lars PehrsonBild 2 av 2

LKAB:s gruva i Kirunavaara. LKAB är ett av de företag vars chefer intervjuades i studien.

Foto: Emma-Sofia OlssonBild 1 av 2

Rebacca Lawrence, till höger, doktor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, står tillsammans med forskningsassistenten Sara Moritz bakom rapporten.

Foto: Lars PehrsonBild 2 av 2
Efter reklamen visas:
Ekonomistudion 2018-06-15 Gruvbolag och urfolk

”I Sverige är det ändå inte så dåligt som indianerna har det i Kanada.” ”Vi har ett annat samhälle. Är du verksam i Sydafrikas obefolkade områden kan du bete dig på ett visst sätt.”

Det här är direkta citat från chefer inom den svenska gruvnäringen, hämtade från en ny forskningsrapport, som publiceras i den välrenommerade vetenskapliga tidskriften Extractive Industries and Society.

– Flera gruvbolagsföreträdare uppfattar att urfolksrättigheter behövs i andra länder men inte i Sverige där de har sina gruvor, säger Rebecca Lawrence, doktor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, som tillsammans med forskningsassistenten Sara Moritz står bakom rapporten.

1/2

LKAB:s gruva i Kirunavaara. LKAB är ett av de företag vars chefer intervjuades i studien.

Foto: Emma-Sofia Olsson
2/2

Rebacca Lawrence, till höger, doktor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, står tillsammans med forskningsassistenten Sara Moritz bakom rapporten.

Foto: Lars Pehrson

De har intervjuat elva chefer på gruvbolag och
branschorganisationer som verkar i Sverige. Sex av cheferna arbetar på storbolagen Boliden och statliga LKAB. Resultatet är avslöjande.

– Det var outforskat område. Gruvbolagens verksamheter inom samernas traditionella marker bryter ofta mot urfolks internationella rättigheter. Vi ville veta varför. Det är nämligen gruvbolagen som lokalt förhandlar med samebyarna inför nya gruvetableringar, säger Sara Moritz.

Annons
Annons
Efter reklamen visas:
Konflikten politikerna vill glömma

Den centrala frågan är om samerna ska ha rätt att säga nej till stora gruvprojekt. Forskarna undersökte attityden kring en grundläggande internationell folkrättslig princip som kallas ”fritt informerat förhandssamtycke”.

Den handlar om att urfolken ska få reellt inflytande över naturtillgångar. Sverige har åtskilliga gånger fått kritik av FN-organ för att inte leva upp till de kraven.

Men Sverige antog redan 2007 FN:s urfolksdeklaration. Där finns principen med som en bärande del.

– Begreppet ”fritt informerat förhandssamtycke” innebär i klarttext att samebyarna har rätt att säga nej till stora gruvprojekt som påverkar samebyarna mycket, den tolkningen görs av flera FN-organ, säger Sara Moritz och fortsätter:

– Men principen har en glidande skala. Vid ett mindre intrång krävs konsultationer men inte alltid samtycke.

Men gruvbolagen hade enligt forskarna liten kunskap om samernas urfolksrättigheter och gjorde, enligt dem, en annan tolkning.

En gruvrepresentant ifrågasatte att samer överhuvudtaget är ett urfolk.

– De som kände till principen om ”fritt informerat förhandssamtycke” tolkade den ofta som att samerna ska få säga nej till allt hela tiden, som en ”carte blanche-vetorätt”, inte bara vid stor påverkan på renskötseln. De använde sedan den tolkningen för att förkasta hela principen som gångbar, som Sverige ändå internationellt förbundit sig att följa, säger Sara Moritz.

Forskarna säger att den attityden baseras på att vissa gruvchefer inte helt fullt ut betraktade samer som ett urfolk med särskilda rättigheter.

– En gruvrepresentant ifrågasatte att samer överhuvudtaget är ett urfolk, andra att de inte ska ha rättigheter som svenskar inte har, och några menar att samer inte är som andra urfolk i världen. Därför anser sig inte gruvbranschen behöva tillämpa internationell/urfolks rätt, säger Rebecca Lawrence.

Sara Moritz fyller i:

– Det sätter faktiskt fingret på hela den liberala demokratin som respekterar urfolksrätt men samtidigt legitimerar att urfolk flyttas eller ignoreras om de står i vägen för tillväxtindustri.

Rebecca Lawrence betonar dock att flertalet av gruvcheferna
respekterade samer som urfolk och ville lära sig mer om urfolksrättigheter.

Gruvbolagen säger att de följer svenska lagar.

– Det stämmer. Ofta gör de mer än vad lagen kräver, säger Rebecca Lawrence och fortsätter:

– Problemet är att svensk lag inte följt med internationell rätt som stärkts betydligt de senaste åren. Och det räcker faktiskt inte att gruvbolagen följer svensk lag – de måste även följa internationella lagar.

Sverige har inte fastställt tolkningen av principen om ”fritt informerat förhandssamtycke.”

– Det är ett stort problem. Flera gruvrepresentanter var kritiska och kräver att regeringen ska sätta ner foten, säger Sara Moritz.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons