Annons

Guide: Därför riskerar USA ett nytt krig i Mellanöstern

SvD reder ut vad som har lett fram till det spända läget i Mellanöstern.
SvD reder ut vad som har lett fram till det spända läget i Mellanöstern. Foto: Ebrahim Noroozi/AP

Stämningen i Persiska viken närmar sig kokpunkten. USA säger sig ha bevis på att Iran saboterat oljetankers och skickar dit fler trupper. Iran aviserar att landet höjer takten i urantillverkningen. SvD reder ut vad som har lett fram till det spända läget.

Under strecket
Publicerad

Irans president Hassan Rouhani.

Foto: Iranian Presidency Office via AP/TT Bild 1 av 2

Bild som släpptes av USA:s militär och som enligt dem föreställer medlemmar i Irans revolutionsgarde efter att de har tagit bort en odetonerad mina från en oljetanker.

Foto: U.S. Department of Defense via AP/TT Bild 2 av 2

2015: Avtal ska stoppa iranska kärnvapen

I vad som kallats för Barack Obamas största utrikespolitiska bedrift lyckas den dåvarande amerikanska presidenten komma överens med Iran om ett avtal som binder det shiamuslimska landet till att inte överstiga ett innehav på 300 kilo låganrikat uran – en minskning med 98 procent. I gengäld lovar USA, Tyskland, Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien och EU att häva vissa handelssanktioner mot Iran.

Ländernas schism går många decennier tillbaka. Sedan en USA-stödd kupp 1953 mot dåvarande premiärministern Mohammad Mosaddegh – som ville förstatliga Irans oljetillgångar – finns starka antiamerikanska strömningar i landet. Antagonismen blev del av statsideologin efter revolutionen 1979, då ayatolla Khomeini grep makten i landet och islamister tog 53 amerikaner i gisslan på USA:s Teheranambassad.

2016: Trump lovar att skrota avtalet

Donald Trump väljs till president i USA och har en Mellanösternpolitik som i breda drag går ut på att Iran är huvudproblemet i regionen. Han gick till val på att häva kärnenergiavtalet med den autokratiskt styrda republiken.

Annons
Annons

Irans president Hassan Rouhani.

Foto: Iranian Presidency Office via AP/TT Bild 1 av 1
Irans president Hassan Rouhani.
Irans president Hassan Rouhani. Foto: Iranian Presidency Office via AP/TT

2018: USA bryter överenskommelsen med Iran

Den 8 maj i fjol gör Trump slag i saken och drar USA ur avtalet. USA beslutar samtidigt att införa sanktioner mot Irans oljeexport och hotar företag som handlar med landet. Sanktionerna blir ett hårt slag mot Irans ekonomi som redan går på knäna. Vid årsskiftet 2017–2018 ägde omfattande protester rum i landet på grund av ekonomiska problem och hyperinflation.

Vissa analytiker menar att Donald Trumps hårda tonläge är något av en gåva till prästerskapet och militärapparaten i Iran, då de kan beskylla en yttre fiende för landets problem. 2013 valdes den mer diplomatiskt sinnade Hassan Rouhani till president i Iran. Han får nu kritik från hårdföra politiker för att vara för eftergiven mot USA. I fjol blev det en politisk strid i landet när utrikesministern Mohamad Javad Zarif meddelade sin avgång. Men presidenten övertalade honom att stanna kvar.

Oroligheterna har lett till att oljepriset höjts.

Maj 2019: Avtalet börjar falla samman

Nästan exakt ett år efter att USA drog sig ur kärnenergiavtalet så gör Iran samma sak. Samtidigt inträffar explosioner på fyra oljefartyg i Persiska viken, som Iran beskylls för. Ett ordkrig blossar upp mellan ländernas ledare. Trump hävdar att en konflikt skulle bli ”slutet för Iran” och skickar tunga bombplan till Mellanöstern. Månaden innan har Trump benämnt Irans revolutionsgarde, en del av armén, som en terroristorganisation.

Annons
Annons

Bild som släpptes av USA:s militär och som enligt dem föreställer medlemmar i Irans revolutionsgarde efter att de har tagit bort en odetonerad mina från en oljetanker.

Foto: U.S. Department of Defense via AP/TT Bild 1 av 1

Samtidigt säger Irans president Rouhani att kärnteknikavtalets resterande undertecknare har 60 dagar på sig att leva upp till löften om skydd mot landets olje- och bankindustri – annars ökar Iran takten på sin urananrikning igen.

Bild som släpptes av USA:s militär och som enligt dem föreställer medlemmar i Irans revolutionsgarde efter att de har tagit bort en odetonerad mina från en oljetanker.
Bild som släpptes av USA:s militär och som enligt dem föreställer medlemmar i Irans revolutionsgarde efter att de har tagit bort en odetonerad mina från en oljetanker. Foto: U.S. Department of Defense via AP/TT

Juni 2019: Fartygsattacker höjer tempen

Den 14 juni utsätts två större oljetankers i Omanbukten för sabotage, för andra gången på kort tid. Trump och USA:s utrikesminister Mike Pompeo säger sig ha bevis för att Iran ligger bakom och landets militär offentliggör bilder på vad som påstås vara medlemmar i det iranska revolutionsgardet som plockar bort en odetonerad mina från den japanska oljetankern Kokuka Courageous. Iran hotar också med att blockera Hormuzsundet – där ett stort antal fartyg med olja från Saudiarabien och Förenade arabemiraten passerar varje dygn. Oroligheterna har lett till att oljepriset höjts.

Måndagen den 17 juni meddelar Iran att landet avser att överskrida kärnenergiavtalets gränser den 27 juni. I uttalandet uppger de att tillverkningstaken av låganrikat uran ökar för varje dag. Dagen därpå beslutar USA att skicka 1 000 soldater till Mellanöstern – utöver de 1 500 han beordrade dit i maj.

Huruvida situationen faktiskt kan eskalera till krig är osäkert. Irans utrikesminister Javad Zarif har vid flera tillfällen försökt tona ned läget. Trump har även sagt att han vill undvika nya militära konflikter, samtidigt som säkerhetsrådgivaren John Bolton vill gå hårt fram mot Iran.

Juli 2019: Ordkrig om iransk drönare

Donald Trump uppger att den amerikanska flottan har skjutit ner en iransk drönare, men uppgifterna tillbakavisas av Iran. Enligt Trump ska drönaren ha kommit inom en kilometers avstånd från ett amerikanskt hangarfartyg i Hormuzsundet.

"Vi har inte förlorat någon drönare, vare sig i Hormuzsundet eller någon annanstans. Jag misstänker att (det amerikanska stridsfartyget) USS Boxer har skjutit ned sin egen drönare av misstag!", skriver Irans vice utrikesminister Abbas Araqchi på Twitter.

Efter reklamen visas:
Konflikten mellan USA och Iran
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons