Annons

Guide: Så vill partierna nå klimatmålen

Ta bort subventioner för elcyklar eller satsa på höghastighetståg – vägen för att nå klimatmålen skiljer sig mellan partierna. SvD har sammanställt deras klimatpolitik och låtit experter kommentera.

Under strecket
Publicerad

Hur vill partierna minska utsläppen?

Foto: Fredrik Sandberg/TT Bild 1 av 1

1 / 9

Hur vill partierna minska utsläppen?
Hur vill partierna minska utsläppen? Foto: Fredrik Sandberg/TT

Var fjärde svensk ser klimatet och miljön som en av de viktigaste valfrågorna. Och efter sommarens extremvärme och skogsbränder har även partierna prioriterat klimatfrågan.

Varje parti har svarat på frågan:

Vilka konkreta åtgärder ser ni som viktigast för att minska klimatutsläppen?

Annons
Annons
Bild 1 av 1

2 / 9

Miljöpartiet: ”Vill bygga ut järnvägen”

Stina Bergström, MP:

  • Fasa ut klimatskadliga subventioner och genomföra en grön skatteväxling. Ett exempel är reseavdragen som framförallt utnyttjas av arbetspendlare i storstadsregionerna med god tillgång till kollektivtrafik.
  • Komplettera de nationella miljömålen med mål för att minska de utsläpp vår konsumtion orsakar i andra länder. En konkret åtgärd är ett ”Hyber-avdrag” för dem som har utgifter för bland annat tjänster i samband med hyra, försäljning av begagnade saker eller reparationer av varor.
  • Fasa ut bensin och diesel i transportsektorn med målsättningen att fossila drivmedel ska sluta säljas 2030 samt reduktionsplikt som ålägger de som säljer bensin och diesel att blanda i en viss procent hållbart biodrivmedel i pumpen.
  • Gör det enkelt och prisvärt att resa kollektivt. Vi vill ge SJ i uppdrag att återigen sälja biljetter utomlands och arbeta för bättre tågförbindelser, även med nattåg, ut i Europa. Dessutom vill vi rusta upp och bygga ut järnvägen i hela landet och bygga nya stambanor för höghastighetståg.

Björn Sandén, professor i innovation och hållbarhet vid Chalmers: Många lovvärda generella mekanismer och målsättningar som grön skatteväxling, minskade utsläpp från konsumtion och ökad konkurrenskraft för tågtrafik. Vad jag saknar är en tydligare idé kring hur klimatomställningen kan kopplas till industri- och innovationspolitik, samt de specifika förslagens effekter på lång sikt och relationen mellan olika tekniklösningar, som biodrivmedel och eldrift.

Maria Börjesson, professor i nationalekonomi, VTI: Reduktionsplikt kan vara ett bra sätt att öka andelen biodrivmedel. Men problemet är att vi inte producerar så mycket hållbart biodrivmedel att detta mål kan uppnås på ett bra sätt. Just nu importerar Sverige stora och växande volymer biodrivmedel från andra länder inom EU, varav en del kan ha negativa klimateffekter i sig. Dessutom kommer flyget också att efterfråga allt mer biodrivmedel, vilket ytterligare bidrar till brist. Så länge inte dessa problem är lösta är har målet om 100 procent förnybart till 2030 sannolikt en tveksam påverkan på klimatet. Elektrifieringen av hela transportsystemet är dock ett mycket viktigt område för klimatomställningen.

Jonas Åkerman, transportforskare vid KTH: Dagens förslag till ny höghastighetsjärnväg medför höga investeringskostnader och betydande utsläpp av koldioxid vid byggnationen. En positiv klimateffekt kommer sannolikt inte att uppnås före 2050. Därför bör man utreda alternativa lösningar där klimatvinsten kommer tidigare. Att förbättra möjligheterna till internationella tågresor är något som kan ge en konkret effekt inom några år.

Annons
Annons
Bild 1 av 1

3 / 9

Kristdemokraterna: ”Utveckla och effektivisera kärnkraften”

Lars Thunberg, KD:

  • Fasa ut fossila bränslen, både från transport- och industrisektorn, där utsläppen är störst. Successivt skärpta krav för personbilar, samtidigt som en kvotplikt för förnybart införs för tung trafik. Biogas och eldrift måste ersätta de fordon inom kollektivtrafiken som fortfarande går på diesel.
  • Bygga nya stambanor för höghastighetståg. Det skulle innebära att dagens stambanor kan avlastas för att ge mer plats för regional persontrafik och godstrafik som kan flyttas över från vägtransporter. Snabba tågförbindelser mellan exempelvis Stockholm och Skåne skulle också bidra till färre flygresor och därmed ytterligare minskad klimatpåverkan.
  • Skattesubventioner av fossil verksamhet inom exempelvis gruvindustrin fasas ut. Vi måste därför driva på inom EU för att få bort subventioner till fossila bränslen och utveckla systemet med utsläppsrätter.
  • Utveckla och effektivisera kärnkraften inom ramen för den breda energiöverenskommelsen. Vi vill se en ökad satsning på förnybar energi, men vi ser samtidigt att elbehoven kommer att öka drastiskt framöver, inte minst när transportsektor och basindustri ska elektrifieras.

Björn Sandén: Lovvärt att reducera skattesubventioner och många goda ord om önskvärda förändringar inom transportsektorn men inget konkret om hur detta skall gå till. Även här saknas en tanke kring industri- och innovationspolitik kopplad till klimatomställningen. Det är inte heller lätt att se hur kärnkraften ska utvecklas utan en förändring av energiöverenskommelsen. Den internationella erfarenheten pekar i riktning mot att det krävs mycket kraftiga statliga stöd för att utveckla kärnkraft i en tid då den har allt svårare att konkurrera med ny förnybar el.

Jonas Åkerman: Skärpta krav för personbilar och kvotplikt för tunga fordon är att gå i rätt riktning, men effekten är helt beroende av vilka kraven blir och hur mycket biodrivmedel som kommer krävas. Detta framgår inte av förslagen.

Ola Hansén, klimatexpert WWF: Att KD väljer att svänga i kärnkraftsfrågan går helt emot energiöverenskommelse som partiet bara för två år sedan ställde upp på och som skapat stabilitet i den svenska energipolitiken. Det är mycket olyckligt och riskerar att leda till osäkerheter framöver i frågorna.

Annons
Annons
Bild 1 av 1

4 / 9

Centerpartiet: ”Vill införa ett grönt avdrag”

Richard Nordin, C:

  • En grön bilbonus på upp till 100 000 kr till de mest klimatvänliga bilarna samt krav på inblandning av biodrivmedel i alla transportslag, flyget inräknat. Vi vill även satsa på forskning om biodrivmedel i flyget och de gröna näringarna. Klimatbonus till åkerier som byter bränsle samt införa en miljölastbilspremie.
  • Vi behöver börja gå mot negativa utsläpp och tekniker som tar bort utsläpp från atmosfären. Genom att satsa 3,4 miljarder på testanläggningar och avdrag för företag som använder teknik för att lagra utsläpp vid förbränning av biodrivmedel, kan marknaden för minusutsläpp komma igång.
  • Vi vill införa ett grönt avdrag direkt på fakturan, likt ROT/RUT fast dubbelt så stort, för gröna investeringar i det egna boendet, som installation av solceller, laddbox för elbil eller smart styrteknik. Vi vill också slopa solskatten och öppna för andelsägande av sol.
  • Fasa ut fossila subventioner och höja miljöskatter. Vi har i vår budget under den gångna mandatperioden höjt miljöskatterna med över 30 miljarder och samtidigt sänkt skatten på jobb och företagande. Vi slopar exempelvis subventioner till gruvindustrin och till fossil gas och kallar det grön skatteväxling, då det minskar utsläppen och ger vanligt folk mer i plånboken.

Björn Sandén: En lite bredare flora av förslag som kombinerar morötter och piskor. Här finns en underliggande idé om att klimatomställningen i Sverige kan gynna svensk industri och klimatomställningen i världen. Uppfriskande med politiska förslag kring negativa utsläpp. Jag saknar tankar kring internationella avtal. För C döljer sig svagheter i vad som inte lyfts fram som till exempel köttkonsumtionen.

Maria Börjesson: Att använda skattemedel till att subventionera bilåkande har små effekter på klimatet, är dyrt för skattebetalarna och har dessutom dåligt fördelningsmässig profil. Bättre då att beskatta fordon med stora utsläpp, och slopa förmånsbilar och reseavdrag. En hel del av de fordon som subventioneras i Sverige säljs vidare utomlands. Ytterligare ett problem är att definiera vilka ”de mest klimatvänliga” bilarna är.

Lennart Söder, professor i elektriska energisystem: Förslaget om ”dubbelt ROT/RUT” för solceller ökar incitamentet för mer solceller jämfört med dagens 30-procentiga bidrag, men frågan är hur man ser på den 60-öring som solcellsägare även får som ytterligare kompensation för såld el. Om den inte behålls så blir det istället en försämring, det vill säga mindre attraktivt med solceller.

Annons
Annons
Bild 1 av 1

5 / 9

Liberalerna: ”Höjda skatter på utsläpp”

Lars Tysklind, L:

  • Grön skatteväxling – förorenaren ska betala. Höjda skatter på utsläpp och miljöskadlig verksamhet ska kompenseras med sänkta skatter på arbete och företagande. En prislapp på att skada miljön och klimatet påskyndar teknikutveckling och ökar incitamenten att ta miljö- och klimatansvar.
  • Mer EU för klimatet. En gemensam koldioxidskatt. EU:s system för handel med utsläppsrätter måste fungera bättre. Dessutom bör en EU-plastavgift på plast som inte återvinns i medlemsländerna införas.
  • Nej till sänkt dieselskatt. Smartare ekonomiska styrmedel för bilar. Den som köper en ny bil som drivs av fossila bränslen ska betala mer i skatt än den som köper en ny elbil. Förmånsvärdet för bilar som inte är miljöbilar ska höjas. Reseavdraget ska stramas åt i storstäderna där det finns bra kollektivtrafik, men bli mer generöst på landsbygden. Dessutom vill vi sänka skatten på elbussar och fartyg samt satsa på järnvägen – men inga höghastighetståg.
  • Långsiktiga och klimatsmarta investeringar som kommer många till del behövs till exempel inom järnvägen samt cykelbanor och laddstolpar. Slösa inte med skattepengar på ineffektiva klimatprojekt eller till att subventionera privata inköp av exempelvis cyklar och båtmotorer.

Björn Sandén: Bra med skatteväxling och skärpning av EU:s handelssystem med utsläppsrätter, men oklart vad skatteväxlingen ska inkludera och utsläppshandeln har redan reformerats. Outvecklad tanke kring vad som är effektivt respektive ineffektivt. Historien visar att subventionering av privata inköp av tekniker som solceller och elbilar har varit avgörande för att få fart på den globala omställning som nu sker och, de facto, varit mycket kostnadseffektiva.

Jonas Åkerman: ”Grön skatteväxling - förorenaren ska betala” är rätt övergripande inriktning. Vidare förslås en EU-gemensam koldioxidskatt. Realismen i detta är mycket tveksam. EU:s system för handel med utsläppsrätter kom till just för att man inom EU inte kunde enas om en koldioxidskatt. Det finns i dagsläget inget som pekar på att läget har förändrats i denna fråga.

Ola Hansén: Det är positivt att Liberalerna även inom transportområdet vill göra det dyrare att släppa ut koldioxid och ha utsläppstörstiga bilar. De har bland de tydligaste förslagen riktade för att minska de utsläppssämsta bilarna i riksdagen. Det behövs dock morötter i form att stöd till omställning för exempelvis bilister för att få till de utsläppsminskningar som krävs.

Annons
Annons
Bild 1 av 1

6 / 9

Vänsterpartiet: ”Handlingsplan för minskad köttkonsumtion”

Jens Holm, V:

  • Inrätta en grön statlig investeringsbank med minst 100 miljarder i kapital före 2022. Klimatinvesteringsbanken ska leda omställningen med investeringar i industrin, hållbara transporter, förnybar energi och beteendeförändring. Vi vill även fasa ut miljöskadliga subventioner och istället lägga pengarna på att ge konkreta direktiv till våra AP-fonder att avinvestera innehaven i kol, olja och fossilgas.
  • Det ska alltid vara billigare att välja det miljövänliga alternativet. Därför är vi för avgift för tunga lastbilar och flygskatt. Inkomsterna ska gå till investeringar för billigare och bättre miljövänliga resor och transporter. Nybilsförsäljning av bensin- och dieselbilar ska förbjudas senast 2025.
  • Utsläppen från livsmedelskonsumtionen ska minskas genom en nationell handlingsplan för minskad köttkonsumtion. Mer vegetarisk mat i offentlig sektor och avskaffade subventioner till animalieindustrin.
  • Öka anslagen till de internationella klimatfonderna samt införa ett nytt klimatbistånd. Sverige måste vara en tydligare röst för fattiga länder i de internationella klimatförhandlingarna. Vi vill också reformera EU:s utsläppshandelssystem där vi vill att utsläppsrätter ska auktioneras ut och överskott av utsläppsrätter annulleras.

Björn Sandén: Intressant att just Vänsterpartiet lyfter det finansiella kapitalets betydelse för att möjliggöra klimatinvesteringar. Tyvärr är det här inte kopplat till en mer fullständig innovationspolitik. Intressant och lovvärt att man lyfter frågan kring köttkonsumtionen. I betoningen av klimat och biståndspolitik finns en oväntad gemenskap med SD.

Ola Hansén: Vänsterpartiet är det parti som kanske främst adresserar betydelsen av beteendeförändringar om vi ska klara av att nå våra klimatmål, exempelvis inom maten men också genom att de driver införandet av konsumtionsbaserade utsläppsmål, vilka skulle kunna få stor betydelse för hur svenskarnas avtryck globalt kan minskas.

Filip Johnsson, professor i uthålliga energisystem vid Chalmers: En satsning på industrin kan få stort genomslag om svensk basindustri (cement, järn och stål) kan bli först med att erbjuda koldioxidfria material, produkter och tjänster. Men det bör utvecklas hur investeringsbanken ska finansieras. Påverkan på beteendeförändringar är något som måste göras långsiktigt och har troligtvis begränsat genomslag på kortare sikt.

Annons
Annons
Bild 1 av 1

7 / 9

Socialdemokraterna: ”Pant på mobiltelefoner”

Åsa Westlund, S:

  • Skärpning av åtagandena i Parisavtalet, då de åtaganden som länderna berättat att de ska göra inte räcker för att nå målen i avtalet. Vara en stor och betydelsefull givare till FN:s gröna klimatfond, fortsätta hjälpa svenska företag att exportera klimatsmarta lösningar och i övrigt stötta och driva på FN:s arbete med klimatfrågorna.
  • Stora investeringar i lokala klimatåtgärder, laddstolpar, projekt för att hjälpa industrin att minska utsläppen (industriklivet) samt satsningar för mer kollektivtrafik och den största järnvägssatsningen i modern tid. Vi vill också ha ett nationellt mål för att minska matsvinnet.
  • Reduktionsplikten som tvingar mackägare att blanda in förnybart i diesel och bensin ska skärpas upp till 50 procent inblandning till 2030. Bonus för miljöbilar och höjd skatt för nya miljösämre bilar. Utsläppen från flyget ska minskas med flygskatt, mer gröna inflygningar och ökad inblandning av förnybart i flygbränslet. Reseavdraget ska ges efter avstånd oavsett fordon, för att gynna kollektivtrafik och cykelpendling.
  • Pant på mobiltelefoner och andra elektroniska produkter. Ökade krav på möjlighet till återvinning. Förpackningar ska designas smartare och att onödiga förpackningar undvikas. Ökad upphandling av återvunnet material, fasa ut onödig plast och införa ett system för återvinning av textilier.

Björn Sandén: Bra att man betonar både internationella överenskommelser och klimatfonder samt lokala stöd och skatter. Intressant koppling till den cirkulära ekonomin även om ökad återanvändning inte alltid leder till minskad klimatpåverkan, om än till andra miljövinster. Lite förvånande att S inte lyfter fram sambandet mellan klimat-, industri- och innovationspolitik på ett tydligare sätt.

Filip Johnsson: Att driva på för att öka åtagandena i Parisöverenskommelsen kan vara bra om Sverige får med sig andra länder. Att göra de nationella åtaganden inom ramen för Parisavtalet, de så kallade NDC:erna, tydligare avseende konkreta mål om utsläppsbegränsningar behövs och om det lyckas kan det ge betydande genomslag.

Åsa Knaggård, statsvetare med miljöfokus vid Lunds universitet: Partiet har en hel palett av åtgärder inriktade mot transportsektorn, industrin och hushållen, men åtgärderna framstår som ett smörgåsbord snarare än som en genomtänkt strategi för att förändra vår klimatpåverkan. De enskilda åtgärderna är vettiga, men sammantaget verkar inte partiet förstå behovet av en genomtänkt klimatpolitik.

Annons
Annons
Bild 1 av 1

8 / 9

Moderaterna: ”Styrmedel utformade för gröna transporter”

Maria Malmer Stenergard, M:

  • FN:s klimatpanel har pekat ut CCS (Carbon Capture and Storage) som ett måste om vi ska kunna nå våra klimatmål. Vi föreslår ett klimatskatteavdrag för basindustri som investerar i teknik som radikalt minskar eller helt eliminerar processutsläppen. I avvaktan på att avdraget är på plats, avsätter vi 300 miljoner kronor årligen för stöd till investeringar i sådan teknik.
  • Styrmedel utformade för gröna transporter utan att straffa avståndet som sådant. El, vätgas, biodrivmedel och andra miljövänliga tekniker bör beredas plats i omställningen och konkurrera på likvärdiga villkor. Satsning på 100 miljoner kronor årligen på teknikneutralt stöd till laddinfrastruktur för vägtransporter, samtidigt som vi vill driva på för en snabbare omställning av sjöfart och flyg.
  • Vidareutveckla internationella överenskommelser inom klimatområdet och driva på andra länder genom exempelvis handelsavtal. Biståndet ska få ett tydligare klimatfokus, det multilaterala biståndet med syfte att sänka utsläppen globalt bör fördubblas. Det bilaterala klimatbiståndet bör också öka.
  • Konsumenter ska lättare kunna få kunskap om produkters miljö- och klimatpåverkan utifrån ett livscykelperspektiv. Kunniga konsumenter med mer pengar kvar i plånboken kan göra stor skillnad för miljön och klimatet genom att använda sin konsumentmakt. Vi vill därför verka för krav på utökad information om personbilars totala klimat- och miljöpåverkan vid nybilsförsäljning.

Björn Sandén: Intressant att man lyfter fram just CCS som haft det trögt under många år. Det är oklart om man i likhet med C tänker sig att framförallt stödja bio-CCS eller kol-CCS. Att man inte tänkt djupare på statens styrning av teknikutvecklingen skiner igenom när man samtidigt som man förordar teknikneutrala stöd pekar ut vissa teknikslag som viktiga eller till och med nödvändiga. Bra att man lyfter handelsdimensionen men oklart hur det skall genomföras i praktiken. M lyfter inte fram skatteväxling som finns i de flesta andra partiers förslag.

Åsa Knaggård: Partiet har förslag som riktar sig mot transportsektorn, industrin och hushållen, men de är ganska snäva och inger inte bilden av att partiet tar klimatfrågan på allvar. Det är inte heller helt tydligt vad de menar med ett teknikneutralt stöd till laddinfrastruktur. Är det hur bilen drivs eller hur elen tillverkas som är teknikneutralt?

Filip Jonsson: Man får troligtvis en begränsad effekt av att lita på att konsumenter ska göra klimatsmarta val och driva fram klimatsmarta produkter. Behöver därför kombineras med andra styrmedel om det ska ha en effekt.

Annons
Annons
Bild 1 av 1

9 / 9

Sverigedemokraterna: ”Stoppa avvecklingen av kärnkraften i Ringhals”

  • Staten ska ge Vattenfall i ägardirektiv om att stoppa den förtida avvecklingen av kärnkraften i Ringhals. Bredda energiforskningen till att även inkludera kärnenergiforskning och anslå medel för uppförandet av en statlig forskningsreaktor.
  • Öka anslagen till internationella klimatinvesteringar så kallad CDM-projekt med 500 miljoner årligen. Att minska utsläpp genom internationella klimatinvesteringar kostar omkring 60 kr per ton att jämföra regeringens klimatkliv där kostnaden beräknas till närmare 160 kronor per ton om man enbart räknar med de statliga medlen.
  • Slopa dyra och ineffektiva subventioner till elcyklar, båtmotorer och biodrivmedel samt bränslesubventioner till gruvindustriell verksamhet, vilket förväntas stärka de offentliga finanserna med 350 miljoner kronor årligen.
  • Anslag för en vätgasstrategi om 100 miljoner årligen, satsning på laddinfrastruktur om 75 miljoner årligen samt ett anslag, ”Innovativ miljöteknik”, på 500 miljoner årligen. Anslaget ska kunna användas till forskningsprojekt och teknikhöjande insatser globalt.

Björn Sandén: Oklart vad en ”förtida avveckling” betyder när den sker på kommersiella grunder. Att stötta de delar av industrin som dras med kostnadsökningar och tappar i konkurrenskraft (kärnkraft) är sannolikt ineffektivt i jämförelse med att satsa på nya industrigrenar på frammarsch där kostnaderna och behov av stöd från staten hela tiden sjunker (förnybar energi). Att samtidigt betona att det är viktigt med just kostnadseffektivitet i klimatpolitiken är något motsägelsefullt. Det är lovvärt att satsa på stöd för klimatinvesteringar i utvecklingsländer via CDM men det är överraskande att just SD inte vill gynna investeringar även i Sverige.

Lennart Söder: Partiet vill ha en ”vätgasstrategi”, men oklart vad man menar. Vätgas som drivmedel förutsätter att man har ny klimatneutral elproduktion som kan användas till vätgasproduktion. Hur får man fram denna. Man vill dessutom sänka priset på bensin och diesel, vilket gör det MER attraktivt att använda fossila bränslen, det vill säga ett steg i helt fel riktning.

Ola Hansén: SD har ett ensidigt fokus på gamla typer av internationella klimatsatser, vilket är system som ännu inte finns inom Parisavtalet och som kommer att se helt annorlunda ut. Framtida kostnader för sådana insatser kommer att vara mångdubbelt högre och därför är deras uppskattning om kostnadseffektiviteten felaktig.

(Då SD inte har lämnat över sina fyra viktigaste klimatprioriteringar till SvD har ovanstående förslag hämtats från partiets valmanifest samt den presskonferens partiet hade om sin klimat- och energipolitik den 14 augusti i år.)

Annons
Annons
Annons
Annons