Annons

”Guillou går över alla gränser i angrepp på Josefsson”

Vår historia är fylld av den moral och etik som genomsyrar varje samhälle och varje tid. Att inte se komplikationen med att ”tvätta” vår historia är att göra det lätt för sig. När Jan Guillou angriper Janne Josefsson undviker han hans fråga: ”Vet vi att vi gör rätt?”. Det skriver Kjell Åke Hansson, producent för Sommar i P1 med Janne Josefsson.

Publicerad
Jan Guillou och Janne Josefsson
Jan Guillou och Janne Josefsson Foto: Thomas Winje Øijord/TT, Fredrik Sandberg/TT

DEBATT | JOSEFSSONS SOMMARPRAT

Jan Guillou påstår i sin kolumn (AB 6/8) att journalisten Janne Josefsson i sitt sommarprogram den 9 juli ”för en enveten kamp för n-ordets bevarande” och inte vill något ”annat än att behålla rätten till nedsättande ord för svarta medmänniskor”.

Det är ett både vilseledande och absurt påstående.

I Janne Josefssons sommarprogram, som jag är producent för, finns ingenting som ens antyder att Josefsson strävar efter att återupprätta ordet ”neger”.

Annons

Guillou går dessutom över alla gränser när han försöker kleta ihop Josefsson med det han kallar ”Sverigedemokraternas fotsoldater på nätet”, det vill säga en oklar samling vettvillingar med rasistiska böjelser. Guillou kör det gamla knepet ”guilt by association” och hör vad han vill höra i radion.

Guillou, liksom en del andra bibliotekarier och debattörer, har gått i spinn på Josefssons formulering om att äldre exemplar av Pippi i Söderhavet sorterats ut (en uppgift som Josefsson för övrigt fick direkt från bibliotekschefen i Botkyrka) för att därefter gå till sopförbränning. Möjligen kunde vi ha förutsett att detta skulle blockera hela diskussionen. Pippi är ändå Pippi och Janne är ändå Janne – två tacksamma måltavlor för den som vill profilera sig i en debatt.

Med något undantag – till exempel kulturredaktören Erik Jersenius läsvärda inlägg i Vestmanlands Läns Tidning 4/8 - slår Guillou och andra debattörer dövörat till inför vad Josefsson faktiskt försöker föra en diskussion om; nämligen vår tids ängsliga, nervösa och oklara hållning till historiska verk, politiska strömningar och till formuleringar och ord som ”gått ur tiden”.

Guillou och de flesta andra debattörer vill uppenbarligen inte se de problem som kan finnas med att korrigera och nutidsanpassa äldre texter och skildringar. 

”Skulle Mark Twain, Göran Palm, Jolo, Bang, Astrid Lindgren eller Enid Blyton kommit ens på tanken att använda n-ordet om de hade varit verksamma i dag? Självklart inte.” skriver Guillou förnumstigt.

Det är en argumentation utan relevans. Varje författare skriver givetvis i sin egen samtid – något annat är inte möjligt. Men frågan är om det därmed verkligen ska vara fritt fram för bibliotekarier, förläggare och redaktörer att gallra, justera och korrigera framstående litterära verk efter den för tillfället rådande tidsandan och bildningsnivån? 

Vår historia är fylld av tidsmarkörer; böcker, bilder och filmer som berättar om gällande normer och språkbruk, om rådande värderingar och om den moral och etik som genomsyrar varje samhälle och varje tid. Att inte se komplikationen med att ”tvätta” vår historia är att göra det lätt för sig. Det borde förstås vara mer angeläget att lägga kraft på att skapa förutsättningar och möjligheter för både barn och vuxna att förstå sin historia, och kunna läsa sin historiska litterära kanon, än att korrigera och dölja den.

Skälet till att Söderhavskungen gjort entré på senare år, i den utomordentligt roliga skrönan om Pippi i Söderhavet, är helt enkelt att de som idag äger upphovsrätten, det vill säga Lindgrens familj, har tagit intryck av att läsare idag tar illa upp och i vissa fall känner sig förminskade av den tidigare versionen. Det avgörande här är att dessa läsare är barn. 

Allmänt bör det ändå råda stor försiktighet med att "nutidsanpassa" såväl Lindgrens som andras litterära verk, både vad avser laddade ord och själva språket. Man ska inte ändra hur som helst i en författares unika skapelse, även om den är skriven i en tid och med ett språkbruk som kan upplevas som svårsmält.

Jan Guillou får gärna fortsätta sin vendetta mot Janne Josefsson. Men det vore också spännande att få höra hans och en del bibliotekariers svar på Josefssons avslutande och problematiserande fråga: ”Visst, vi vill förhindra rasism och barbari. Men vet vi att vi gör rätt?”

Kjell Åke Hansson

producent Sommar i P1 med Janne Josefsson
samt före detta vd för kulturcentrumet Astrid Lindgrens Näs i Vimmerby 2006-2015

Kjell Åke Hansson
Kjell Åke Hansson Foto: Privat
Annons
Annons

Jan Guillou och Janne Josefsson

Foto: Thomas Winje Øijord/TT, Fredrik Sandberg/TT Bild 1 av 2

Kjell Åke Hansson

Foto: Privat Bild 2 av 2
Annons
Annons
Annons
Annons