Annons
Fördjupning

Gulag-överlevare: Putin gör schackmatt efter tio drag

Hon fängslades av Josef Stalin – trots det stödjer hon att ryska staten hyllar minnet av honom. Och Olga Sjirokaja är inte ensam om den åsikten. Samtidigt köar tusentals ryssar för att hedra offren för Stalins terror.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

94-åriga Olga Sjirokaja överlevde Stalins arbetsläger i Mordvinien. Hon greps 12 år efter hennes pappa sköts ihjäl under Sovjetledaren Josef Stalins utrensningar av sitt eget folk.

Foto: Denis Sinyakov

Arkivbild på Olga Sjirokajas pappa, Ivan Sjirokij, överste i Röda Armén. Han sköts 1937 under Stalins stora utrensningar.

Foto: Denis Sinyakov
Foto: Denis Sinyakov
Foto: Denis Sinyakov

Självständig. Olga Sjirokaja gifte sig, men ville inte leva ihop med en gammal och avundsjuk författare. Hon tog ut skilsmässa och har levt långt socialt liv i sällskap av goda vänner.

Foto: Denis Sinyakov

– Jag har ingen önskan att hämnas, även om miljontals dödades under Stalins utrensningar. Redan när jag greps förstod jag att det är värdelöst att hata, säger 94-åriga Olga Sjirokaja.

Foto: Denis Sinyakov
Foto: Denis Sinyakov
Foto: Denis Sinyakov
Foto: Denis Sinyakov

Oleg Orlov, chef för Memorial, som tilldelades Europaparlamentets Sacharovpris 2009.

Foto: Denis Sinyakov

94-åriga Olga Sjirokaja överlevde Stalins arbetsläger i Mordvinien. Hon greps 12 år efter hennes pappa sköts ihjäl under Sovjetledaren Josef Stalins utrensningar av sitt eget folk.

Foto: Denis Sinyakov

Arkivbild på Olga Sjirokajas pappa, Ivan Sjirokij, överste i Röda Armén. Han sköts 1937 under Stalins stora utrensningar.

Foto: Denis Sinyakov
1/2

94-åriga Olga Sjirokaja överlevde Stalins arbetsläger i Mordvinien. Hon greps 12 år efter hennes pappa sköts ihjäl under Sovjetledaren Josef Stalins utrensningar av sitt eget folk.

Foto: Denis Sinyakov
2/2

Arkivbild på Olga Sjirokajas pappa, Ivan Sjirokij, överste i Röda Armén. Han sköts 1937 under Stalins stora utrensningar.

Foto: Denis Sinyakov

MOSKVA Ljusen brinner vid minnesstenen utanför säkerhetstjänstens FSB:s (tidigare KGB:s) högkvarter. Människor köar till en mikrofon för att läsa upp namn på ihjälskjutna släktingar.

Här hedras offren för Stalinterrorn varje år sedan tolv år tillbaka.

På senare år har det blivit allt vanligare med politiskt motiverade fängelsedomar mot oberoende aktivister. Ryska människorättsorganisationen Memorial som kartlägger detta har blivit stämplade som utländska agenter.

Under manifestationen väljer många att påminna om den fängslade ukrainske filmregissören Oleg Sentsovs öde.

Minnet av det totalitära systemet har blivit politiserat. Från statens sida pågår kampanjer som försöker skifta fokus från Josef Stalins brott. I nuet används Stalin alltmer som en symbol för en stark stat.

– Då som nu fängslas oskyldiga. Nu ser man Stalinkultens återkomst med nya statyer, som hedrar hans minne. Det finns krafter som gör Stalin till en hjälte, vilket är en skam för det moderna Ryssland, säger Oleg Orlov, chef för Memorial, som tilldelades Europaparlamentets Sacharovpris 2009.

Annons
Annons
Foto: Denis Sinyakov
Foto: Denis Sinyakov

På tröskeln till minnesdagen drog myndigheterna in tillståndet för manifestationen, troligen för att ryska staten vill framställa landets historia i en mer positiv dager.

Men efter kraftiga reaktioner från allmänheten backade myndigheterna. De ville flytta ceremonin till ett annat minnesmärke som Vladimir Putin invigde förra året – ett drag som kritiseras av människorättsaktivister. Många anser att det nya minnesmärket är hyckleri eftersom Putins Ryssland också sysslar med förföljelser. Vid invigningen förra året sa Putin att repressionen under Sovjettiden inte ska dela landet.

Putin har stundtals kritiserat Stalin, men betonat att Stalinismens ”överdrivna demonisering” är ett sätt att attackera Sovjetunionen och Ryssland.

1/2
Foto: Denis Sinyakov
2/2
Foto: Denis Sinyakov

Miljontals sovjetiska medborgare, från enkla bönder till intellektuella, dömdes till arbetsläger i det väldiga fängelse- och tvångsarbetsystemet. De flesta mördades på Josef Stalins order före kriget 1937–1939.
En som dem som överlevde Stalins arbetsläger var 94-åriga Olga Sjirokaja.

Hon kunde inte få barn efter arbetslägret – kroppen fungerade inte som den skulle.

– Vi fick 800 gram bröd per dag i Gulaglägret. Jag minns hur smaskig rödbetsjuicen var, säger hon.

När Olga Sjirokaja var 14 gammal förstördes hennes barndom.

Trots att pappan var en högt uppsatt militär i Röda armén, och medlem i Kommunistpartiet, sköts han ihjäl 1938. Han hade belönats med orden ”Ryska inbördeskrigets hjälte”, men stämplades som en ”fiende av folket”.

– Ingen vet varför han sköts. Många sovjetiska soldater dödades eftersom Stalins män behövde krossa eventuella konkurrenter, i syfte att röja undan så många som möjligt.

Annons
Annons

Självständig. Olga Sjirokaja gifte sig, men ville inte leva ihop med en gammal och avundsjuk författare. Hon tog ut skilsmässa och har levt långt socialt liv i sällskap av goda vänner.

Foto: Denis Sinyakov

Det var en del av den sovjetiska rehabiliteringen för att avlägsna riktigt, men även inbillat motstånd, mot det kommunistiska partiet efter ryska revolutionen 1917.

Olga Sjirokaja anklagades för att ha skrivit kritiskt om kommunistpartiets verksamhet, vilket hon säger att hon aldrig gjorde. Utan en riktig dom fick hon 10 år i arbetsläger.

Precis som sin pappa blev hon ”Folkets fiende”.

– Jag gjorde ingenting mot den sovjetiska regeringen, förutom att ha egna åsikter.

Självständig. Olga Sjirokaja gifte sig, men ville inte leva ihop med en gammal och avundsjuk författare. Hon tog ut skilsmässa och har levt långt socialt liv i sällskap av goda vänner.
Självständig. Olga Sjirokaja gifte sig, men ville inte leva ihop med en gammal och avundsjuk författare. Hon tog ut skilsmässa och har levt långt socialt liv i sällskap av goda vänner. Foto: Denis Sinyakov

När tåget stannade i delrepubliken Mordvinien, utanför Gulaglägrets stängsel, bestämde sig hon sig för att överleva.

– Där fängslades bara politiska fångar. Många var skräckslagna. Det fanns inte många läger där kvinnor och män delades upp. Vackra unga kvinnor med flätat hår drogs ut från tåget, och anklagades för att vara spioner, fiender och terrorister. De flesta kom från Ukraina.

I Mordvinien, 630 kilometer öster om Moskva, öppnade de första tvångsarbetslägren, på 1930-talet. I Gulagläget dog några av de mest kända dissidenterna, enligt människorättsorganisationen Memorial.

Förhållandena var hårda.

Människor utsattes för omänskligt fysiskt arbete, konstant kyla och återkommande misshandel. Hon bevittnade när andra blev slagna och minst 10 timmar om dagen arbetade hon i en sömnadsfabrik med oändliga beställningar av rockar och kläder. Hon fick aldrig betalt.

Annons
Annons

– Jag har ingen önskan att hämnas, även om miljontals dödades under Stalins utrensningar. Redan när jag greps förstod jag att det är värdelöst att hata, säger 94-åriga Olga Sjirokaja.

Foto: Denis Sinyakov
Foto: Denis Sinyakov
Foto: Denis Sinyakov
Foto: Denis Sinyakov

Oleg Orlov, chef för Memorial, som tilldelades Europaparlamentets Sacharovpris 2009.

Foto: Denis Sinyakov

Olga Sjirokajas straff kortades efter Stalins bortgång, men hon släpptes först 1955.

Efteråt började hon arbeta som skriftställare med ett kringresande konstnärskollektiv. Hon besökte teaterscener över hela forna Sovjet, och har dessutom hyllats för sina insatser i Kremlpalatset.

1/2

– Jag har ingen önskan att hämnas, även om miljontals dödades under Stalins utrensningar. Redan när jag greps förstod jag att det är värdelöst att hata, säger 94-åriga Olga Sjirokaja.

Foto: Denis Sinyakov
2/2
Foto: Denis Sinyakov

– Putin är en god strateg, en schackmästare som gör schackmatt efter 10 drag.

Trots att Olga Sirokaja alltså satt fängslad i Stalins arbetsläger anser hon inte att det är nödvändigt för Putin att ta avstånd från Stalins utrensningar.

Hon tar själv avstånd från Stalins brott, men betonar att Stalin byggde upp Sovjetunionen ekonomiskt och vill inte att Ryssland ska tvingas backa från segern i andra världskriget, som i Ryssland kallas för ”det stora fosterländska kriget”. Just krigssegern är en orsak till att vissa ryssar betraktar Stalin i en positiv dager.

– Putin behöver inte be om ursäkt. Dagens unga vill inte veta något om Stalin, de bryr sig bara om väst och USA.

– Nu får alla säga vad de tycker, det finns inte bara en ”sanning”, säger Olga Sjirokaja.

Samtidigt är hon övertygad om att hon skulle sparka på ett nyrestaurerat monument av Stalin om det kom i hennes väg. Både eftersom hon också förknippar honom med repressionen och även för att hon förlorade mycket i samband med tiden i Gulaglägret.

1/2
Foto: Denis Sinyakov
2/2
Foto: Denis Sinyakov

Nu är Olga för gammal för att gå ut på vintern. Men även hon har stått och frusit vid Lubjanka-torget för att läsa upp sin ihjälskjutna pappas namn.

I den långa ringlande kön står även unga tonåringar.

– Det är högaktuellt. Historien är levande och vi måste tala om repressionen så att förföljelserna inte upprepas, säger 15-åriga Maria Livova.

Oleg Orlov, chef för Memorial, som tilldelades Europaparlamentets Sacharovpris 2009.
Oleg Orlov, chef för Memorial, som tilldelades Europaparlamentets Sacharovpris 2009. Foto: Denis Sinyakov
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons