Annons

Linda Bakkman:Gynna dig själv och klimatet – välj bort godis

En påse skumbananer påverkar klimatet lika mycket som en portion fläskkött. Hållbara matval går ofta hand i hand med en näringsrik och hälsosam kost.

Under strecket
Publicerad
Bild 1 av 1
Bild 1 av 1

Ledande forskare över hela världen är eniga om allvaret – redan en global uppvärmning på 1,5 grader får stora konsekvenser för många människor, för miljön och för ekosystemen.

I Sverige lever vi i dag som om vi hade fyra jordklot, men vi har bara ett.

För att vi ska klara att leva inom planetens gränser måste vi förändra hur vi äter, och faktum är att klimatsmarta matval ofta går hand i hand med en näringsrik och hälsosam kost. Även för den enskilde individen finns alltså stora vinster.

Det effektivaste sättet att minska sitt klimatavtryck är att övergå till mer vegetabiliska livsmedel på bekostnad av animaliska. Kött- och mejeriprodukter påverkar klimatet lika mycket som världens alla transporter.

För att hålla temperaturökningen under två grader behöver vi ställa om till att bli flexitarianer. Enligt en omfattande studie av svenske professorn Johan Rockström och hans forskarkollegor, som publicerades i tidskriften Nature förra veckan, behöver den globala konsumtionen av fläsk och nöt minska med 90 respektive 75 procent. Istället behöver vi äta tre gånger så mycket baljväxter och fyra gånger så mycket nötter och fröer.

Annons
Annons

Att välja närodlat och efter säsong är bra ur såväl miljö- som näringshänseende.

Att dra ner på köttet är också bra för hälsan. Både rött kött och charkvaror är kopplat till förhöjd cancerrisk. Samtidigt bidrar ett högt intag av frukt och grönt till att skydda mot olika cancerformer, hjärt- och kärlsjukdom och diabetes. Rådet är att äta minst ett halvkilo grönt om dagen.

Kött innehåller visserligen många viktiga näringsämnen men att låta några måltider i veckan bli helt vegetariska är knappast ett problem. Den som kraftigt minskar sin köttkonsumtion behöver däremot kunskap om hur man bäst tillgodoser sitt näringsbehov genom andra källor.

Proteinet går relativ lätt att ersätta med baljväxter, nötter, fröer, fullkorn och sojaprodukter. När det gäller järn blir det mer besvärligt, framförallt för de med ett förhöjt behov, exempelvis barn och kvinnor i fertil ålder. Vegetabiliska livsmedel har ett väsentligt lägre järninnehåll än rött kött och dessutom är det lättare för kroppen att tillgodogöra sig järn från animaliska källor. Ett råd är att äta mycket frukt och grönt till måltiderna eftersom att C-vitamin gynnar järnupptaget från vegetabilier. Koffein har, som jag varit inne på tidigare, motsatt effekt; därför kan det vara en idé att skippa kaffet på maten. Även att få i sig tillräckligt med D-vitmin, B12 och omega 3 är en utmaning för den som äter helt vegetariskt.

Ett annat knep för att välja klimatsmart och samtidigt gynna hälsan är att begränsa intaget av  tomma kalorier som socker och alkohol. Produktionen är miljöbelastande samtidigt som den blir onödig då det inte finns några näringsmässiga vinster. Livscykelanalyser visar att en påse skumgodis påverkar klimatet lika mycket som en portion fläskkött, medan ett kilo chips leder till 20 gånger högre utsläpp av växthusgaser än ett kilo av råvaran potatis.  

Att välja närodlat och efter säsong är bra ur såväl miljö- som näringshänseende. Men klimatet och den relativt korta odlingssäsongen i Sverige gör att vi inte kan vara självförsörjande utan måste komplettera genom import. Transporten utgör dock ofta en mycket liten del av matens totala klimatpåverkan, det är odlingen och bondens metoder som avgör mer än allt annat. Därför är det viktigt att välja ansvarsfullt producerad mat, miljömärkningarna är ett bra första steg liksom att välja efter säsong och svenska livsmedel när det går.

Efter reklamen visas:
Frysta grönsaker lika bra som färska
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons