Annons

Johan Carlström:Nollräntan bådar illa för nästa kris

Riksbankschef Stefan Ingves meddelade på onsdagen Riksbankens beslut att hålla räntan oförändrad på mycket låga noll procent.
Riksbankschef Stefan Ingves meddelade på onsdagen Riksbankens beslut att hålla räntan oförändrad på mycket låga noll procent. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Noll procents ränta trots att ekonomin går bra. Kombinationen är historisk och bådar illa för nästa kris. Frågan är vilka verktyg Riksbanken har att möta en kommande lågkonjunktur.

Under strecket
Publicerad

Festen verkar aldrig ta slut. Ekonomin fortsätter att växa och en högre andel svenskar jobbar än i nästan något annat land i Europa. Ändå meddelade Riksbanken på onsdagen att den håller räntan oförändrad – på mycket låga noll procent. Nästa höjning spås först om tre år.

Kombinationen nollränta och stark ekonomi är ovanlig. Normalt brukar räntan vara betydligt högre när ekonomin presterat så pass bra som den gjort de senaste åren.

Men det finns orosmoln. Världsekonomin har bromsat in. Än så länge inte på något allvarligt sätt, men det kan bli värre. Historien är full av ekonomiska kriser och de har en tendens att dyka upp när man minst anar det – och ofta efter många år av oavbrutet festande.

Frågan är då hur mycket ammunition Sverige och övriga länder har för att stötta ekonomin vid en kris likt den globala finanskrisen 2008. Det korta svaret är: inte alls lika mycket som tidigare.

Det finns egentligen bara två försvarslinjer vid en kris. En är regeringens finanspolitik och den andra Riksbankens penningpolitik. Låt oss börja med penningpolitiken.

Annons
Annons

Riksbankens ränta är som sagt redan väldigt låg – noll procent. Det ska jämföras med 4,75 procent strax före finanskrisen 2008. Den gången kunde Riksbanken sänka räntan med flera procentenheter för att stimulera ekonomin. Den här gången är utrymmet betydligt mindre.

Sanningen är att utrymmet är betydligt mer begränsat än för några år sedan.

Alla ekonomer är eniga om att det finns en nedre gräns för hur mycket man kan sänka räntan. Exakt var gränsen går vet ingen, men det är svårt att se att Riksbanken kan sänka räntan så värst mycket mer än till minus 0,5–1 procent.

Lyckligtvis innehåller Riksbankens verktygslåda mer än bara räntan. En centralbank kan i princip trycka hur mycket nya pengar som helst. Och de senaste åren har Riksbanken använt sig av det för att köpa upp nästan hälften av Sveriges statsobligationer. Tanken har varit att stimulera ekonomin genom att en ökad efterfrågan på statspapper leder till lägre räntor. De lägre statslåneräntorna gör det billigare för företag och andra att låna pengar.

Riksbanken har sagt att de kan köpa ännu mer statobligationer vid behov. Men sanningen är att utrymmet är betydligt mer begränsat än för några år sedan eftersom banken redan köpt på sig en så stor del av stocken.

Vid en kris skulle Riksbanken – förutom statsobligationer – kunna hamstra företags-, kommun- och bostadsobligationer. Men då ska man komma ihåg att de rörliga boräntorna redan i dag är mycket låga – runt 1,5 procent – och att räntan på Kommuninvests senaste obligationslån bara var 0,43 procent. Fallhöjden är följdaktligen tämligen begränsad.

Annons
Annons

Slutsatsen är att ett större ansvar kommer ligga på finanspolitiken vid en kris.

En annan sak som diskuterats allt flitigare de senaste åren är så kallade helikopterpengar. Ett sätt att tänka på helkopterpengar är att staten delar ut gratispengar till hushållen som finansieras av pengar från Riksbankens sedelpress, och som sedan kan användas för konsumtion. Men det finns betydande risker med metoden, till exempel att man tappar kontrollen över inflationen och därmed skadar förtroendet för svensk ekonomi.

Oprövade tilltag riskerar dessutom att utlösa enorm osäkerhet – och osäkerhet är ekonomins värsta fiende. När det gungar brukar hushåll och företag hålla hårt i plånboken och det kan bli svårt att få igång ekonomin oavsett hur mycket gratispengar som delas ut.

Riksbankens möjligheter att stimulera ekonomin är alltså betydligt mindre än för några år sedan. Slutsatsen är att ett större ansvar kommer ligga på finanspolitiken vid en kris. Sveriges relativt låga statskuld betyder att vi har mer finanspolitiska muskler än de flesta länder. Men i många andra stora ekonomier, som USA, är skulderna betydligt högre än för tio år sedan. Och Sverige är inte en isolerad ö. Andras brist på ammunition kommer drabba Sveriges exportberoende ekonomi.

Håll därför tummarna för att en stor ekonomisk kris inte lurar runt hörnet.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons