Annons

Jonas Gummesson:Håller satsningen på armén ända in i mål?

Foto: Tomas Oneborg

Arméns framtid står på spel när slaget om försvaret rullar vidare. I försvarsberedningens förslag ligger stora satsningar på armén. Men att det blir slutresultatet är inte hugget i sten. Industrin trycker på för nya materielprojekt. Försvaret gör egna prioriteringar.

Under strecket
Publicerad

I våras slutade den politiska striden om försvarsberedningens slutrapport med en historisk kollaps.

S vägrade ställa sig bakom anslagsnivån på 84 miljarder 2025, de borgerliga svarade med att inte underteckna rapporten.

Med uppgörelsen i slutet av augusti mellan regeringen och samarbetspartierna C och L på exakt samma nivå som beredningen var överens redan i maj kan man tycka att försvarsfrågan var lagd till handlingarna under överskådlig tid. Men så är det sannolikt inte.

I stället talar det mesta för nya infekterade ronder om hur det militära försvaret ska utformas åren 2021–25.

När regeringen gjorde upp med C och L var utgångspunkten att det är försvarsberedningens förslag som gäller inför regeringens inriktningsproposition nästa höst.

– Helheten i Försvarsberedningens förslag ska nu genomföras i den försvarspolitiska propositionen, skrev partiledarna Stefan Löfven (S), Annie Lööf (C), Nyamko Sabuni (L) och Isabella Lövin (MP) på DN debatt.

Budskapet upprepades när försvarsminister Peter Hultqvist (S) och finansminister Magdalena Andersson (S) offentliggjorde finansieringen för 2022 i form av en bankskatt – och gick igen även i Stefan Löfvens regeringsförklaring i förra veckan:

Annons
Annons

– Under 2020 läggs en försvarspolitisk proposition med Försvarsberedningens betänkanden som grund, förklarade statsministern då.

Utåt sett råder det ingen tvekan om vad som är sagt. I sakfrågan vill försvarsberedningen se kraftiga förstärkningar av armén med fyra brigader mot dagens två och en krigsorganisationen som växer från dagens 60 000 personer till 90 000 med hemvärn och civil personal.

Konkret innebär det tre nya regementen och utökade resurser på en lång rad områden: artilleri- och luftvärnssystem, uppgraderade stridsvagnar och stridsfordon, lednings- och sambandssystem, nya lastbilar, mer ammunition och bättre personlig utrustning till soldaterna.

Nu är frågan om försvarsberedningens kraftsamling kring armén kommer att överleva hela vägen in i mål.

Redan under arbetet med slutrapport förekom påtryckningar och missnöjesyttringar från industrisidan. Udden riktades framförallt mot uteblivna miljardbeställningar till nya fartygs- och flygprojekt.

Ambitionen då som nu är att utnyttja tillgängliga kanaler för att driva fram förändringar. En omständighet i sig är att regeringens stående industripartner Saab nyligen värvade Löfvens tidigare planeringschef i statsrådsberedningen. Spjällen mellan politik och företag är vidöppna.

I juli gick regeringen nu Saab till mötes när ett samförståndsavtal med Storbritannien om det nya stridsflygplan Tempest lanserades. Pengarna – ”ett par hundra miljoner” – ska tas inom befintliga anslag.

I Försvarsmakten finns det olika uppfattningar. Armén, flygvapnet och marinen vill ha så stor del av anslagskakan som möjligt för egen del. Nu pågår en analys av försvarsberedningens förslag på uppdrag av regeringen.

SvD disponerar en sammanställning över ”prioriteringar” i tre steg upprättad inom Försvarsmakten: ”inledningsvis”, ”därefter” och ”slutligen”.

I steg ett prioriteras till exempel ”förstärkt uthållighet i befintlig organisation” och ”förstärkt ledningsförmåga”. En ”förstärkning av markoperativ förmåga” återfinns i steg två. Att ”fullfölja volymtillväxt” kommer i steg tre, likaså att nå ”minst godtagbar förmåga i samtliga krigsförband.”

Avgörande för hur slaget om försvarets framtid slutar blir nu om inflytelserika industri- och försvarskretsar lyckas vrida om försvarsberedningens förslag i mer industrivänlig riktning eller inte – och hur regeringen i så fall ska lyckas forma en majoritet i riksdagen bakom det.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons