Annons

Per Gudmundson:Hamnarbetarna skjuter facket i foten

Hamnarbetarförbundet strejkar. Igen.
Hamnarbetarförbundet strejkar. Igen. Foto: Johan Nilsson/TT
Under strecket
Publicerad

Hans Ericson.

Foto: Olle Lindeborg / TT Bild 1 av 1

Hans Ericson.

Foto: Olle Lindeborg / TT Bild 1 av 1

”Påståendet att vårt förbund är en kommunistisk sammansvärjning och att förbundet styrs av bolsjeviker är ren ärekränkning!”

Applåderna från Svenska Hamnarbetarförbundets konstituerande kongress hade knappt tystnat innan ordföranden Karl Nilsson fick bemöta kritik mot kampens inriktning (SvD 23/8-72). Helt obefogad var den dock inte.

Rörelsen låg i tiden. Året var 1972. Både Nationalteatern och Nynningen skivdebuterade. Gunder Hägg bytte namn till Blå Tåget.

Och Transportarbetarförbundet styrdes av Hans Ericson, den kanske mest karikatyrartade fackpampen genom tiderna. Han var kraftig, med svettpärlor i pannan, pomada i håret och med lika feta cigarrer. Blåste rök i ansiktena över förhandlingsbordet.

Hans Ericson.
Hans Ericson. Foto: Olle Lindeborg / TT

Senare skulle han hamna i ordentlig blåst när han fotograferades i bara badbyxor invid poolen på semesteranläggningen Rocas Rojas i Spanien. LO bojkottade Francos diktatur. Medlemmarna tyckte inte heller att det såg helt bra ut att hotellet där Ericson vilade upp sig ägdes av Svenska Arbetsgivarföreningen.

Annons
Annons

Då fanns det utrymme för en radikal facklig rörelse, utanför samförståndsanda, Saltsjöbadsavtal och svenska modellen. Utbrytningen ur Transport gjorde Hamnarbetarförbundet till spjutspets.

Här fanns en strategisk aspekt. Hamnarna utgjorde själva blodförsörjningen till den kapitalistiska hydran. ”Hamnarbetarna har en ekonomisk nyckelroll för produktionen som gör att stridsåtgärder blir mycket kännbara för arbetsköparna. Samtidigt har de en osedvanlig kamperfarenhet och militans”, skrev trotskijsternas tidning Fjärde internationalen. ”Det ger dem stora möjligheter att gå i spetsen för alla arbetares kamp mot kapitalismens utsugning och förtryck”.

Hyllningstelegrammen till Hamnarbetarförbundets strejk i juni 1973 var således en provkarta över den revolutionära rörelsen. Avsändarna representerade en stor del av alfabetet; KFML:r, RMF, FK, VPK, SKU (m-l) m fl.

Men revolutionen kom aldrig. Hamnarbetarförbundets militans bestod dock. Liksom det strategiska värdet.

Förbundets strejk 1980 höll på i en månad. De hamnar som stängdes lastade mellan 20–25 procent av det totala svenska exportvärdet. Volvo varslade 6 000 anställda i Göteborg. SSAB i Luleå kunde inte skeppa iväg ett enda fartyg med stål.

Även smärre konflikter är dyra. 2017 stängdes Göteborgs hamn i 371 timmar. Enbart det kostade svenska företag 4,5 miljarder kronor, enligt beräkningar från Damvad Analytics.

På onsdagmorgonen gick Hamnarbetarförbundet i strejk igen. Den inleddes i hamnarna i Gävle, Helsingborg, Holmsund, Karlshamn, Malmö, Sundsvall, Söderhamn och Umeå, och utvidgas till Stockholm och Göteborg i nästa vecka. Förbundet organiserar hälften av landets hamnarbetare. Ungefär 1 000 av fackets cirka 1 300 medlemmar berörs.

Principen är annars att facken har fredsplikt gentemot arbetsgivare som har tecknat kollektivavtal. Sveriges Hamnar har avtal med Transport. Men Hamnarbetarförbundet erkänner inte det, utan vill ha eget.

Det vore ingen klok väg, ens ur facklig synpunkt. Om Hamnarbetarförbundet ska få ha eget avtal, varför ska då inte den enskilde?

Statliga Medlingsinstitutet har föreslagit en lösning, som arbetsgivarna har sagt ja till. Förbundet skulle få ett eget kollektivavtal – precis vad man sagt sig vilja ha alltsedan 1972. Det skulle förvisso vara ett andrahandsavtal, med samma innehåll som i avtalet med Transport. Men ändå. Ett halvsekel har man påstått sig kämpa för ett eget avtal!

Hamnarbetarförbundet vägrar likafullt. Innerst inne vill man inte ta ansvaret. Kollektivavtal innebär ju inte bara rättigheter, utan också förpliktelser.

Det är inte 1970-tal längre. Sympatierna torde bli begränsade. Tvärtom kommer ny lagstiftning om konflikträtten närmare.

Hamnarbetarna må vara snara att dra vapen. Men de skjuter facket i foten.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons