Annons

Inger Enkvist:Han förklarar varför pk kan vara fel

Foto: Rod Searcey/tsowell.com

Den som är mån om att behålla sina förutfattade meningar ska inte läsa Thomas Sowell.

Under strecket
Publicerad

Att den offentliga diskussionen på senaste tid har cirklat kring begreppet fakta torde få ha missat. Hans Roslings enorma genomslag är förknippat med en önskan att höra ställningstaganden som baserar sig på fakta. Den som vill ha mer av den varan kan vända sig till en afro-amerikan som växte upp med oddsen emot sig. En avgörande händelse i hans liv inträffade, när han var åtta år gammal och man tog med honom till ett bibliotek och nästan tvingade på honom ett bibliotekskort. Han blev så småningom professor i ekonomi – och en mycket ovanlig sådan.

Thomas Sowell (f 1930) var marxist som ung, ”som alla andra”, men ändrade sig. Varför? Jo, han upptäckte fakta. Hans många böcker tar itu med den ena politiska ”sanningen” efter den andra och monterar ner dem med fakta, som ofta består av ekonomisk statistik. Är införandet av minimilön bra för låginkomsttagare? Nej. Är ”affirmative action” bra för minoriteter? Nej. Är statens ingrepp i ekonomin en räddning för samhället? Nej. Den som är mån om att behålla sina förutfattade meningar ska inte läsa Sowell eller lyssna till honom på Youtube.

Annons
Annons

Samhället har utvecklats snabbt tekniskt och ekonomiskt under hans livstid, men när det gäller politik och samhällsmoral ser han tillbakagång. Den skola han gick på i Harlem gav en utmärkt utbildning, och Harlem var så tryggt att man kunde sova utomhus på varma sommarnätter. Det fanns skolor i USA som gav utmärkt utbildning till afroamerikaner före 1960-talet, men då infördes elevaktiv och progressiv utbildning, elevers och föräldrars rättigheter började framhållas, och inträdeskrav och slutprov avskaffades. Sedan dess har kvaliteten på utbildningen sjunkit för alla och speciellt för minoriteter.

Att läsa Sowell är uppfriskande för personer som känner på sig att det politiskt korrekta är fel men inte kan sätta fingret på varför. Ett av Sowells återkommande teman är att intellektuella är farliga för samhället. De kan dominera samhällsklimatet utan att känna till de områden de uttalar sig om och försvåra att goda beslut tas. Han ger exempel på brittiska intellektuella som var ”fredsälskande” på 1930-talet och gjorde det svårt att upprusta, fast det var uppenbart för var och en som ville se, att Hitler upprustade. En ”fancy education” kan förleda personer att tro att de förstår också ämnen de inte har studerat.

Titlarna på Sowells många böcker visar att han inte väjer för kontroversiella ämnen. Några exempel: ”Black education. Myths and tragedies” (1972), ”Is reality optional?” (1993), ”Race and culture” (1994), ”Intellectuals and society” (2009) och ”Dismantling America” (2010). Vill man läsa om hans liv finns ”A personal odyssey” (2000) och ”A man of letters” (2007). Några av hans ekonomiskt inriktade böcker finns på svenska.

När han intervjuas, är det vanligt att journalisten tar fram någon av hans böcker och läser upp ett citat som går tvärs emot det som i dag uppfattas som sanning. Sowell kan visa att idéerna i fråga baseras på dålig information, felaktigt urval av fakta eller oklara begrepp.

Sowell vet mycket och kan tänka. Vi behöver fler som han.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons