Erik Glans ansvarar för Konjunkturinstitutets prognoser.
Erik Glans ansvarar för Konjunkturinstitutets prognoser. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Mysteriet med inflationen som försvann får svar

Varför stiger inte priserna, trots att ekonomin är stark? Det är kanske största mysteriet just nu i samhällsekonomin. Men enligt en av Sveriges främsta på området finns faktiskt ett antal oväntade faktorer som kan väcka inflationen.

Publicerad

Den amerikanske presidenten Harry S Truman lär ha bett om att få en enarmad nationalekonom. Detta, enligt sägnen, för att han tyckte att alla hans ekonomer alltid sa ”å ena sidan, å andra sidan” (”on one hand, on the other hand”).

En annan variant på samma skämt: ställ samma fråga till tio nationalekonomer och du får elva svar.

Nationalekonomer är, kort sagt, inte kända för sin kärnfullhet. Mängden förklaringar till vad som händer inom deras område tenderar ofta att svälla.

Ingenstans är det mer sant än för just inflationen, som beskriver hur mycket konsumentpriserna stiger en viss månad eller år. Nationalekonomer, både inom akademi och förvaltning, har de senaste åren funderat sig sömnlösa över samma mysterium: varför stiger priserna så lite?

De borde ju öka i betydligt högre takt, nu när ekonomin växer och arbetsmarknaden tickar på. Så står det ju i läroböckerna.

Enligt den så kallade ”Philipskurvan” leder fallande arbetslöshet till att inflationstakten accelererar när efterfrågan ökar i takt med att hushållen får mer pengar att köpa grejer för.

Men inte den här gången.

I förra veckan fick vi ännu en bekräftelse. Prisökningstakten i Sverige, mätt som ett antal varor i Statistiska centralbyråns så kallade Konsumentprisindex, var i december strax under 2 procent.

Annons

Under de senaste sju åren med relativt hög svensk ekonomisk tillväxt har inflationstakten inte en enda månad gått över 2,5 procent.

Det är likadant i många andra länder. I EU ökade konsumentpriserna senast det begav sig med bara 1,3 procent och i USA med 1,6 procent.

Och inte heller framöver tror någon på att inflationen ska vakna. I veckan publicerades den månatliga enkäten över vad marknadens aktörer tror om prisökningstanken. I den färska enkäten spås en inflation på under 2 procent om både ett och fem år.

Hur har det blivit så här?

Frågar vi ekonomerna så vet ingen säkert. Det har gått så långt att inflationen i dag av många beskrivs som ett “mysterium”.

Ska man fråga någon om det här i Sverige så är det nog statliga Konjunkturinstitutet, KI. Mellan 2014 och 2018 har KI:s prognoser för inflationen slagit de som Riksbanken räknat fram – detta trots att KI har haft betydligt mindre resurser.

Erik Glans, 39 år, är nördigt intresserad av priser och inflation.
Erik Glans, 39 år, är nördigt intresserad av priser och inflation. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
Annons

Mannen som i dag ansvarar för KI:s prognoser heter Erik Glans. Den 39-årige doktorn i nationalekonomi har jobbat i det fördolda på KI i tio år och är nördigt intresserad av priser av alla dess slag.

– Inflationen är en trevlig prognosvariabel att arbeta med, säger han.

Hans egen förklaring till trevligheten är att inflationen – till skillnad från till exempel BNP-data för hur mycket ekonomin växer under ett visst kvartal eller år – inte kan revideras retroaktivt.

– Gör du ett bra jobb så kan du göra rätt bra prognoser – i alla fall på hyfsat kort sikt, säger Glans.

Men inte heller Erik Glans kan entydigt och med säkerhet förklara vad som orsakat den låga inflationen. Det beror på att forskare inom nationalekonomin inte kan göra kontrollerade experiment som till exempel inom medicinen eller fysiken. Det finns helt enkelt för många faktorer som påverkar inflationen.

– Vi kommer aldrig att med 100 procents säkerhet kunna säga vad som orsakat den låga inflationen. Men man kan ju ha hypoteser, och man kan ha mer eller mindre stöd för sina hypoteser, säger Erik Glans.

Annons

Och hypoteser är precis vad KI:s inflationsguru har.

Globaliseringen och konkurrensen från låglöneländer som Kina är en förklaring till varför det har varit svårt för världens centralbanker att få upp inflationen.
Globaliseringen och konkurrensen från låglöneländer som Kina är en förklaring till varför det har varit svårt för världens centralbanker att få upp inflationen. Foto: Yvonne Åsell

En av de viktigaste är globaliseringen. Sedan 1970-talet har exporten som andel av världsekonomin mer än fördubblats. Det beror mycket på Kina vars billiga arbetskraft gjorde det möjligt för landet att producera billiga varor som sedan 1980-talet skeppats i stor skala till olika delar av världen.

– Kinas framväxt har gjort att produktionskostnaderna har minskat. Då sjunker ju priserna och det blir ett nedåttryck på inflationen, säger Erik Glans.

Globaliseringen har även haft en annan negativ effekt på inflationen.

Den ökade konkurrensen från låglöneländer har gjort att fackföreningarna i mer välbeställda länder inte har vågat kräva lika stora löneökningar av rädsla för att det skulle leda till för stora produktionskostnader. Företagen skulle då få det svårare att konkurrera på världsmarknaden eftersom deras varor skulle bli för dyra.

Annons

– Om lönerna ökar för mycket finns det en risk för att företagen flyttar sin produktion utomlands. Det har gjort att man har hållit igen på lönekraven, och det gör man ju fortfarande i Sverige, Europa och USA, säger Erik Glans.

Den ökade konkurrensen från låglöneländer har sammanfallit med att andelen arbetare som är medlemmar i facket har minskat i nästan alla rika länder de senaste 20 åren. Det tror en del ekonomer har minskat fackens makt och därmed deras möjlighet att driva igenom stora löneökningar.

En annan förklaring till det låga inflationstrycket är den knivskarpa konkurrensen bland handlare på internet. Många företag säljer sina varor extremt billigt för att stjäla marknadsandelar och bli störst.

– Amazon kör ju stenhårt på det. De vill bli störst och då kan det löna sig att, i det korta perspektivet, förlora pengar, säger Erik Glans.

Han avfärdar också en annan teori som går ut på att den åldrande befolkningen i många av världens rikaste länder har hållit löneökningarna nere.

Framväxten av internethandeln har också minskat företagens logistikkostnader och därmed gjort det möjligt för dem att hålla nere priserna, tror Glans.

Annons

– Skalfördelarna är större på internet. För när du har fysiska butiker måste du ha dem nära kunden och då måste du alltid ha ett stort antal butiker som kostar pengar, säger han.

Samtidigt har olika tjänster på internet gjort det lättare att jämföra priser.

En annan hypotes som ibland lyfts fram för att förklara den låga inflationen är de allt mer populära delningstjänsterna på internet. Logisajten Airbnb och taxitjänsten Uber är två exempel på företag som erbjuder sådana tjänster och som därmed ökar prispressen på hotell- och taximarknaden.

Prispressen från taxitjänsten Uber har lett till stora protester i många länder.
Prispressen från taxitjänsten Uber har lett till stora protester i många länder. Foto: Manu Fernandez/AP

Erik Glans tror dock att delningstjänster bara har en liten negativ påverkan på inflationen. Han avfärdar också en annan teori som går ut på att den åldrande befolkningen i många av världens rikaste länder har hållit löneökningarna nere. Detta eftersom äldre medarbetare eventuellt skulle vara räddare för att förlora sina jobb än sina yngre kollegor.

Annons

Erik Glans lyfter i stället fram en annan förklaring till den låga inflationen. Den har att göra med hur hög eller låg fack och arbetsgivare tror att inflationen kommer att bli i framtiden – de så kallade inflationsförväntningarna, som är något av ett eget väsen i den här maskinen.

Om inflationsförväntningarna faller behöver facken inte kräva lika stora löneökningar eftersom lägre inflation gör att löneökningarna inte äts upp eller urholkas lika mycket av stigande butikspriser (inflation). De senaste åren har inflationsförväntningarna stundtals varit låga, vilket har hållit tillbaka löneökningarna och pressat ned inflationen.

– Om inflationen är låg sänker kanske facken sina lönekrav lite grann och då riskerar man att få ännu lägre inflation. Det blir självförstärkande, förklarar Erik Glans.

USA:s centralbankchef Jerome Powell har beskrivit den låga inflationen som en av vår tids stora utmaningar.
USA:s centralbankchef Jerome Powell har beskrivit den låga inflationen som en av vår tids stora utmaningar. Foto: Jacquelyn Martin/AP
Annons

Det finns alltså många teorier till varför inflationstrycket har avtagit de senaste åren – en utveckling som Jerome Powell, chef för USA:s centralbank, har kallat för en av vår tids stora utmaningar.

Powells oro bottnar i en rädsla för att den låga inflationen övergår till deflation, eller fallande priser, vid en djup lågkonjunktur eftersom hushållens efterfrågan på olika varor och tjänster normalt faller när arbetslösheten stiger.

Deflation skulle leda till att företagens försäljning minskar i kronor räknat, vilket skulle pressa vinsterna, leda till varsel och få arbetslösheten att skjuta i höjden. Då blir det ännu svårare för företagen att sälja sina varor, vilket ökar risken för en självförstärkande nedåtspiral där ekonomin försvagas ytterligare och priserna faller ännu mer.

In en sådan situation skulle centralbankerna inte kunna sänka räntan lika mycket som i tidigare svackor för att hålla uppe inflationen eftersom räntorna redan är låga, och i flera länder till och med under noll procent. Under finanskrisen 2008 och 2009 sänkte Riksbanken räntan med 4,5 procentenheter. I dag finns inte den möjligheten.

Annons

Det skapar risker eftersom hela tanken med räntesänkningar är att öka inflationen genom att göra det billigare att låna. Billigare lån ger nämligen hushållen mer pengar kvar i plånboken efter att de har betalat sina räntor, pengar som kan användas för att köpa allt från mat och tv-apparater till teaterbiljetter och semesterresor.

Erik Glans verkar dock inte lika orolig som USA:s centralbankschef. Han tror att världen kan undvika en deflationsspiral så länge som nästa nedgång i världsekonomin är måttlig.

– En mild lågkonjunktur är nog okej. En allvarlig kris skulle dock kunna göra att man hamnar i den här deflationsspiralen och att man inte kommer ur den, säger han.

”Just nu finns det inget som talar för att inflationen plötsligt ska ta fart”, säger Erik Glans.
”Just nu finns det inget som talar för att inflationen plötsligt ska ta fart”, säger Erik Glans. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Hur ser då framtiden ut för inflationen? Kommer den att förbli låg?

Annons

Erik Glans korta svar är ja, sannolikt.

– Just nu finns det inget som talar för att inflationen plötsligt ska ta fart. Lönekraven är låga och det är inte osannolikt att det där fortsätter tio eller, kanske till och med, 20 år framåt, säger han.

Enligt Glans kommer konkurrensen från låglöneländer sannolikt att fortsätta. Lönerna har visserligen börjat stiga i till exempel Kina, men det har i stället lett till att företagen har flyttat delar av produktionen till andra låglöneländer i Asien.

Redan i dag finns en viss produktion i Afrika, men kontinenten skulle kunna bli nästa stora låglönekontinent om infrastrukturen förbättras och korruptionen minskar, menar Erik Glans.

Erik Glans radar samtidigt upp ett antal saker som tvärtom skulle kunna få inflation att öka. En har att göra med klimatförändringarna. Enligt Glans kan den globala uppvärmningen leda till att skatterna höjs runt om i världen för att minska utsläppen. Stora investeringar kan också behöva göras i grön infrastruktur som höghastighetståg och eldrivna transporter.

– Bestämmer man sig för att göra många av de här investeringarna som behövs då kommer det att öka efterfrågan väldigt mycket, säger Glans.

Konkurrensen mellan stora internethandlare som Amazon är en teori till varför inflationen varit låg de senaste åren.
Konkurrensen mellan stora internethandlare som Amazon är en teori till varför inflationen varit låg de senaste åren. Foto: Mark Lennihan/AP

Sedan var det det här med Amazon. Den amerikanska internetjätten hjälper alltså till att pressa ned konsumentpriserna just nu.

Men samtidigt kan det bli Amazon som också väcker inflationen till liv igen. Åtminstone om man får tro Erik Glans.

– Låt oss säga att Amazon får en ännu mer dominerande ställning, konkurrerar ut många andra aktörer, och sedan känner sig nöjda med sin marknadsandel. Då har de ju möjlighet att höja priserna. Det kan ju ge lite mer inflation, säger Erik Glans.

Erik Glans, 39 år, är nördigt intresserad av priser och inflation.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Globaliseringen och konkurrensen från låglöneländer som Kina är en förklaring till varför det har varit svårt för världens centralbanker att få upp inflationen.

Foto: Yvonne Åsell

Prispressen från taxitjänsten Uber har lett till stora protester i många länder.

Foto: Manu Fernandez/AP

USA:s centralbankchef Jerome Powell har beskrivit den låga inflationen som en av vår tids stora utmaningar.

Foto: Jacquelyn Martin/AP

”Just nu finns det inget som talar för att inflationen plötsligt ska ta fart”, säger Erik Glans.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Konkurrensen mellan stora internethandlare som Amazon är en teori till varför inflationen varit låg de senaste åren.

Foto: Mark Lennihan/AP