Annons

Per Gudmundson:Han satte Sverige före KD

**”Kanske är det så att en trefoting bara klarar av att dansa stapplande vals. Så länge musiken går i kravlös tretakt klarar sig valstrion hjälpligt att släpa sig över dansgolvet. Men så fort det krävs nya steg och andra takter kommer trefotingen att göra publiken besviken”**Göran Hägglund drar i riksdagen 2009 paralleller mellan oppositionen och tv-programmet Let's dance.
**”Kanske är det så att en trefoting bara klarar av att dansa stapplande vals. Så länge musiken går i kravlös tretakt klarar sig valstrion hjälpligt att släpa sig över dansgolvet. Men så fort det krävs nya steg och andra takter kommer trefotingen att göra publiken besviken”**Göran Hägglund drar i riksdagen 2009 paralleller mellan oppositionen och tv-programmet Let's dance. Foto: TT
Under strecket
Publicerad

Göran Hägglund avgår som partiledare för Kristdemokraterna på ett extra riksting under våren, meddelade han på torsdagen. Han kommer att bli ihågkommen som en politisk ledare som satte rikets väl före sitt eget partis.

Göran Hägglund blev partiledare 2004 efter att ha varit riksdagsman sedan 1991. Under hans första år på posten grundades den borgerliga Alliansen, en politisk formation som på alla plan har format Hägglunds partiledarskap.

Med Alliansen fick Sverige 2006 en stark och sammanhållen borgerlig regering för första gången i modern tid, och därtill i två mandatperioder. För ett genomborgerligt parti som KD har ett borgerligt maktinnehav förstås varit ett övergripande mål. Alliansregeringen gav också partiet några stora politiska segrar, såsom avskaffandet av den oförutsägbara och omoraliska fastighetsskatten eller avskaffandet av apoteksmonopolet. Som en del i paketet fick också partiet kontroll över ett antal ministerposter viktiga för partiets kärnfrågor. Men makten kom inte utan pris.

Kristdemokraterna fick kompromissa på ett sätt som försvagade partiets ställning bland många kärnväljare. Exempelvis genomdrev Alliansen möjligheten till de könsneutrala äktenskapen – en reform som skulle kunna ha lett till att KD hade lämnat regeringen om någon annan än Hägglund hade varit partiledare – vilket försvagade Hägglunds status bland många konservativa religiösa väljare.

Annons
Annons

Med Hägglund gick Alliansen alltid bra, men det gick desto knackigare för Kristdemokraterna. KD:s valresultat byggde under åren mycket på stödröster från moderater, och långa perioder har KD hängt och dinglat på fyraprocentsspärren.

De knappa resultaten i opinionen ledde också till att Hägglund utmanades internt om partiledarskapet, av sin forne ministerkollega Mats Odell, vilket gav svarta rubriker för KD under lång tid.

Hägglunds insatser som minister ska inte underskattas. Bland annat drev han igenom en politik som drastiskt (men inte tillräckligt) har kortat vårdköerna i landet. Partiet har dock inte lyckats få utväxling i opinionen för de praktiskt politiska framgångarna.

Under Hägglund har helt enkelt landets väl kommit före det egna partiets.

Hägglunds sista partiledarinsats har haft samma prägel. Hägglund har lyft de svåra invandrings- och integrationsfrågorna den senaste tiden. Det har gett hård kritik mot partiet, men har varit nödvändigt för debatten i Sverige.

Hägglund väljer också att avgå på ett så hänsynsfullt sätt som möjligt. Utan dramatiska gester, och med god tid för efterträdaren att etablera sig innan valet.

Kristdemokraterna rymmer åtskilliga tänkbara efterträdare. Partisekreteraren Acko Ankarberg Johansson, EU-parlamentarikern och journalisten Lars Adaktusson, förre statssekreteraren Jakob Forssmed och unga kommunalrådet Ebba Busch Thor är bara några av namnen. De nämnda representerar också olika inriktningar. Det bästa vore om Kristdemokraterna valde ny partiledare i en öppen process och gärna med flera kandidater. Det skulle ge både förankring och genomslag.

Sist men inte minst kommer Hägglund att saknas för sin humor. Han har förgyllt många presskonferenser med sina snabba repliker, men också haft nya stå upp-rutiner till varje partiledardebatt i kammaren och varje större tal – på elva år blir det så mycket vitsar att det skulle kunna fylla en dubbel-dvd. En sådan borde tillverkas och försäljas vid avtackningen på rikstinget.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons